Vid upprepade tillfällen under vår studietid har vi erfarit att högläsning bidrar till elevers språkutveckling, dock har vi inte sett att högläsning är en prioriterad undervisningsaktivitet i verksamheter. Syftet med litteraturstudien är att undersöka språkarbetets möjligheter till lärande med högläsning som utgångspunkt i förskole-klass och årkurserna 1-3 [F-3]. Ett antal kriterier fastställdes i den här kvalitativa undersökningen och urval gjordes för att finna relevanta texter, som sedan har analyserats och jämförts. Texter i form av vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag har behandlats i den här studien. Analysen av studien består av både internationell och nationell forskning och studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elevers språk och läsförståelse utvecklas när högläsning bearbetas genom bland annat textsamtal. Slutsatsen är att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande genom högläsning då det även bidrar till bland annat elevers begreppsförståelse och identitetsskapande.

Syftet med mitt självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur läslusten kan ökas hos elever i de tidiga skolåren. PISA och PIRLS-undersökningar under 2000-talet visar på att läsförmågan hos unga har minskat. Den försämrade läsförmågan innebär att de ungas möjlighet till läsupplevelser begränsas. I regeringens proposition "Läsa för livet" betonas vikten av att stärka barns och ungas läsförmåga men också deras läslust. För att utveckla en genuin läslust behövs en väl automatiserad avkodning och för att utveckla sin läsning krävs att man läser. Matteuseffekten innebär att barn med god läsförmåga läser mycket och gärna och blir starka läsare, medan svaga läsare undviker läsning och läser lite, vilket innebär att de inte utvecklar sin läsning. Detta gör i sin tur att läsningen blir tråkig. Matteuseffekten slår alltså hårt mot de barn som aldrig hittar sin läslust eller som tappar den redan tidigt. I min undersökning har jag genomfört halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer med företrädare för olika professioner inom skola och bibliotek. Resultatet visar på vikten av att elever erbjuds ett brett utbud av texter, litteratur med subjektiv relevans, högläsning med efterföljande samtal, möjligheter att ta del av varandras läsupplevelser, vuxna som agerar läsande förebilder och samarbetar och ett välsorterat, bemannat skolbibliotek. Elever i läs- och skrivsvårigheter kan ges möjligheter till läsupplevelser om de pedagoger och den bibliotekspersonal de möter ger dem möjlighet att lyssna till litteratur, läsa med öronen, och ta del i gemensamma diskussioner kring olika slags texter.

Arbetet med elevers läsförståelse är en viktig komponent i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med boksamtal i samband med skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse. Undersökningen visade hur lärare använde boksamtal som undervisningsmetod och vilken forskningsanknytning lärarna hade i sin undervisning med boksamtal och läsförståelse. De frågeställningar som besvarades var följande: Hur arbetar lärare med boksamtal i samband med läsning av skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse? I vilken utsträckning bygger lärarnas undervisning och förhållningssätt på en vetenskaplig grund? Undersökningen utfördes i enkätform med syfte att vara kvalitativ med viss kvantitativ inriktning i form av en figur som tydliggjorde lärarnas ställningstagande. Frågorna i enkäten var utformade som essäfrågor, vilket gav lärarna möjlighet att motivera och utveckla sina svar. Lärarna diskuterade ett antal teoretiker och metoder som de grundade sin undervisning på. Deras svar diskuterades med stöd i aktuell forskning där Michael Tengberg, Mary Ingemansson och Annette Ewalds avhandlingar hade stor betydelse. Teoretiker som användes för att tolka lärarnas enkätsvar var bland annat Judith Langer och Aiden Chambers. I lärarnas utsagor syntes viss vetenskaplig grund när de använde boksamtal och visade medvetenhet på faktorer som kan avgöra elevers möjligheter till läsförståelseutveckling. Lärarna visade såväl likheter som olikheter i arbetet med boksamtal, vilket skapade en bredd i undersökningen. Utöver detta diskuterades eventuella konsekvenser för lärarnas metodval som visar brist på systematik i lärarnas arbete med boksamtal.

Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan främja elevers förståelse av text samt förmåga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, där lärande genom praktisk handling och interaktion med andra står i fokus. Ansatsen för studien är i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i årskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i läsförståelsestrategier utifrån reciprok undervisning där lärare och elever tänkte högt kring texter. För att få fram mätbara resultat fick eleverna före och efter interventionen läsa samt lyssna till uppläst text för att sedan göra egna sammanfattningar.  Efter interventionen genomfördes en elevenkät som var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.   Resultatet av interventionsstudien ger indikation på att i stort sett samtliga elever i studien på något sätt har gynnats av undervisningsperioden med reciprok undervisning. Elevernas förmåga att sammanfatta har ökat och indikerar därmed på ökad textförståelse. Flera elever upplever själva att de har utvecklat sina kunskaper kring strategianvändning. De starkare ordavkodarna som grupp kan ha gynnats något mer av metoden i jämförelse med de mindre starka ordavkodarna. Vår studie visar inte på någon större skillnad mellan flickors och pojkars resultat.

The background to the study was to find out the view of three teachers on students reading comprehension. What strategies and methods are used by the teachers in the classroom when working with reading comprehension? How interaction between teacher and students happen when working with reading comprehension.   The theoretical research approach is based on a sociocultural perspective. Sociocultural perspective maintains that social interaction and cultural institutions, such as schools and classrooms have important roles to play in an individual’s cognitive growth and development. In sociocultural theories deriving from the Russian psychologist Lev Vygotsky, human activities, events, and actions cannot be separated from the context in which they occur so that context becomes an important issue in sociocultural research. The data were collected through interviews with three teachers in a suburb to Stockholm. They were recorded, transcribed and then analyzed. The interviews have also been supplemented with classroom observations in the teachers' classroom context at two different schools. During the observations I conducted ongoing memos during the lessons that were processed immediately after completing the observation. The teachers in the study have shown broad spectrum of strategies,  methods and approaches of developing students' reading comprehension. Many good and positive example of how learning takes place through interaction and dialogue have been observed. In contrast, teachers say they have a lack of skills on how to teach in reading comprehension and urge for more time for education.

Denna studie kretsar kring tre andraspråkselevers samtal om texter. Studien är inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrån frågeställningarna: Hur påverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andraspråkselever? Hur påverkar elevers textsamtal kvaliteten på skriftlig produktion av berättande text? Vad kan jag som lärare göra för att utveckla min nuvarande undervisning? De metoder som använts är dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framväxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som använts är dels utifrån Holmberg & Wirdenäs (2010) och dels utifrån Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5). Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men också avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berättelse kan utvecklas. Textanalysen visar att i jämförelse med elevernas ursprungliga texter var det totalt 444 förändringar efter textsamtalen, 52 procent av dessa var betydelseförändringar och 48 procent var ytliga. Studien bekräftar härmed tidigare studier som visat att textsamtal kan öka elevens kvalitet på texter när den får prata utifrån en given struktur om sina textalster med sina kamrater. Genom strukturerade textsamtal höjer eleverna dels sin verbala förmåga och dels sin skriftliga metaspråkliga kompetens i interaktion med andra. Studien visar att läraren ger eleverna möjlighet till att nå den proximala zonen genom interaktionen i textsamtalet och därigenom kan eleven utveckla sina språkfärdigheter. Resultaten pekar dock på att läraren bör i framtiden utvärdera elevernas genrekunskaper innan eleverna ska skriva en egen text. Dessutom bör läraren säkerställa att eleverna förstår syftet med textsamtalen innan de ger sig in i ett sådant samtal. Att föra ett textsamtal är inte lätt om man aldrig gjort det på sitt andraspråk och därför bör eleverna få öva på detta än mer.

Senaste tidens siffror om de sjunkande resultaten när det gäller de svenska elevernas läsförståelse gav idén till denna studie. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse läsförståelsen har i lärarens undervisning. Genom observationer och intervjuer har jag undersökt på vilka sätt lärarna arbetar språkstärkande, för att elevernas läsförståelse ska stimuleras. Informanterna i min undersökning arbetar aktivt med olika lässtrategier för att stärka elevernas läsförståelse, men de flesta är ense om att läsförståelsen är en viktig del i undervisningen och att det är svårt att undervisa i de olika lässtrategierna på ett effektivt sätt. vv

Redan från födseln deltar barn i samtal vilket innebär att de bör få möjlighet att fortsätta samtala med varandra för att skapa en grund för god kommunikation. De texter som behandlas i skolans värld blir allt mer komplexa vilket innebär att elever måste få möjlighet att samtala om det lästa. Genom att eleverna får diskutera texters innehåll och budskap tillsammans med andra kan läsförståelse utvecklas. Trots textsamtalets utvecklande karaktär visar forskning att elever inte ges möjlighet att samtala om skönlitteratur, vilket blir problematiskt då eleverna kan skapa en dålig självbild inför att ta sig an texter i skolan. Syftet med den empiriska studien var att ta del av sju lärares uppfattningar och erfarenheter om textsamtal i läsförståelseundervisningen i grundskolan. Den empiriska studiens insamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare som är behöriga i ämnet svenska. Studiens teoretiska ramverk var det sociokulturella perspektivet och de analytiska verktygen som användes för att tolka resultatet var mediering, stöttning samt appropriering. Studiens resultat visar att lärarna undervisar om lässtrategiers användning, aktiverar förkunskaper samt undervisar om genrens uppbyggnad. Slutsatsen för den empiriska studien är att textsamtalets dialogiska karaktär möjliggör ett samspel mellan lärare och elever som kan leda till ett kunskapsutbyte. Genom lärares strategier i textsamtalen kan eleverna ges möjlighet att utveckla läsförståelsen vilket även forskning stödjer.

Syftet med studien är att undersöka sex elevers uppfattningar om boksamtal, med fokuspå deras läsförståelse och läslust. Detta görs inom ramen för läsprojektet 16-årsboken påKullagymnasiet i Höganäs och utifrån boksamtal om ungdomsboken Bergtagen avCamilla Sten (2020). Studien har en fenomenografisk ansats och den kvalitativaundersökningen utgörs av tre semistrukturerade intervjuer där sex gymnasieeleverintervjuas parvis. Studien visar att både lärarledda boksamtal i helklass, och boksamtal i mindregrupper utan lärare, uppfattas ha en positiv påverkan på såväl läsförståelse som läslust.Utbyte av tankar och idéer i den sociala interaktionen pekas ut som en främjande faktor.En annan är kunskap om litteraturvetenskapliga begrepp och metaspråk för att tala omdet lästa och kommunicera sin läsförståelse. Lärarens stöd och frågor fick informanternaatt utveckla sina tankar och resonemang i boksamtalen. Studien argumenterar för att boksamtalet ur ett lärarperspektiv bör ses som enenhet. Med en enhet avses ett vidare perspektiv som rymmer strukturerade, lärarleddasamtal utifrån litteraturvetenskapliga begrepp för att utveckla fördjupad förståelse ochförmåga att prata om det lästa, i kombination med mer spontana samtal mellan elever somkan främja läslusten.

Svenska elevers läsförståelse har enligt den senaste PISA-mätningen (2022) visat ett dalande resultat som idag motsvarar samma nivåer som under mätningen år 2012 då de lägsta nivåerna för elevers läsförståelse utmättes. PIRLS-mätningen 2021 vittnar om ett likartat resultat, som berör elever i grundskolan, med försämrade resultat i läsförståelse inom både skönlitteratur och sakprosa.  Forskning styrker att boksamtal är en framgångsrik metod för att öka läsförståelse och skapa läslust. Studiens syfte är att belysa och jämföra förekomsten av boksamtal i årskurs F–3 och 4–6. Det är en kvantitativ enkätstudie som riktat sig till lärare som arbetar i årskurserna F–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i literacy, vilket innebär text, på olika sätt, som bidrar till ett meningsskapande. I studien används ett modifierat analysverktyg, anpassat för det studien är ämnat att undersöka, inspirerat av Freebody och Lukes (2003) resursmodell. Studiens två forskningsfrågor är ”Ökar eller minskar arbetet med boksamtal i årskurs 4–6 jämfört med F–3, enligt enkätens respondenter?” och ”Vilka literacypraktiker berörs, och hur, i arbetet med boksamtal i årskurs F–3 och 4–6, enligt enkätstudiens respondenter?”.  Enkäten fick in 110 svar varav 79 klassades som boksamtal utifrån studiens definition. Studiens resultat visade att utförande av boksamtal skiljde sig mellan årskurserna, där F–3 var ledande trots att skillnaden var marginell. Resultatet visade också att boksamtal sällan pågick i mer än 5–10 minuter, vilket enligt Chambers anses vara för kort för att klassas som boksamtal, men som utifrån studiens definition inkluderats som boksamtal. En slutsats som drogs var att dessa boksamtal liknade mer dialogisk läsning, som också avser att öka elevers läsförståelse och bidra till en bättre läsupplevelse.