Syfte med denna studie är att undersöka huruvida strukturerade textsamtal i form av reciprok undervisning (RU) kan bidra till ett ökat lärande i grundsärskolan. Vi har med aktionsforskning som metodansats, inspirerade av fenomenografi, undersökt hur några lärare i grundsärskolan beskriver att de arbetar med metoden reciprok undervisning, samt vilka hinder och möjligheter de upplever att de möter under arbetet med metoden. Fokusgruppsamtal, lektionsobservationer och loggboksanteckningar har utgjort studiens primära data, och en ambition med studien har också varit att bidra till ett utvecklingsarbete på den aktuella skolan. Resultatet visar att lärarna uppfattar metoden RU – som kan knytas till ett sociokulturellt perspektiv på lärande och till ett whole language-perspektiv på läsning– som gynnsam för grundsärskolans läsförståelseundervisning: den ger enligt lärarna eleverna en läsupplevelse som möjliggör ökad interaktion och lärande elev till elev. RU anses av lärarna i studien vara en möjlig metod för att bearbeta texter i många olika slags grupper där förutsättningarna kan se olika ut. Metoden anses mycket användbar även i en-till-en-undervisning. Resultatet visar dock även att det finns vissa förutsättningar som måste uppfyllas för att RU ska fungera väl. Lärarna beskriver hur de ser en risk för att läsupplevelsen går förlorad och eleverna riskerar att tappa fokus när texten blir upphackad. RU:s struktur, där grunden är att läraren modellerar lässtrategier, utgör en viktig scaffolding/stöttning för eleverna, men gör också att risken ökar att läraren ökar sitt eget talutrymme. Studiens resultat lyfter också fram ytterligare en risk med användningen av bilder och figurer inom modelleringen i RU. Bilder på karaktärer och figurer måste användas på ett genomtänkt sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurs F-3 arbetar med läsförståelse. En kvalitativ studie med semistrukturerade muntliga och skriftliga intervjuer av åtta lärare har genomförts för att samla in lärarnas beskrivningar om sitt arbete. Det empiriska materialet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av några centrala begrepp inom teorin. Resultatet av studien visar att lärarna arbetar ur ett sociokulturellt synsätt där gemensam läsning, samtal om det lästa och att tillsammans bearbeta textens innehåll via olika arbetsformer blivit centrala i lärarnas berättelser. De värdesätter sina elevers tankar, engagemang och intresse i sin undervisning i läsförståelse. En del av lärarna förespråkar att nyckeln till framgång är att utgå ifrån sina elever, att utforma sin undervisning utifrån deras intresse och åsikter. Studiens lärare diskuterar begrepp som textsamtal, olika former av läsning, lässtrategier, engagemang, syfte/mening och frågornas utformning.

Textsamtal syftar till att utveckla elevers förståelse för textens innehåll. Genom att eleverna får samtala om en text i ett socialt sammanhang väcks frågor och diskussioner kring innehållet, vilket stärker elevernas förståelse. Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers textförståelse kan utvecklas genom textsamtal, och mer specifikt besvara frågeställningen: Vilka faktorer vid textsamtal kan utveckla elevers textförståelse? För att besvara vår frågeställning har videofilmade textsamtal analyserats. Vårt resultat visar att stöttning och engagemang är två faktorer som hjälper elever vid textsamtal. Eleverna stöttar varandra i textsamtalet genom att de rättar varandra samt bygger på varandras svar. Elevernas engagemang syns då de får göra kopplingar till det egna livet och samtala om frågor utan givna svar. Vår studie kan vara till hjälp för verksamma lärare i deras arbete med textsamtal, och på så sätt ge eleverna goda förutsättningar för ett bra samtal som leder till lärande.

Denna studie har som syfte att undersöka vad lärare anser är viktiga aspekter av boksamtal och dess påverkan på elevers läslust. Frågeställningarna som besvaras är: Vad beskriver lärare är viktiga aspekter av boksamtal som de menar påverkar elevernas språkutveckling på olika sätt? och hur beskriver elever att deras läslust påverkas av boksamtal? Inledningsvis presenteras de anledningar som lett till att vi valt att göra denna studie, samt styrdokumentens relation till vårt syfte.  I delen Teoretiska perspektiv tar vi upp olika teoretiska aspekter av boksamtal och läslust, som sociokulturellt perspektivoch stöttning, språk- och textutvecklande samtal, kunskapande samtal, identitetsutvecklande samtal, ”jag undrar”-frågor, matteuseffekten, ikontextorienterad högläsning, mottagarorienterad högläsning, samt inre och yttre motivation. Vidare ger vi en överblick av tidigare forskning som gjorts om hur lärare arbetar med boksamtal, läsmotivation, tillgänglighet och synlighet av skönlitteraturs påverkan på läslust. Vi beskriver även Chambers och den läsande cirkeln. I avsnittet Metod och material beskriver vi varför vi valt att göra intervjuer och samla in elevtexter. Vi redogör även för hur vi gått tillväga med intervjuer och elevtexter, samt hur det sammanställts och sorterats. Vi har intervjuat sju lärare och tagit del av 84 elevtexter. Vi presenterar också hur vi har förhållit oss till forskningsetiska principer i vår undersökning. I resultatet presenteras och analyseras det material vi samlat in utifrån de teoretiska perspektiv som är grunden för studien. Resultatet har visat vad lärare beskriver som flera olika aspekter för boksamtal som är viktiga för elevernas språkutveckling. Bland dessa nämns ordförråd och uttryck, arbetet med högläsning, vilka frågor som behandlas och lärarens stöttning. Resultatet har även visat att många elever anser att de blir mer intresserade av att läsa då de diskuterar böcker. Lärarna har beskrivit lärarens engagemang, böckers synlighet samt läsande förebilder som viktigt för att utveckla elevers läslust. Slutligen dras slutsatser och en diskussion förs om dess relation till tidigare forskning. Vi diskuterar även hur studien kunde utförts annorlunda, vad vi har med oss i vår lärarprofession, samt ger förslag på vad vi anser som intressant vidare forskning.

Studiens syfte är att jämföra elevers förmåga att tillämpa olika lässtrategier i distansundervisning jämfört med närundervisning. Studien har gjorts på en kurs i grundläggande svenska inom den kommunala vuxenutbildningen där elever har läst en roman och besvarat tillhörande instuderingsfrågor. Frågorna har varit av blandad karaktär där olika lässtrategier kan ses tillämpas för att besvara dem. Läsningen har skett utanför lektionstid och frågorna besvarats skriftligt. För gruppen som läst på plats har frågorna sedan diskuterats vidare i veckovisa boksamtal. Eleverna har delats in i två grupper om fem elever vardera och svaren har jämförts och analyserats. I studien har gjorts en kvalitativ diskursanalys av vuxenelevers skriftliga svar och vilar på teorier om lässtrategier och reciprok undervisning. Resultatet visar på signifikant skillnad mellan elevernas förmåga att förstå text som kan kopplas till avsaknad av textsamtal med lärare och andra elever.

Studien grundar sig i skönlitteraturens betydelse för undervisningen, där skönlitteraturen kan ha olika betydelser för den undervisande läraren och deras arbete med elevers läsförståelse. I den här studien har syftet varit att ta reda på hur verksamma lärare i årskurs F-3 arbetar med skönlitteratur i sin undervisning för att öka elevers läsförståelse. Det både utifrån ett tematiskt arbetssätt och inom svenskämnet, eftersom skönlitteraturen som används i undervisningen främst förekommer vid högläsning och elevers tysta läsning.     Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och den insamlade empirin består av sex intervjuer där den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att skönlitteratur används vid högläsning, tystläsning och som ett komplement vid olika tematiska arbeten. Högläsning används både i syfte att bearbeta innehållet i texten och som ett inslag när det finns tid över. Den skönlitterära texten som bearbetas ger eleverna möjlighet att utveckla sin läsförståelse genom att sammanfatta, återberätta, svara på frågor och rita bilder till texten. Det finns olika syften för den tysta läsningen, den kan till exempel förekomma som ett komplement till undervisning eller i syfte att öka elevers läshastighet. Skönlitteraturen som eleverna läser vid tystläsning är oftast elevens eget val av bok, utifrån intresse och förmåga. I ett tematiskt arbetssätt används skönlitteraturen till att öka elevers förståelse inom temat. Av resultatet framgår det även att arbetet med elevers läsförståelse till största del utgörs av nivåanpassad läsläxan med tillhörande arbetsbok, samtidigt som läsläxan även kan bestå av en skönlitterär bok. Studiens slutsats visar att elever som får möta, bearbeta och koppla samman skönlitterära texter med sina egna erfarenheter har möjlighet till att utveckla en förståelse för olika ämnen och dess innehållet.

Högläsning är en vanlig aktivitet som används i svenska klassrum för elever i årskurs F-3. Ett vanligt uppföljande arbetssätt är att samtala kring innehållet. Läraren kan med hjälp av högläsningen belysa viktiga ämnen. Värdegrunden har ett eget kapitel i läroplanen, dock formuleras inte några konkreta arbetssätt hur dessa kunskaper ska förmedlas. Högläsning och efterföljande samtal skulle kunna vara ett arbetssätt som utvecklar elevernas förståelse för andra och sig själva.  Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur fyra lärare använder högläsning och hur de involverar värdegrundsfrågor genom högläsningen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och datainsamlingsmetoden genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visar att lärarna använder sig av högläsning till flera aktiviteter i sin undervisning. Syftet med högläsningen i undervisningen varierar men samtliga lärare har en positiv inställning till högläsningens effekt på eleverna. Gemensamt för lärarna var att de såg fördelar med att kombinera högläsning och värdegrundsfrågor. Resultatet visar att eleverna med hjälp av högläsningens olika karaktärer kan relatera till sig själva och diskutera aktuella värdegrundsfrågor. / Reading aloud is a common activity in Swedish classrooms and talking about the content is a common follow-up activity. Through reading aloud, teachers are able to discuss important subjects. Fundamental values are mentioned in the Swedish curriculum, but it is not stated how teachers should include them in their work. Reading aloud and text talk could be one way to increase pupil’s knowledge about those values.  The aim of this study is to increase the knowledge about how four teachers use reading aloud and involved questions about fundamental values. The study has its base in the sociocultural perspective was the collected data was received by using qualitative interviews. The results show that the four interviewed teachers use read-aloud in several of their teaching activities. The aim of reading aloud varies but all the interviewed teachers claim to have a positive attitude towards the effects reading aloud has on their students. All teachers saw benefits in combining a reading aloud with questions related to fundamental values. This study shows that pupils are able to relate to themselves and discuss questions related to current fundamental values with the help of reading aloud as characters.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare i F-3 resonerar om den muntliga interaktionens betydelse för elevers läsutveckling samt på vilka sätt lärarna använder sig av det muntliga i läsundervisningen. Studien grundar sig i teori som ser läsning som något som utvecklas i en meningsfull och social kontext. I studien presenteras och redogörs för begreppen läsning som social praktik, textrörlighet samt inre och yttre motivation. För att undersöka de valda frågeställningarna har svensklärare i F-3 intervjuats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att majoriteten av lärarna använder muntlig interaktion i sin läsundervisning eftersom de anser att muntlig interaktion har betydelse för elevers läsutveckling utifrån tre syften: det skapar stöttning, ökar elevernas motivation och främjar en fördjupad förståelse för texter. Vidare visar resultatet att lärarna planerar och genomför läsundervisning med muntligt innehåll i olika hög utsträckning. Somliga lärare genomför strukturerade textsamtal som en undervisningsaktivitet medan andra lärare har spontana samtal om det lästa när tillfälle ges. Diskussionen tar upp och problematiserar denna skillnad mellan lärarnas didaktiska val för textsamtal i relation till tidigare forskning som beskriver vikten av att samtal om det lästa sker strukturerat och planerat för att leda till läsutveckling. Att det finns en tydlig skillnad i lärarnas didaktiska val för att genomföra textsamtal innebär att alla elever inte har en likvärdig läsundervisning. Somliga elever i F-3 får delta i planerade och strukturerade textsamtal i högre utsträckning än andra elever beroende på lärarens didaktiska val och syn på läsning som en social praktik.

I denna studie har vi valt att undersöka hur lärare på en skola arbetar med reciprok undervisning med elever i årskurserna 2, 4 och 5. Arbetets syfte är att få en uppfattning om hur undervisningen kan se ut. För att åskådliggöra detta utifrån flera perspektiv har vi utfört en kombination av metoder för datainsamling. Dels har vi observerat lektioner hos en förstelärare i mellanstadiet på skolan som driver kompetensutvecklingen i reciprok undervisning, dels observationer, då en av oss undervisat elever i läsgrupper. Vidare har vi samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med en specialpedagog, en förstelärare i lågstadiet som har fördjupade kunskaper i svenskämnet och samhällsorientering, samt med rektorn på skolan. Undersökningen visar att lärare arbetar med reciprok undervisning på snarlika sätt utifrån Palincsar och Browns (1984), däremot ser vi inslag av andra metoder i kombination med denna. Val av material är en aspekt i frågeställningen som vi tittat på och utifrån de material som använts i undervisningen, kan vi se att de material som lärare använder i huvudsak styrs av egna val. Några använder skönlitteratur och andra läroböcker i svenska, samhällskunskap eller naturorienterande ämnen. Resultat visar att en del elever får undervisning i läsförståelse i berättande texter, men saknar undervisning i att förstå hur de ska läsa faktatexter. När studien var avklarad upplevde vi att en sidoeffekt var att oavsett vilken textgenre elever arbetar med, tyder den reciproka undervisningen trots allt på en positiv utveckling. Detta då elevers metakognition utvecklas genom att eleverna blir mer och mer medvetna om en del av sina egna tankar.

Att lära sig läsa och förstå texters budskap är en komplex process. Vid läsforskning, bådenationellt och internationellt, är läsförståelsestrategier och textsamtal väl dokumenterade ilitterära texter med äldre elever. I denna studie stod emellertid de yngre elevernasfaktatextsamtal ur ett sociokulturellt perspektiv i fokus. I ett tidigt skede måste yngreelever lära sig hur man kan tolka skriftlig text (Baker et.al.2013). Studien har behandlattextsamtal i faktatexter när den forskande läraren läser högt för sjuåriga elever medWestlunds (2017) och Gears (2017) tolkning av den reciproka undervisningsmetoden.Syftet var att studera hur eleverna uppfattar läsförståelsestrategier och då specifiktstrategierna inre mentala bilder och hur de gör inferenser samt hur de individuelltanvänder dessa strategier till sin egen kunskap. Fokus låg också på hur ett kooperativtsynsätt påverkade elevernas resonemang i textsamtalen. Studien är en kvalitativ studie därintervju och deltagarnas observation användes som metod. Resultatet visade att elevernahade olika uppfattningar om de olika läsförståelsestrategierna. Elevernas användande avmetakognitiva strategier gynnade skapandet av inre mentala bilder. Att göra inferenservisades vara svårt för eleverna. Studien påvisade vikten av hur en god språkförståelsepåverkar elevers möjlighet att delta i textsamtal. Ur studiens resultat kan man se attgruppen har en positiv inverkan på elevers deltagande i textsamtalen och att detkooperativa arbetssättet påverkade den kommunikativa diskursen.