I följande examensarbete är syftet att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 i svenskämnet arbetar med textsamtal för att främja elevers läsförståelse. Vidare vill vi undersöka hur lärare anser att textsamtal påverkar elevers läsförståelse samt vilka utmaningar som kan förekomma. De frågeställningar studien undersöker och besvarar är följande: Hur anser lärare att textsamtal påverkar elevers läsförståelse? Hur beskriver lärare att de arbetar med textsamtal i klassrummet för att främja läsförståelse? Vilka utmaningar ser lärare med textsamtal i klassrummet? Den teoretiska utgångspunkten är Vygotskijs sociokulturella teori och zonen för proximal utveckling. Vi presenterar och redogör för begreppen läsförståelse, textsamtal, högläsning och olika samtalsstrategier. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att samla in data med kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat grundar sig i intervjuer med sex behöriga lärare från två skolor. Resultatet visar att textsamtal förekommer frekvent i de berördas klassrum. Lärarna har ett positivt förhållningssätt till att använda textsamtal i undervisningen. Textsamtal kring högläsning sker ofta i helklass och när samtal kring läsläxan förekommer önskar lärarna att det sker i mindre grupper, alternativt halvklass. Studieresultat är i enlighet med tidigare forskning, att textsamtal främjar elevers läsförståelse. Studiens övergripande slutsats visar att när elever får rikliga tillfällen med textsamtal i undervisningen i samband med strategier främjas deras läsförståelse.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur fem verksamma lärare väljer läsinlärningsmetod, hur de motiverar sina metodval samt vad som anses främja elevers läsutveckling. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen av vårt resultat är det syntetiska- och analytiska perspektivet på läsinlärning, Reciprocal Teaching, litterära föreställningsvärldar samt stöttning. För att undersöka lärarnas tankar om elevers läsutveckling ställdes fem öppna frågor under fem kvalitativa intervjutillfällen. Resultatet visar att de verksamma lärarnas tankar om läsutveckling skiljer sig åt i vissa avseenden men att de i förhållande till teori och tidigare forskning uppvisar betydelsefulla likheter. De meningsskiljaktigheter som uppvisas i lärarnas utsagor gäller vilken ingång respektive lärare väljer att angripa läsinlärningen på. En annan skillnad handlar om hur strikt läraren ska vara i sitt val av undervisningsmetod. Likheter som påvisas i lärarnas utsagor är vikten av att individanpassa oavsett val av metod. Enighet råder även kring att högläsning och textsamtal är viktiga moment för elevers läsutveckling, så även vikten av ett gott samarbete med hemmet och betydelsen av en varierad undervisning. Detsamma gäller att få läsa tillsammans med en kompis som inger trygghet och stöd i läsningen.

Det här examensarbetet har ämnat undersöka hur tre olika svensklärare väljer sina texter och hur utformningen av undervisningen med texterna görs. Syftet har också varit att undersöka vilka möjligheter och hinder lärarna uppfattar med texterna kopplat till läsförståelse. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet, Applebees läroplansstrukturer vid textval och läsförståelseforskning för att analysera resultatet. För att få fram materialet valde jag att göra tre stycken halvstrukturerade intervjuer med lärare med olika lång yrkesverksamhet på tre olika skolor. Det resultat som framkommit från de olika lärarna har varit relativt samstämmigt. De menar att textvalen görs utifrån elevernas tidigare erfarenheter för att öka deras intressen men samtidigt ska de olika textvalen länkas samman med varandra. Av resultatet framkommer det också att textsamtalen är ständigt närvarande i undervisningen. Slutligen pekar lärarna på att det finns ett antal faktorer som påverkar förståelsen av texterna. Det är följande: ord och begrepp, orsak- och verkanssamband, textstruktur, motivation och bakgrundskunskaper.

För att öka resultaten i de stora internationella undersökningarna PISA och PIRLS har staten satsat på kompetensutbildning för lärare i Sverige. Läslyftet är en av satsningarna och syftar till att öka kvaliteten i undervisningen när det gäller språk-, läs- och skrivdidaktik. En av modellerna som lärare utbildas i är samtal om text eller textsamtal. Den här studien följer åtta lärares diskussioner och erfarenheter som de delar med sig av under deltagandet i läslyftet 2016. Studien genomförs med hjälp av deltagande observationer då författaren till den här studien är en av deltagarna i läslyftet. I den tidigare forskningen framgår att textsamtal är gynnsamt för elevers kunskapsutveckling och att användning av metoden behöver öka i Sverige. Studien har ett sociokulturellt perspektiv eftersom teorin om att lärande sker i samband med andra är aktuell för studiens syfte och frågeställningar. Studiens syfte är att undersöka karaktären av textsamtal som undervisningsmetod i lärares kollegiala samtal. Frågeställningarna är: vilka motiv finns för lärare att använda textsamtal i undervisningen och vad pratar lärare om när de diskuterar textsamtal som undervisningsmetod? I resultatet presenteras de olika lärarnas erfarenheter och tankar kring textsamtal som undervisningsmetod. Det framgår av resultatet att lärarna har olika mycket erfarenhet av textsamtal innan de påbörjar läslyftet men att alla har en mycket positiv inställning till användandet av den. I diskussionen diskuteras hur de olika lärarna använder sig av metoden i förhållande till tidigare forskning. Det diskuteras även varför de är motiverade att använda metoden med motivet att öka kunskap i alla skolans ämnen.

Syfte med studien är att undersöka utifrån ett lärarperspektiv hur lärare i förskoleklass och årskurs 1 arbetar med och bedömer läsförståelse. Studiens teoretiska utgångspunkter är konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet på lärande. Totalt har sex informanter från tre olika skolor deltagit i studien, tre som arbetar i förskoleklass och tre som arbetar i årskurs 1. Empirin har samlats in genom intervjuer. Metoden som vi har använt är semistrukturerade intervjuer som spelats in och sedan transkriberats och analyserats. Resultatet visar att samtliga lärare använder eller har använt Bornholmsmodellen i sin undervisning. En annan metod som även används av samtliga lärare i studien är En läsande klass och Läsfixarna. Det framgår också att lärarna arbetar med högläsning och textsamtal med både skönlitteratur och faktatexter men inte i vilken utsträckning. Vårt empiriska material visar att lärarna i årskurs 1 främst använder bedömningen i syfte att kartlägga elevernas förmågor. Lärarna som arbetar i årskurs 1 använder det obligatoriska bedömningsstödet från Skolverket. En av lärarna som arbetar i förskoleklass använder Screening-test för att kartlägga elevernas läsförståelse och för att dokumentera progressionen i deras utveckling av läsförståelse. Överlag verkar de intervjuade lärarna positiva till det nya kunskapskravet och även till det obligatoriska bedömningsstödet. För undervisningen drar vi slutsatsen att det gäller som lärare att uppmärksamma de elever som har läsflyt så att de även har läsförståelse. När det gäller bedömning drar vi slutsatsen att våra lärare stämmer med de svenska lärarna i Westlunds studie (2013).

I den här uppsatsen undersöks fyra lärares arbete med lässtrategier och textsamtal inom läsförståelse av skönlitteratur i ämnet svenska som andraspråk, med utgångspunkt i deras berättelser. Lärarna jobbar på språkintroduktionsprogrammets olika nivåer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin för lärande. Metoden är kvalitativ och innefattar fyra individuella och semistrukturerade intervjuer. Utifrån lärarnas berättelser visar resultatet att deras arbete är beroende av den specifika elevgruppen som läser på språkintroduktionsprogrammet. Enlig lärarna är andraspråkselevernas tidigare skolbakgrund en avgörande faktor, som gör att deras arbetssätt skiljer sig åt beroende på målgruppens förutsättningar. Läraren som jobbar med nybörjare fokuserar mest på lässtrategier som stöttar eleverna i att förstå det mimetiska förloppet, medan de andra lärarna fokuserar även på det diegetiska förloppet. Målet är enligt lärarna att stärka elevernas empatiska och kritiska förmåga, men också att utveckla deras andraspråk. Språkintroduktionsprogrammets kännetecken är att lärarnas mål också sträcker sig utöver de skönlitterära texterna. Lärarna fokuserar på att ge eleverna kunskaper om skönlitteraturen, men även på att stötta dem att möta världen på ett medvetet sätt och därmed stärka deras självkänsla. Slutsatsen är att det behövs mer forskning speciellt inriktad på språkintroduktionsprogrammets olika nivåer, vilket skulle kunna förse lärarna med verktyg för att utveckla elevernas läsförståelse.

Elever möts dagligen av olika texttyper såsom bilder, hemsidor, reklam, texter på tavlan och från olika medier. Det är därför viktigt att som lärare bidra med verktyg i form av textsamtal för att elever ska kunna förstå och kritiskt granska alla typer av texter. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på om och i så fall hur textsamtal används i de deltagande klasserna i årkurs 4. Det är även av intresse att undersöka hur lärarna och eleverna förhåller sig till dessa samtal. I teoridelen behandlar vi vikten av att samtala om texter samt presenterar och förklarar begreppen text, textsamtal och critical literacy. Vygotskijs sociokulturella teori och konceptet Zone of Proximal Development förklaras. Avslutningsvis bearbetas de svårigheter och dilemma som kan dyka upp vid arbetet med textsamtal. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi har valt att samla in data med hjälp av att kombinera enkäter och intervjuer som har kvalitativa och kvantitativa inslag. Två lärare intervjuades och deras 44 elever svarade på en enkät. Resultatet av den empiriska undersökningen utgjorde inte en grund för att generalisera lärares samt elevers uppfattningar om textsamtal. Däremot synliggjorde resultatet två enskilda lärares och deras elevers uppfattningar om och hur textsamtal används. Resultatet behandlade även de deltagande lärarnas och elevernas förhållningssätt till textsamtal. Resultatet visade att textsamtal förekommer i de deltagande klasserna. Eleverna uppfattade främst att de samtalar om texter, böcker och bilder. Bearbetningen av de olika texttyperna skedde oftast i helklass och minst i grupp. Detta var en intressant kontrast då elevernas preferenser tydligt visade att de föredrar att arbeta i grupp. Både lärarna och eleverna hade överlag ett positivt förhållningssätt gentemot textsamtal.

Elever utvecklas i alla ämnen genom ett gott ordförråd. Bristande ordförråd kan leda till att elever tappar kunskaper både i skolan och vardagen. Dialogisk högläsning erbjuder elever i alla åldrar möjlighet att diskutera och reflektera över texters innehåll. Syftet med denna studie är att belysa hur grundskollärare i årskurserna 1–3 förhåller sig till den dialogiska högläsningen. Data har samlats in via kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserats med metoden tematisk analys. Denna studie har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Lärarna som intervjuades har olika lång bakgrund inom läraryrket, vilket ger studien olika perspektiv när det kommer till fenomenet dialogisk högläsning. Resultatet ger en inblick i hur den dialogiska högläsningen används för att öka elevernas förståelse för texters uppbyggnad och struktur. Respondenterna hade en varierad syn på hur och i vilken grad dialogisk högläsning bör användas och presenterar olika undervisningsmetoder när det gäller att utveckla elevers språk och ordförråd.   Slutsatsen visar på att dialogisk högläsning är något som används regelbundet bland majoriteten av lärarna och att det är något som lärarna anser bör prioriteras i undervisningen. Lärarna menar på att elevernas ordförråd utvecklas i och med att eleverna följer med i texten, ställer frågor, och får möjligheten att diskutera med varandra. Utifrån de intervjuade lärarna kan det konstateras att dialogisk högläsning är applicerbart under hela skoldagen, både som undervisningsform och som pausläsning. / Students develop in all subjects through a strong vocabulary. An inadequate vocabulary could result in students losing knowledge both in school and in everyday life. Dialogic reading offers students of all ages the opportunity to discuss and reflect on the content of texts. The purpose of this study is to highlight how elementary school teachers in grades 1-3 work with language development through dialogic reading. Data has been collected through qualitative semi-structured interviews and analysed using the method of thematic analysis. This study is rooted in the sociocultural theory. The interviewed teachers have varying backgrounds in the teaching professions, which provides the study with different perspectives on the phenomenon of dialogic reading aloud. The results generate insights into how dialogic reading is used in schools and the purpose of reading aloud is to create understanding of the structure and organization of texts among students. The respondents have varied views on the concept of dialogic reading and present diverse teaching methods when it comes to developing students' language and vocabulary. The conclusion of this study is that dialogic reading is actively used by most teachers and should be prioritized in teaching. The teachers believe that students' vocabulary develops as they follow along in the text, ask questions, and can discuss it among their peers. The teachers demonstrate that dialogic reading is applicable throughout the school day, both as a teaching method, and as a break activity.

Syftet med studien är att synliggöra lärares arbete med textsamtal, samt anpassningar för att utmana elever som anses ha kommit långt i sin läsförståelseutveckling. En kvalitativ metod har använts, i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Insamlade data har analyserats genom tematisk analys, följande frågeställningar har besvarats; -Hur beskriver lärare arbete med att synliggöra läsförståelsestrategier i textsamtal?  -Hur beskriver lärare arbete med textsamtal för att utveckla inferensläsning och förmågan att jämföra texter med egna erfarenheter?  -Hur anpassar lärare undervisningen för att utmana elever som anses kommit långt i sin läsförståelse? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visar att respondenternas bild av textsamtal inte stämmer överens med forskningens och läroplanens. Resultatet belyser vikten av modellering för att synliggöra strategier och för att utveckla elevers inferensläsning. Det framkommer att elever jämför textinnehåll med egna erfarenheter spontant. Slutligen betonar studien att respondenterna är omedvetna kring strategier som utmanar elever som kommit långt i sin läsförståelseutveckling.

Somliga elever har med sig högläsningen och textsamtel hemifrån, då de har läsande rförebilder som inspirerar och motiverar till ett utforskande av läsning.Det ligger sedan i skolans uppdrag att se till att de elever som inte får med sig detta får tillfälle att möta litteratur på ett sätt som jämnar ut skillnaderna i hemförhållanden. Eleverna ska få likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga, lustfyllda läsupplevelser, samt möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Som undervisande lärare i årskurs 1 är jag av upplevelsen att allt färre barn har med sig detta hemifrån. Stunder av högläsning och efterföljande textsamtal har därför blivit ett pedagogiskt verktyg som används kontinuerligt i min undervisning. Detta för att se till att samtliga elever får förutsättningar att utveckla sin läsförmåga, men även sin förståelse av en läst text. Utifrån min egen undervisning har jag sedan i denna studie valt att undersöka just dessa stunder för att ta reda på vilken inverkan de har på mina elever. Studien har genomförts med en etnografisk ansats med observationer av undervisningssituationer med högläsning och textsamtal. En lektion med tydlig struktur och efterförljande textsamtal, och en där detta saknades. Kvalitativa forskningsintervjuer har även genomförts med tre elever, för att mer ingående ta del av deras förståelse och tankar. Vad som blev i synligt i studien var hur stor skillnad det var på elevernas förståelseav den upplästa texten beroende på om ett samtal förs i anknytning med läsningen. Stunder av högläsning där inte detta samtal genomfördes, gav inte eleverna det stöd de behövde för att utveckla sin förståelse. Vad som även framkom vid intervjuerna med de tre eleverna var att de reagerade och tog med sig olika saker från undervisningstillfällena.