Syftet med studien är att undersöka hur lärare som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för elever med autism arbetar för att möjliggöra individuella anpassningar som möter autistiska elevers behov. Studien fokuserar på erfarna lärares läsförståelse- och motivationsstrategier och vilken slags kompetensutveckling dessa lärare anser vore utvecklande för deras beredskap inför sin fortsatta undervisning för elever med autism. Undersökningen riktar sig till lärare i årskurs F-3. Studien intar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av material. Sju informanter från fyra olika skolor har medverkat i studien och de har alla fleråriga erfarenheter av läsförståelseundervisning för autistiska elever. Studiens resultat visar att på grund av det breda spektrumet som en autismdiagnos innebär, finns det inga anpassningar som passar alla autistiska elever. Därför behöver lärarna kartlägga elevernas kunskaper och behov noggrant för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt. Resultatet visar även att kompetensutveckling om autism som diagnos och hur lärarna ska kommunicera med elever med autism är essentiellt oavsett hur många års erfarenhet en lärare har. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar flera olika processer. Det är av stor vikt att elever utvecklar en god läsförståelse för att nå framgång i skolan, men även för att fungera i dagens samhälle. Lärare har en betydande roll, eftersom de val lärare gör i sin undervisning är avgörande för hur elevers läsförståelse utvecklas. Studien syftar till att öka kunskapen om lärares läsförståelseutvecklande arbete i praktiken. Syftet har uppfyllts genom att följande frågeställningar har besvarats: Hur beskriver lärare att de arbetar för att främja elevers läsförståelse? Vad anser lärare vara viktigt i undervisningen för att bidra till elevers utveckling av läsförståelse? Studien utgår från den sociokulturella teorin där det sociala samspelet anses ha en betydande roll för lärande och utveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i lärarnas beskrivning av läsförståelseundervisningen. Lärarna upplever svårigheter i valet av litteratur till eleverna, och understryker att texterna behöver vara intressanta för dem. Resultatet visar även att lärarna i studien anser att det är av stor vikt att eleverna får mycket tid till läsning i skolan. Det framhålls även att eleverna behöver få samtala mycket om de texter de läser och att de på så sätt kan lära av varandra. Lärarna i studien framhåller tyst läsning som positivt trots att flera av dem uppmärksammat en problematik kopplat till dessa tillfällen. Elever som skulle behöva stöttning i sin läsning lämnas ofta ensamma i den. / Reading comprehension is a complex concept that includes several different processes. It is important that students develop a good reading comprehension to achieve success in school, but also to function in today's society. Teachers play a significant role, since the choices teachers make in their teaching are decisive for how students' reading comprehension will develop. The study aims to increase the knowledge about teachers' reading comprehension development work in practice. The purpose has been answered by the questions: How do teachers describe that they work to promote students' reading comprehension? What do teachers consider important in teaching to contribute to students' development of reading comprehension? The study is based on the sociocultural theory whereat social interaction is considered to have a significant role for learning and development. The material for the study has been collected using semi-structured interviews with five active teachers in grade 3. The material was analysed based on a thematic analysis. The results show that there are both similarities and differences in the teachers' description of reading comprehension teaching. The teachers experience difficulties in choosing literature for the students and emphasize that the texts need to be interesting for them. The results also show that the teachers in the study believe that it is of great importance that the students get a lot of time for reading at school. It is also emphasized that the students should have lots of opportunities to talk about the texts they are reading, to be able to learn from each other. The teachers in the study highlight silent reading as positive, even though several of them drew attention to a problem linked to these occasions. Students who would need support in their reading are often left alone in the activity.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den tidiga skolåldern kan arbeta med att utveckla läsmotivation samt elevers attityd till läsning. Detta grundar sig i den bristande läsmotivationen hos elever enligt resultatet i den senaste PIRLS-studien. Vi har utgått från två frågeställningar: Hur ser elevers attityder till läsning ut? samt Vilken betydelse har lärare för utvecklandet av elevers läsmotivation?. Den sociokulturella teorin, som grundas i social interaktion, ligger till grund för studien. De centrala teoretiska begrepp som studien utgår från är motivation, såsom inreoch yttre motivation. Den kvalitativa forskningsmetoden, semistrukturerad intervju, har använts för att besvara forskningsfrågorna. Informanterna består av 16 elever och fem lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Det empiriska materialet har tematiserats och resulterat i lärares, respektive elevers synsätt på läsning och läsmotivation. Resultatet av studien visar att elever tycker att läsning är viktigt och lätt. Vi finnerdock att majoriteten inte känner inre motivation till läsning. Ungefär hälften av eleverna läser självmant på fritiden. Utifrån lärares perspektiv visas en enighet om att legitimera läsning för eleverna. Engagemang och uppmuntran är av stor vikt för elevers motivation och självkänsla. Merparten lärare och elever är eniga om att högläsning och textsamtal är motivationshöjande. Även val av bok har visat sig ha stor betydelse för läsmotivationen.

The aim of this study is to analyze how four teachers work with verbal scaffolding during text talk to develop pupils' conceptual understanding in fourth grade. There are five forms of verbal scaffolding that the study focuses on. This study answers the following questions: What specific strategies does the teacher use to develop conceptual understanding? How does the teacher apply verbal scaffolding during text talk?   The questions are answered by two qualitative methods, classroom observations and interviews with the four participant teachers. The two methods interact with a shared focus directed on answering the study’s questions. The purpose of the observations was to have a focus on how the teachers used verbal scaffolding during text talk to develop pupils’ conceptual understanding. However, during the interviews, the teachers had the opportunity to express their own perception of their teaching. The study's theoretical framework is based on the concept scaffolding. To make the analysis more concrete, scaffolding has been categorized into five forms of verbal scaffolding. The result showed that all the teachers apply the different categorized verbal scaffolding during the text-talks, although with varying approaches. Furthermore, teachers advocate for different strategies to enhance pupils’ conceptual understanding.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem fransklärare i högstadiet(7-9) beskriver sin undervisning för ökad läsförståelse. Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning. Materialet som har samlats in har analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teoretiska perspektiv. Några centrala begrepp inom teorin som tillämpas är mediering, lek, kommunikation och samspel. Dessutom användas den närmaste proximala utvecklingszonen med begreppen redskap och scaffolding ( stöttning). Jag kommer också att använda mig av språkdidaktisk litteratur inriktad mot franska som modernt språk. Resultatet från intervuerna visar att fransklärare enligt sina egna beskrivningar använder olika arbetssätt och strategier för att utveckla läsförståelse hos eleverna som läser franska ( Moderna språk) på högstadiet i årskurs 7-9 att de använder textsamtal, olika läsformer, lässtrategier och frågornas utformning. Lärarna uppskattar elevernas engagemang för deras ideer i undervisningen av läsförståelse i ämnet franska. En slutsats är att de intervjuade lärarna anser att läsförståelse har en stor roll i undervisningen eftersom en bra läsförståelse är nödvändigt för att eleverna ska få möjlighet att förvärva kunskap i många skolämnen.

Studien syftar till att undersöka hur och varför lärare i årskurs F-3 använder högläsning som ett pedagogiskt verktyg för att främja läsningens roll i de tidiga skolåren. Genom intervjuer och observationer analyseras lärarnas föreställningar om högläsningens syften och tillvägagångssätt, samt eventuella utmaningar för dess effektivitet som pedagogiskt verktyg. Studien är grundad i det teoretiska konceptet Pedagogical Content Knowledge (PCK) och använder en fenomenografisk metod. Undersökningen fokuserar på två lärares arbete och deras föreställningar om högläsning. Resultaten visar att en stor del av lärarnas arbetsmetoder vid högläsningssessioner fokuserar på att skapa en interaktiv läsmiljö där elevernas engagemang och delaktighet prioriteras. Hur ofta och vilka didaktiska strategier lärarna tillämpar vid högläsningssessioner varierar beroende på deras individuella tillvägagångssätt och mål med läsundervisningen. En av lärarna använde en mer aktiv och direkt metodik medan den andra tenderade att skapa en avslappnad miljö för eleverna. Resultaten visade även att lärarnas arbetsmetoder överensstämmer väl med rekommendationerna från tidigare forskning. Slutligen visar resultaten att det inte verkar finnas en universell metod för högläsning, utan att lärarna anpassar sina tillvägagångssätt efter elevernas behov och klassens dynamik. Både öppna och stängda frågor används, och valet av strategi verkar bero på lärarnas egna uppfattningar om syftet med högläsningen och deras specifika undervisningsmål.

Vår intention med arbetet är att upptäcka olika metoder för att främja arbetet med högläsning. Syftet med litteraturöversikten är därför att granska tidigare forskning som redogör för olika metoder om högläsning för att gynna elevernas läsförmåga. Detta syftet leder till forskningsfrågan som litteraturöversikten utgår ifrån: Vilka metoder för högläsning gynnar utvecklingen av elevers läsförmåga? Datainsamlingen består av systematiska sökningar genom söksträngar i olika databaser som bland annat ERIC (EBSCO), Swepub, Scopus och DiVA. Forskningen är både internationell och nationell. Tematisk analys används för att analysera datainsamlingen. Utifrån analysen identifieras teman som utgör våra rubriker i resultatdelen. Studiens resultat visar att interaktiv högläsning är en metod som gynnar elevers literacyutveckling. Även andra faktorer såsom valet av bok och vid vilken tidpunkt på dagen påverkar främjandet av läsutvecklingen. Slutsatsen av litteraturstudien är att interaktiv högläsning, val av bok och tidpunkt med flera, främjar läskunnigheten och förståelsen. Ett aktivt lärande bidrar till en ökad motivation hos eleverna. / Our intention with this study is to discover different methods to promote the work with reading aloud. The purpose of this study is therefore to review previous research that outlines different approaches to reading aloud to benefit students' reading skills. This purpose leads to the research question on which this study is based: What methods of reading aloud benefit the development of students' reading skills? Data collection consists of systematic searches through search strings in various databases such as ERIC (EBSCO), Swepub, Scopus and Diva. The research is both international and national. Thematic analysis is used to analyze the data collection. Based on the analysis, themes are identified and form our headings in the results section. The results of the study shows that interactive reading aloud is a method that benefits students' literacy development. Other factors such as the choice of book and the time of day also influence the promotion of reading development. The conclusion of this study is that interactive reading aloud, choice of book and time of day, among others, promotes literacy and comprehension. Active learning contributes to increased motivation among students.

This thesis investigates how various text-talks, i.e. text-focused classroom discussions, may scaffold students’ reading of specialised texts in upper secondary school. The study consists of qualitative case studies based on classroom observations of two teachers’ History instruction, focusing on parts defined as text-talks. An intervention study was conducted where one teacher worked with two text-talk approaches. The research questions regard how students move in relation to the text in the text-talks and how text content is incorporated, what scaffolding structures emerge, and whether and how the text-talks differ. A secondary aim is to generate theories concerning the potentials and limitations of text-talk as a reading scaffold. Analyses were done in terms of text movability to show reading positions, intertextual cohesion to show relations between source text and text-talk, and scaffolding which includes peer scaffolding, teacher scaffolding and the text-talks as a scaffold per se. A methodological contribution is the development of a model for content-based analyses of authentic text-talks. The results show that in text-talks that work as a scaffold, students take the expected positions toward the text, and the talks are clearly related to the source text, by means of lexical and conjunctive cohesion that is often varied and built-out. For more demanding texts, the students show dynamic text movability and move between exploring contents, subject field and context. Other characteristics are either peer scaffolding showing dialogicity and negotiation of meaning, or teacher scaffolding enabling students to progress and develop tools for text reception. The intervention approaches seem to scaffold reading to a greater extent than text-talks within ordinary instruction where the framing is weak. In conclusion, the results suggest that both student- and teacher-led text-talks may scaffold reading, but they need to be well planned and prepared with a structured framing.

Syftet med studien är att undersöka högläsningens roll i skolan samt hur sambandet mellan högläsning, textsamtal och elevers läsförståelse ser ut. Syftet är även att öka förståelsen för hur verksamma lärare arbetar med högläsning som ett didaktiskt verktyg. Min teoretiska utgångspunkt grundar sig i det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i samspel med andra genom att använda språket som ett kulturellt redskap. Den metodologiska ansatsen grundar sig i hermeneutiken där förståelse skapas för människors handlingar. Undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med öppna frågor för att möjlighet till utförliga svar ska finnas. Urvalsgruppen är verksamma lärare i årskurserna 1-3 då min utbildning inriktar sig dit.  Studiens resultat lyfter fram verksamma lärares syn och arbetssätt kring högläsning och textsamtal som didaktiskt verktyg. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av de båda metoderna i skolan. Resultatet visar även att verksamma lärare ser samband mellan högläsning, textsamtal och läsförståelse och hur det kan konkretiseras i undervisningen. Samtliga pedagoger var eniga om att läsförståelsen främjas genom högläsning och genom att interagera med andra genom textsamtal. / The purpose of this study is to investigate the importance of reading aloud in school activities and how the connection between reading aloud, reading comprehension and talking about texts looks like. The purpose is also to increase the comprehension regarding reading aloud as a didactical tool amongst active teachers.  The theoretical basis of this study is the socio-cultural perspective where interaction between people and using our language as a cultural implement is important for learning. The methodological approach of this study is based on hermeneutics to promote comprehension about people’s actions. The empiricism of the study is made up of qualitative research methods containing open questions to promote detailed answers. A conscious selection of informants has been made and the participating teachers of this study are all working actively in primary school.  My study shows how teachers feel about reading aloud and talking about the text afterword as didactical tools. The result shows that all teachers of this study uses both methods as didactical tools and all teachers see a connection between these methods and students reading comprehension. All teachers agree that students reading comprehension is promoted by reading aloud and interaction by talking to others about the text.

This thesis investigates how various text-talks, i.e. text-focused classroom discussions, may scaffold students’ reading of specialised texts in upper secondary school. The study consists of qualitative case studies based on classroom observations of two teachers’ History instruction, focusing on parts defined as text-talks. An intervention study was conducted where one teacher worked with two text-talk approaches. The research questions regard how students move in relation to the text in the text-talks and how text content is incorporated, what scaffolding structures emerge, and whether and how the text-talks differ. A secondary aim is to generate theories concerning the potentials and limitations of text-talk as a reading scaffold. Analyses were done in terms of text movability to show reading positions, intertextual cohesion to show relations between source text and text-talk, and scaffolding which includes peer scaffolding, teacher scaffolding and the text-talks as a scaffold per se. A methodological contribution is the development of a model for content-based analyses of authentic text-talks. The results show that in text-talks that work as a scaffold, students take the expected positions toward the text, and the talks are clearly related to the source text, by means of lexical and conjunctive cohesion that is often varied and built-out. For more demanding texts, the students show dynamic text movability and move between exploring contents, subject field and context. Other characteristics are either peer scaffolding showing dialogicity and negotiation of meaning, or teacher scaffolding enabling students to progress and develop tools for text reception. The intervention approaches seem to scaffold reading to a greater extent than text-talks within ordinary instruction where the framing is weak. In conclusion, the results suggest that both student- and teacher-led text-talks may scaffold reading, but they need to be well planned and prepared with a structured framing.