Automated and robotic accounting has expanded and covers more areas than ever before. But automation has resulted in risks within other industries. The purpose of this research has therefore been to investigate the risks that have arisen, as a result of automation and robotization of the accounting. Also to investigate whether the audit risk and audit process has been affected and if the audit process has become more automated. The research questions were answered through a qualitative method, in which nine interviews with authorized auditors were conducted. The result has then been analyzed, mainly in relation to the audit risk model, ARM. The conclusion is that the risks arising from automated systems are a lack of knowledge of the systems, interaction between the systems that lead to the information not being complete and more easily accessible information, that cyber hackers can penetrate. The audit process focuses more on internal control, data analysis and manual transactions that are more risky. This leads to a lower audit risk, where the auditors now can be more sure about that the companies annual statements do not contain significant errors. The inherent risk, control risk and detection risk are lower due to the automation and robotization of the accounting systems. The audit process has not become more automated, since there are technological barriers where the organizations ERP systems are not homogenous, and where the cost is just too high for the audit firms to adapt the automatic audit to the different customers. The auditing standard is not adapted for data analysis and a more automatic and continuous audit, which affects the development of an automatic audit process / Automatiserad och robotiserad redovisning har utvecklats och omfattar flera områden än någonsin. Men automatiseringen har inneburit risker inom andra branscher. Syftet med denna forskning har därför varit att undersöka vilka risker som uppstått till följd av automatisering och robotisering av redovisningen och huruvida revisionsrisken påverkats samt hur revisionsprocessen påverkats och om den har den blivit mer automatiserad. Forskningsfrågorna har besvarats genom en kvalitativ metod, där nio intervjuer med auktoriserade revisorer genomförts. Resultatet har sedan analyserats främst i förhållande till revisionsriskmodellen, ARM. Slutsatserna är att riskerna som uppstått till följd av automatiserade system är bristande kunskap om systemen, interaktion mellan systemen som leder till att informationen inte varit fullständighet samt mer lättillgänglig information som cyberhackare kommer åt. Revisionsprocessen fokuserar mer på intern kontroll, dataanalyser och manuella transaktioner som är mer riskfyllda. Detta leder till en lägre revisionsrisk där automatiseringen lett till att revisorn med större säkerhet kan uttala sig om att företagens påståenden inte innehåller väsentliga felaktigheter. Inneboende risken, kontrollrisk och upptäcktsrisken är lägre. Revisionsprocessen har inte blivit mer automatiserad då det finns teknologiska hinder där det är för hög kostnad för revisionsbyråerna att anpassa en automatisk revision efter de olika kunderna. Revisionsstandarden är inte anpassad för dataanalys och en mer automatisk revision, vilket påverkar utvecklingen av en automatisk revisionsprocess.

<p>Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne.</p><p>Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer.</p><p>Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem.</p> / <p>Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred.</p><p>The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms.</p><p>Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.</p>

Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne. Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer. Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem. / Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred. The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms. Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.

Purpose: The purpose of this study is to seek understanding, describe and analyse how auditors practically reassure and maintain their independence towards clients. Methodology: The study is conducted with a qualitative method with a deductive approach. The study is based on interviews with both experienced and recently graduated auditors. Conclusion: Our empirical results show that there are economical incentives that contradict the requirements to fulfil the auditor’s independence. The conclusion is that the media view is narrow and biased. Furthermore the auditors agree that an acceptable level of comfort is achieved by offering a high value, being a part of a large network of professionals and the ability to set materiality and evaluate risks.

Digitization has fundamentally changed the auditing profession. Audits are now performed using digital systems and tools that have revolutionized the audit process. Digitization has created opportunities to carry out a simplified audit process by simplifying the working method. For the leading audit firms, it is a basic precondition to adopt the digital tools in order to maintain competitiveness. This study aims to investigate and describe how digitalisation has changed the working methods of the audit process at the leading audit firms. The question asked in the study is how it has changed and what will be investigated is which working methods have changed and what the change has been. The study is characterized by aqualitative research approach in which eight semi-structured interviews were conducted, which together with the study's theoretical frame of reference form the basis for the study's produced results. Previous research states that working methods have changed and that this is the basis for the revision process, thus surveys are carried out with the results as a basis for ensuring the previous research. The results indicate that the audit process has been facilitated with the help of the digital tools that the audit firms' IT department works with to design. The working methods have changed because the auditor, with the help of digital tools and systems, has been given a different communication system and the handling of data has been facilitated. The result of the digitization also frees up time for the auditor, who devotes more value-creating time to the client, which may involve work as an advisor

Revisorer har sedan länge kopplats till professionella bedömningar men idag visar trenden allt mer på ett arbetssätt med mer användning av formalia. Även ett behov av revisorns tjänster och konsulttjänster förekommer allt mer hos klienten. Syftet med studien är att förstå hur klienten upplever revisorns användning av formalia i arbetsprocessen gentemot klienten i form av olika formella dokument för både stora som små företag. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och abduktiv ansats då vi växlar mellan empirisk och teoretisk reflektion. Vår intervjuguide var till en början utforskande och utvecklades till att bli mer semistrukturerad. För att uppnå syftet med studien har vi genomfört elva intervjuer där vi har begränsat vårt urval till klienter som arbetar som redovisningsansvarig/chef och ekonomiansvarig/che f i södra Sverige. Eftersom revisorns tjänster erbjuds till klienten är denna studie analyserad utifrån ett klientperspektiv. Klientperspektivet hjälper oss att besvara frågor kring hur revisorer arbetar med formalia och hur dessa upplevs. Denna studie bidrar till diskussionen kring klienten som erhåller en formalia att följa, likt en förberedelselista, inför varje bokslutsmöte med revisorn. Utifrån förberedelselistan förbereder klienten dokument som efterfrågas av revisorn. Resultatet indikerar att klienter ställer sig positivt till arbetet med formalia där onödiga moment reduceras i samarbetet med revisorn och att arbetet med formalia gynnar klientens verksamhet på så sätt att verksamheten kan visa sin legitimitet gentemot sina intressenter. Vi identifierar klientens upplevelser kring revisorns användning av formalia och visar en förståelse för klientens synpunkter och värderingar vid revision. / Accountants have long been linked to professional judgements but the current situation shows an increasing trend on an approach with more use of formality. The client is in existing need of use of auditand consulting services. The study’s purpose is to contribute better understanding and analysis of how clients perceive auditors’ structural use of formalities towards them. The study is based on a qualitative survey with abductive approach as we alternate between empirical and theoretical reflection. The interviewguide has evolved to become more semi-structured. In order to achieve the purpose of the study we have completed eleven interviews which we have limited our selection to clients in southern Sweden. As the auditor’s services are offered to the client, this study is analyzed based on clients’ perspective. The clientperspective helps us to answer questions concerning how accountants are working with formalities and how these are perceived. This study contributes to discussion of clients who receives formality, similar to a preparation list, before each year-end meeting with the auditor. Based on the preparatory list, the client prepares documents requested by the auditor. It indicates that the client is in favor of working with formalities with reduced unnecessary moments under the cooperation. To work with the formalities favors the client's business so that they can prove its legitimacy to stakeholders. We are identifying client experiences of auditor’s use of formalities and presenting an understanding of client’s views and values at audit.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2021 Författare: Emil Johansson och Hanna Landén Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin Examinator: Andreas Jansson Titel: Hur pratar du med din klient? - En studie om hur revisorn interagerar med sin klient Bakgrund: Coronapandemins inträde i samhället har inneburit att människor förväntas dra ner på sina fysiska kontakter med andra människor. Eftersom revisionsbranschen å ena sidan kommit långt i digitaliseringen är det möjligt att den inte påverkas i större utsträckning, men å andra sidan är fysiska kontakter viktiga för att upprätthålla en god relation med klienten. Hur interaktionen sker kan påverka relationen som i sin tur kan påverka revisionskvalitén. Studien undersöker därför dessa interaktioner genom att studera val av interaktionsteknik mellan revisor och klient. Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och förklara hur revisorn interagerar med klienten i revisionens olika delar. Metod: Utifrån en teoretisk referensram sammanställs och kategoriseras de interaktionstekniker som används mellan revisor och klient i en typologi. Vidare genomförs en flermetodsforskning som inleds med en kvalitativ förstudie där dennatypologi prövas och som induktivt fångar sådant tidigare studier inte utforskat. Den teoretiska referensramen och förstudien ligger sedan till grund för den kvantitativa huvudstudiens utformning som har för avsikt att beskriva användandet av interaktionsteknikerna i revisionens olika delar. Slutsats: Studien kartlägger och förklarar varför en interaktionsteknik väljs i respektive del av revisionen genom att i en typologi och empirisk studie beskriva interaktionsteknikerna. Studien finner tre faktorer som påverkar valet av teknik; grad av digitalisering, teknikens tidsåtgång samt hur avancerad tekniken är. Studien påvisar även substitutionseffekter mellan några av interaktionsteknikerna. Denna kartläggning av interaktionstekniker möjliggör också framtida forskning på ämnet. Nyckelord: Interaktionsteknik, Revision, Relation, Klient, Kommunikation, Revisionsprocess, Pandemi / Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, VT 2021 Authors: Emil Johansson and Hanna Landén Supervisor: Sven-Olof Yrjö Collin Examiner: Andreas Jansson Title: How do you approach your client? - A study of how the auditor interacts with their client Background: The coronavirus pandemic’s entry into society has meant that people are expected to reduce their physical contacts with other people. As the auditing industry has come a long way in digitalization, it is possible that it is not affected to a greater extent. But on the other hand, physical contacts are important for maintaining a good relationship with the client. How the interaction takes place can affect the relationship, which in turn can affect the audit quality. The study therefore examines these interactions by studying the choice of interaction technique between auditor and client. Purpose: The aim of the study is to map and explain how the auditor interacts with the client in the various parts of the audit. Method: Based on a theoretical framework, the interaction techniques used between auditor and client are compiled and categorized in a typology. Furthermore, a multi-method research is carried out which begins with a qualitative pilot study where the typology is tested. The pilot study also inductively captures what previous studies have not explored. The theoretical framework and the pilot study then form the basis for the design of the quantitative main study, which intends to explain the choice of interaction technique in the various parts of the audit. Conclusion: The study maps and explains why an interaction technique is chosen in each part of the audit in a typology and empirical study by describing the interaction techniques. The study finds three factors that influence the choice of technique; level of digitalization, the time required and how advanced the technique is. The study also discovers substitution effects between some of the interaction techniques. This mapping of interaction techniques also enables further research on the subject. Keywords: Interaction technique, Auditing, Relationship, Client, Communication, Auditing process, Pandemic

I dagens samhälle finns det ett stort antal olika redovisningsstandarder och regelverk som företag måste förhålla sig till. Revisorerna granskar redovisningen för att se till att den upprätthåller den kvalitet som krävs för att den ska ge en rättvisande bild av företaget. Revisorerna ökar trovärdigheten på företags redovisning genom att granska årsredovisningar och den löpande förvaltningen. Det är Revisorsinspektionen (RI) som har som uppgift att granska de svenska revisorerna och ingripa mot revisorer som agerar oredligt. För att möjliggöra fortsatt utveckling av revisionsyrket måste de grundläggande orsakerna till revisionsmisslyckanden identifieras och revisionskvaliteten måste oavbrutet prövas. Syftet med studien är att analysera och granska samtliga disciplinärenden från RI som resulterat i en disciplinär åtgärd för en revisor. Studien ämnar vidare att identifiera de främsta orsakerna till revisionsmisslyckanden, samt att urskilja hur felaktigheterna skiljer sig åt mellan professionsfelaktigheter och processfelaktigheter. Undersökningen genomförs med hjälp av en induktiv innehållsanalys av samtliga disciplinärenden utfärdade av RI under tidsperioden 2016-2022. Studien analyserade totalt 234 olika ärenden med sammanlagt 959 antal felaktigheter. Studien kategoriserar datamaterialet och delar upp revisionsmisslyckanden i två olika huvudgrupper: processfelaktigheter och proffessionsfelaktigheter. Studien identifierade sex olika kategorier tillhörande revisionsprocessen och två kategorier hänförda till revisionsprofessionen. Av de totala felaktigheterna studien identifierade klassificerades 87 procent som processfelaktigheter. Undersökningen påvisar att den vanligaste orsaken till revisionsmisslyckanden är olika typer av granskningsfelaktigheter / Today’s society posits a great number of different accounting standards and regulations that companies need to adhere to. Financial statements are under scrutiny by auditors to ensure that it maintains sufficient quality that it accurately depicts the enterprise. Having auditors overseeing the company's accounts increases the company’s credibility. In Sweden auditors are overlooked by the Swedish Inspectorate of Auditors (SIA), whose purpose is to maintain audit quality, mainly by supervising and examining Swedish auditors. To ensure that audit as a profession continues to develop, audit failures need to be identified, and the auditors who make errors have to undertake disciplinary actions. The purpose of this study is to analyze and examine all disciplinary cases that have been reported from the SIA that have resulted in a disciplinary action. Furthermore, the study aims to identify the most common causes for audit failure, as well as discern how errors differ between professional misconduct and procedural errors. The survey was conducted with an inductive approach, examining all disciplinary cases issued by the SIA during the period 2016-2022. In total, 234 different cases were examined, with a sum of 959 different errors. The data was categorized into two main categories: procedural errors and professional misconduct. The study presents six different categories adhering to audit procedure, and two categories adhering to the audit profession. Out of all the errors identified by the study, 87 percent were classified as procedural errors. The most frequently identified error made by Swedish auditors were different types of examining errors.