Att vara ledare i team idag innebär ofta en lång lista över ansvar och förväntningar på resultat. Ledarskapet har under tidens gång utvecklats och förväntas nu skapa en effektivitet i gruppenför att ta tillvara på resurser. Detta ställer frågan om bästa tillvägagångssätt för ledare. Idag finns en större självklarhet att ledaren inte ska vara den som besitter all kunskap utan ska ha fokus på att vägleda teamet i rätt riktning. Detta talar för att det coachande förhållningssättet är det som är mest framgångsrikt för att främja effektiva team. Syftet med denna studie är att undersöka ledares uppfattning av att leda effektiva team och analysera i vilken utsträckning det överensstämmer med ett coachande förhållningssätt. Ämnet har studerats genom en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgått från respondenter som har erfarenhet i rollen som ledare inom effektiva team. Resultatet visade på en komplexitet där flera komponenter haft en betydande roll i ledarskapet som likställs med ett coachande förhållningssätt. Dessa är frihet under ansvar, att skapa en trygg miljö, vägleda mot utveckling och ett inspirerande ledarskap. Slutsatsen belyste de olika komponenter som ansågs vara grundläggande för ett coachande ledarskap med målet att främja effektiva team och sammanflätade dess påverkan på varandra. Vidare uppmärksammades ledarskapskomponenter som respondenterna lyfte som inte ansågs överensstämma med studiens kontext och hur dessa kunde undersökas i vidare forskning.

Videogames have been historically known for causing negative mood states in players, but there is still more research to be done about the potential for videogames to alleviate these induced negative mood states. Using an online repeated measures survey design, participants were asked to play a game with an impossible difficulty curve unbeknownst to them. They were then instructed to play one of three casual videogames (CVGs). It was hypothesized that increased levels of competency and autonomy would lead to a decrease in participants’ negative mood state as per Self-Determination Theory. In addition, the act of playing CVGs was also predicted to decrease participants’ negative mood state as per Mood Management Theory. To test for this, participants were asked questions regarding their feelings of competency, autonomy, and overall mood state throughout the experiment. Support was not found for competency and autonomy helping alleviate negative mood states, but support was found for CVGs and their healing potential towards negative mood states. The implications of these results as well as the potential for future research is discussed.

The increase for project efficiency has led to some businesses adopting the agile project management model. This research project has studied how a project-oriented manufacturing company has introduced the agile model in its Research & Development organization. The report here is based on qualitative analysis of 9 interviews with respondents and intends to evaluate how far the agile transformation in the Research & Development organization has progressed. The report further aims to describe how the respondents have perceived and have been affected by the agile transformation.  The respondents in this study have been working as developers and have experienced the agile transformation in the organization from day one. The respondents´ experiences have been analyzed using Self-Determination Theory and the mediating role of psychological safety. Furthermore, previous studies on project transition and agile transformation have been used in the analysis.  This research study has also sought to learn how the temporary organization has introduced internal improvements in its organization through the introduction of the agile model.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ge en djupare förståelse kring aktiva elit-damfotbollsspelares erfarenheter och synpunkter kring tidig specialisering/diversifiering i förhållande till motivationsaspekter. Frågeställningarna var: Vad är aktiva elit-damfotbollsspelares syn på tidig specialisering och diversifiering? Hur ser aktiva elit-damfotbollsspelare på sina erfarenheter inom idrotten i förhållande till motivationsaspekter? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts genom intervjuer. Fyra aktiva elit-damfotbollsspelare mellan 17–18 år deltog i studien, från tre olika elit-certifierade föreningar i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Författarna letade efter beskrivningar som stämde överens med förutbestämda teorier/definitioner och nya tankar/idéer. Resultat Resultatet visade att samtliga deltagare hade liknande synpunkter kring tidig specialisering; att tidigt utveckla idrottsspecifika färdigheter. Alla deltagare hade erfarenheter av diversifiering och tre av dem specialiserade sig inom fotbollen vid 16 års ålder. Alla deltagare rekommenderade att tjejer ska bestämma själva om man ska specialisera eller diversifiera sig. Fyra huvudteman framkom utifrån intervjuerna; syn på tidig specialisering, erfarenheter av diversifiering och senarelagd specialisering, diversifiering och motivationsaspekter, samt senarelagd specialisering och motivationsaspekter. Slutsats Idrottarens väg till elitprestation är mer komplicerad än vad författarna trodde, exempelvis kan man satsa på en huvudidrott och utöva andra idrotter för nöjets skull tills man är uppe i gymnasieålder. Det kanske handlar mindre om att specialisera sig eller inte utan hur träningen upplevs, hur man utvecklar idrottsspecifika idrottsfärdigheter, en kvalitetstränare, idrottarens autonomi, att nå sin fulla potential och vara i en involverande kamrat-miljö med gemensamt intresse av att spela fotboll.

Barns idrottsdeltagande i Sverige minskar med stigande ålder från 7–12 år, framför allt ungdomstjejers deltagande. Genom att jämföra spelares och tränares perspektiv är syftet med studien att förklara vilka motivationsfaktorer som får 15-åriga tjejer att spela fotboll samt förklara hur tränaren påverkar dessa motivationsfaktorer. Med hjälp av Självbestämmandeteorin och de psykologiska grundbehoven för inre motivation och välbefinnande: Autonomi, kompetens och samhörighet har tjejernas motivation granskats. För att få både spelarnas och tränarnas perspektiv av motivationen gjordes empiriinsamlingen via intervjuer med tre kvinnliga 15-åriga fotbollsspelare och tre fotbollstränare i tre fotbollsföreningar i Skåne. Därefter jämfördes svaren. Sju teman/motivationsfaktorer identifierades: 1. Kärlek till sporten, 2. Tänka på annat, 3. Påverka och vara delaktig, 4. Feedback och beröm, 5. Utvecklas, 6. Gemenskap och lagsammanhållning och 7. Trygghet. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan spelarna och tränarnas svar. Likheterna är att samhörighets- och kompetensbehovet är viktigast och autonomin mindre viktig. De centrala motivationsfaktorerna är gemenskapen, att få utvecklas och få beröm. Skillnaderna handlar om att tränarna förstorar vikten av kärlek till sporten, det vill säga att fotboll är kul. Dessutom anses vikten av att som spelare få påverka och vara delaktig i olika beslut mindre betydande än vad den är. Spelarna fokuserar även mer på att utvecklas utan att satsa, medans tränarna tror att tjejerna vill nå högre och göra karriär. Slutsatsen är att det finns många faktorer som påverkar att spelarna fortsätter spela fotboll. Mycket beror på att tränarna har en god överblick av vad spelarna tänker, känner och vill. Med hjälp av sin ledarstil, sin personlighet och sina egenskaper möter tränarna spelarnas psykologiska grundbehov, autonomi, kompetens och samhörighet, som bidrar till att de känner välbefinnande och en självständig inre motivation att fortsätta spela fotboll. / Decreasing levels of sport participation among adolescent girls are a cause of concern. Therefore, by comparing players’ and coaches’ perspective, the aim of this study is to understand the motivation of playing football among fifteen-year-old girls and how the coach effects the motivation. Interview data were analyzed using a comparison method and Self-Determination theory. Results demonstrate both similarities and differences between the themes/motivation factors: 1. Love for the sport, 2. Think of something else, 3. Influence and participation, 4. Feedback and praise, 5. Progress, 6. Friends and team cohesion and 7. Safety and stability. Similarity: Need for competence and relatedness is most important. Difference: Coaches exaggerate the importance of Love for the sport, diminish Influence and participation and believe that the girls want to become professional football players. Conclusion: Many factors affect why adolescent girls continue to play football. A big part is because the coaches recognize what the players want. Through its leadership, coaches meet the players’ psychological basic needs, i.e. autonomy, competence, relatedness, which helps them feel psychological health, well-being and intrinsic motivation.

The aim of this essay has been to gain knowledge about how authentic experiences affect students' motivation for their learning of Spanish and to compare how their motivation is influenced by different kinds of authentic experiences. According to Bryman (2006) the most common methods when doing investigations about motivation are questionnaires combined with structured interviews, within a mixed method, with both quantitative and qualitative instruments. The research has therefore been carried out at a Swedish high school, applying questionnaires at 122 students and structured interviews with 8 students. The results were analyzed with the motivational theories; Eccles and Wigfield's expectancy-value theory och Deci och Ryan's self-determination theory. The results show a tendency of a positive attitude towards authentic experiences during lessons. These seem to be used by the teachers, especially in the form of authentic music and film, and students also consider those activities to positively influence motivation and most of them believe that different authentic experiences could increase motivation, increase the posibility to integrate to internal motivation towards Spanish as a subject, but most consider that real and virtual meetings with Spanishspeaking probably will not do so, since the ability to integrate them rather seem that it might inhibit the students' psychosocial needs.

In Swedish schools the education should stimulate students’ creativity, curiosity and self-confidence, as well as provide security and generate the will and desire to learn. Therefore, the aim of this case study is to investigate the area of motivation and how motivation is affected by the usage of Content and Language Integrated Learning (CLIL). Initially, the theoretical foundation for the research, including scaffolding and important theories of second language learner motivation, are outlined and defined. The Process Motivational Model (PMM), is used as a framework to investigate key aspects of motivation in language learning by using two different pedagogical approaches. Our findings show a rise in key aspects of motivation when using CLIL. The learning environment changes positively, and the learner engagement increases when the content of the lesson is fun and authentic. The major conclusions from the results of the case study are that (i) the students were more intrinsically motivated during CLIL-lessons and the L2 learners efforts improved, (ii) the combination of the curricular subject matter Geography and English increased the interest to learn, (iii) the motivation of the students that were passive or interruptive during the non-CLIL lessons increased significantly during the CLIL-lessons (iiii) and the feelings of competence and self-worth increased after the CLIL-lessons. This study is a qualitative case study based on observations, focus groups and a teacher interview in an elementary school in Sweden.

Professionals need to learn throughout their entire career due to the rapid changes in technology (Zander, Boustedt, Eckerdal, McCartney, Sanders, Moström, & Thomas, 2012). Professional development is a need for professionals to remain updated in their profession (Murphy, 2008). One way professional development occurs is through e-learning, which provides an environment that supports self-directed learning. It is also cost-effective (Hadwen & Galloway, 2008). The authors indicate the importance of professional development and e-learning. However, there is a lack of insight into understanding what motivates persons to engage in these activities. This study thus aims to understand the motivation for self-directed e-learning for professional development.       A qualitative approach occurred via semi-structured interview questions, and findings show that people were the top motivator for this type of learning. Results also show that successful e-learning is applying the knowledge or skills learned, and accomplishing the learning goal. The top influential factors include positive emotions, popular search engines, and freedom of choice. Furthermore, persistence and critical thinking support the process, and hindrances had to do with access and disruptions. This thesis argues that autonomous extrinsic motivation is essential for understanding self-directed e-learning for professional development. Additionally, due to the many factors that influence social context, encouraging this form of professional development may be complicated, yet beneficial.

This quantitative study has been done in cooperation with the Swedish Wrestling Association within the research field of sport science. The sports movement in Sweden wants to get more individuals physically active and the Wrestling Association wants to be a part of this by introducing a new training form, called Wresfit. A form of physical training aimed at exercisers, old wrestlers, exercise wrestlers, sports teams, and people who have never before been in contact with neither wrestling or any other sport for that matter. In short, for anyone who wants to try a challenging form of training. The purpose of the study was to investigate what motivates and how barriers influences adult individuals to participate in Wresfit and to describe and compare patterns in participants' responses. To explain this, a psychological theory called Self-Determination theory was used, which is a simplification of reality to investigate people's motivation. Data was collected with the help of a web survey (n=95) among 25 different wrestling clubs in Sweden. The result showed some motivating factors that motivate adult individuals more than others. The highest-rated motivation factors were for the sake of strength, for joy, for the community, and good instructors. The results also show that there are some differences between people with and people without earlier wrestling background. Participants consider that barriers to not participating in the training form are that there is a lack of time, injury problems, laziness, and prejudice against the wrestling. The study's results conclude that in the responses, there were a lot of interesting explanations about problems and measures that the business should change to attract more people without previous wrestling experience.

Studien avser att undersöka tillämpningen av gamification för att främja motivationen hos barn till att läsa böcker. För att mäta den upplevda inre och yttre motivationen användes det populära ramverket Self-determination theory. I studien undersöktes effekterna de tre frekvent använda designelementen poäng, ledartavla och avatarer genom att implementeras i en webbtjänst som användes för att registrera lästa böcker. Poängen samlades ihop genom att deltagaren läste och recenserade böcker, progressionen visualiserades på en ledartavla där poängen jämfördes med andra klasser, och avatarerna kunde uppgraderas successivt allt eftersom poängen stiger.  Analysen visade hur respondenterna uppfattade respektive spelelement i tjänsten utifrån motivationsteorin Self-determination theory. Den visade även hur deras upplevelser skiljer sig i samband med de olika elementen, men att den överlag stämmer överens med den tidigare forskning som gjorts inom andra kontext.  Slutsaten som drogs från studien var att resultatet och analysen indikerade att spelelementen avatarer, leaderboards och poäng kan skapa motivation att läsa hos elever mellan 7-11 år. Den visade även på att eleverna hade olika uppfattningar och påverkades olika av de olika elementen i tjänsten.