No description available.

No description available.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige på grund av den åldrande befolkningen. Demenssjukdomar är kroniska och påverkar hela individens livssituation. Utöver farmakologisk behandling används komplementära terapier med syfte att öka personens upplevelse av välbefinnande och livskvalité, exempelvis genom hundassisterad-terapi. Svenska riktlinjer understryker vikten av att omvårdnaden vid demenssjukdom utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelse av vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie, där åtta semistrukturerade intervjuer gjordes och analyserades. Resultat: Vårdhunden upplevdes vara en motivationsfaktor för personer med demenssjukdom och motiverade dem till att delta i fysiska aktiviteter, uppehålla samtal och att samarbeta med vårdpersonalen. Vårdhunden upplevdes ha förmåga att lindra symtom som oro, ångest och aggressivitet, vilket hade en positiv inverkan på omvårdnaden av personerna med demenssjukdom. Utöver det så upplevde vårdpersonalen att vårdhunden var en begränsad tillgänglighet och inte något som alla personer med demenssjukdom kunde dra nytta av. Slutsats: Vårdpersonalen upplever att vårdhunden har en övergripande positiv inverkan på personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och kan underlätta att uppnå en personcentrerad omvårdnad. Mer forskning krävs för att nå ökad kunskap om vårdhundens effekt på personer med demenssjukdom. Nyckelord: Demens, Personcentrerad omvårdnad, Upplevelser, Vårdhund, Vårdpersonal. / Background: The number of people with dementia is increasing in Sweden due to the aging population. Dementia is a chronic disease that affects the whole life situation of the person. Beside pharmacological treatment there are complementary therapies which are used to increase the person's experience of well-being and life quality, for example through dog-assisted therapy. Swedish guidelines underline the importance of person centred approach in the nursing of people with dementia. Aim: To describe healthcare staff's experience of therapy dog's significance for people with dementia living in a nursing home. Method: A qualitative interview study, in which eight semi-structured interviews were conducted and analysed. Results: The healthcare staff perceived that the therapy dog became a motivational factor for persons living with dementia, leading to increase their will to participate in physical activity, maintain conversations with others and to cooperate with the healthcare staff. The therapy dog contributed to encrichment of nursing of the care environment at the nursing home. The therapy dog seem like to alleviate symptoms such as worry, anxiety and aggressiveness. Which had a positive effect on the nursing of persons with dementia. Further the staff experienced that the therapy dog currently had a limited availability and was something not all people with dementia could make use of. Conclusion: The healthcare staff experiences that the therapy dog has an overall positive impact on people with dementia living in a nursing home and that it supports the ability to accomplish person-centered nursing. More research needs to be done in order to increase the knowledge of the therapy dog’s effect on people with dementia. Keywords: Dementia, Experiences, Healthcare staff, Person-centered care, Therapy dog.

No description available.

No description available.

Inledning: Föreliggande litteraturstudie kommer att studera hur läs- och/eller terapihundar kan främja barns läslust och läsutveckling. I flera länder, främst i USA och Kanada är hund baserad pedagogik ett accepterat verktyg för skolan i utbildningssyfte.  Syfte: Att göra systematisk litteraturstudie om användningen av en läs- eller terapihund kan förbättra elevers läsförmåga och läslust och om de kan underlätta inlärningen av elever med särskilda behov.  Metod. Litteraturstudien redovisar resultatet från 15 artiklar. Resultaten indelades i olika teman och presenteras i tabell och löpande text.  Resultat. Enligt studierna kan man se en positiv utveckling gällande läsförmåga, uttal och ordförståelse hos de barn som får läsa högt för en hund. Barnen upplever mer glädje och motivation samt mer lust till att läsa om hunden är närvarande. Även barn med särskilda behov gynnas av hund baserad terapi.  Diskussion: Studien stödjer tidigare forskning och slutsatsen är att barn som får läsa för en hund kan utveckla sin läsförmåga och öka sin motivation för att läsa. / Introduction: This literature study will examine how reading- and/or therapy dogs can promote children´s motivation to read and develop their reading skills. In many countries, primarily in USA and Canada, dog based education is an accepted tool in schools.  Aim:  The aim of the thesis is via a literature study explore whether students improve their reading ability and motivation to read with use of a dog. Also, the aim is to explore if dogs can facilitate learning to read for children with special needs.   Method: This thesis presents the results of 15 articles. The results have been categorized according to different themes and are presented in a table and in the current text.  Results: According to the studies there a positive development regarding reading ability, pronunciation and comprehension of the children who read out loud for a dog could be detected. The children experience higher joy, motivation and pleasure to read if a dog is present. Even children with special needs benefit from dog based therapy.  Discussion: This literature study supports previous research and the conclusion is that children who reads for dogs can develop their reading ability and increase the motivation to read.

Studiens syfte var att undersöka terapeuters erfarenheter av att arbeta med hundassisterad terapi med kvalitativ metod. Studien bygger på intervjuer med sex yrkesutövare som inkluderade terapihund i sitt klientarbete. Datainsamlingen bearbetades med en tematisk analys vilken gav fyra huvudteman. Kontextuella terapifaktorer, Terapiprocess, Påverkan på terapeutroll och verksamhet och Terapihunden som terapeutisk agent. Resultatet visar att terapihund kan användas som en icke-verbal terapiingrediens, den erbjuder en brygga vid terapialliansbyggande och den inkluderar beröring. Terapeuterna uppfattas ha ett utvidgat ansvar som terapihundförare, och de förefaller ta hand om terapihundarna med stor lyhördhet, vilket ger intrycket att djurens välfärd kan påverkas positivt. Terapihundarna väljs ut och tränas utifrån lämplighet och deras beteenden bygger på väl utvecklade sinnen och ett eget känsloregister. I analysen tolkas terapirelationen som inte bara dyadisk utan också triadisk. I diskussionen konceptualiseras terapihunden från en tvåpersonspsykologisk position. Denna modell föreslår att terapihunden bör erkännas som ett tredje subjekt i den terapeutiska triaden med sin egen subjektivitet, snarare än som endast ett verktyg som kan användas i en terapimetod. Resultatet kopplas till tidigare forskning och framtida forskningsområden diskuteras. / The aim of this study was to investigate how therapists experience their use of dog-assisted therapy with qualitative method. The study is built on interviews with six professionals who included therapy dogs in their work with clients. The empirical data was analyzed thematically and four main themes emerged: Contextual therapy factors, Therapy process, Impact on the therapist role and on the working place and The therapy dog as a therapeutic agent. The results showed that therapy dogs can be utilized as a non-verbal ingredience and as a bridge building alliance and they can offer tactile stimulation. The therapists are perceived to have an expanded responsibility as dog instructors and they seem to care for their therapy dogs with high sensitivity, which gives the impression that it may affect the animals’ welfare positively. The therapy dogs are selected and trained by criteria of suitability and their behaviours are built on their perceptual abilitys and their own emotional range. In the analysis the therapeutic relationship is interpreted as not only dyadic but also triadic. In the discussion the therapy dog is conceptualized from a two-person psychological position. Such a model proposes that the therapy dog should be recognized as a third subject in the therapeutic triad with its’ own subjectivity, rather than only as a tool to be used in a therapeutic method. The findings of the study are related to previous research and future topics of research are discussed.

Studiens syfte utgår ifrån hur hunden kan vara till stöd för att motivera barns lust till lärande, synliggöra skillnader mellan utbildningar, samt lyfta fram hur utbildning kring HAP ser ut för hundekipage. Studien har en kvalitativ ansats med motivationsteorier som utgångspunkt i bearbetning och analys av resultat. Den valda metoden har utgått från halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med tre hundekipageutbildare och tre hundförare i Mellansverige. Baserat på tidigare forskning, motivationsteori och studiens resultat kan vi påvisa att hunden i prestations- och inlärningssituationer påverkar främst motivation och tro på den egna självförmågan. Både resultat och tidigare forskning påvisar dessutom att HAP kan bidra till bättre skolklimat där lärande blir till något lustfyllt. Det i sig påverkar barnets inre och yttre motivation att lära sig nya och svårare saker vilket i förlängningen leder till ökad måluppfyllelse. Vi kan även se utifrån resultatet att HAP bidrar till att barn utvecklar sina färdigheter inom kommunikation, samspel och motorik, när barnet rör sig och leker tillsammans med hunden. Med andra ord påvisas bättre arbetsförmåga och högre prestationsförmåga i närvaron av en hund.  Forskning som vi använt oss av har främst riktat sig mot skolan. Dock är vår rådande uppfattning att detta koncept är användbart också i förskolan. Utifrån resultatet kan vi se att HAP med stor sannolikhet skulle kunna bidra till att barn utvecklar sina färdigheter och förmågor inom kommunikation, samspel och motorik i förskolan. Även om förskolans undervisning inte nödvändigtvis fokuserar på att mäta kunskaper som skolan gör, så finns det utrymme att hävda att hunden kan vara till hjälp också inom ramen för förskolans lärområden.