Att arbeta med utsatta människor i en statlig verksamhet som tjänsteman kan för de flesta människor verka ofarligt – men hur är det egentligen? Tidigare forskning har visat att det finns ett stort mörkertal när det kommer till klientrelaterat hot och våld och att incidenterna inte tas tillräckligt seriöst. Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för vad de ökade hoten får för konsekvenser för personalen på Migrationsverket. Vi vill belysa och synliggöra spänningsfältet i klientrelationen som leder till att hot och våld mot handläggare ökar. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen är gräsrotsbyråkrati, makt och klientrelationer. Genom sex semistrukturerade intervjuer med handläggare på Migrationsverket har vi fått fram underlag som visar att hot och våldssituationer förekommer i större omfattning än vad det anmäls och rapporteras om. Resultatet visade att mörkertalet är stort vid incidentrapporteringen och att det råder en ”det kommer med jobbet”-mentalitet bland personalen. Maktfördelningen har en stor roll i klientrelationen och är en bidragande orsak till att incidenter uppstår. Vidare visar det sig att negativa beslut är de som tenderar att utlösa hot eller våld från klienten och att det väldigt sällan rapporteras kring eller anmäls om inte klienten tar till fysiskt våld. Slutligen visar uppsatsen att förebyggande arbete måste ske i en större omfattning. / Working with vulnerable people in a government controlled authority may for most people seem harmless - but is it really? Previous research has shown that there is large hidden statistics when it comes to client-related threats and violence and that the incidents are not taken seriously enough. The purpose of this paper is to gain a greater understanding of what the increased threats and violence towards officials in a government controlled authority can lead to. We want to shed visibility over the attributes in the client relationship that leads to threats and violence against the government officials. The theoretical framework used in the paper is street-level bureaucracy, power, and client relationships. We have performed six semi-structured interviews with officials from the Swedish Migration board, which have shown that threats and violence towards government officials occur to a greater extent than it is shown and reported on. The results showed that the hidden statistics is large in incident reporting and that there is a "it comes with the territory" mentality among officials. The distribution of power has a major role in client relationships and is a contributing factor to incidents occurring. Furthermore, it turns out that negative decisions are the ones that tend to trigger threats or violence from the client and that it is rarely reported unless the client resorts to physical violence. Finally, the paper shows that prevention work must be done on a larger scale.

<p> </p><p>Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp</p><p>Högskolan i Skövde</p><p>Titel: Nolltolerans i skolan om hot och våld - En studie om rektorers tolkning av</p><p>begreppet nolltolerans</p><p>Sidantal: 41</p><p>Författare: David Löfving och Joakim Petersson</p><p>Handledare: Kennert Orlenius</p><p>Datum: januari, 2009</p><p>Nyckelord: nolltolerans, hot och våld, åtgärder, gränsdragning, agerande</p><p>I USA på 1990-talet infördes en lag gällande nolltolerans mot vapen i skolan. Denna lag</p><p>har fått en vidare tolkning vilket har gjort att många elever har blivit exkluderade från</p><p>undervisningen av märkliga skäl.</p><p>Uppsatsen handlar om rektorers syn på begreppet nolltolerans i frågor om hot och våld</p><p>mot skolpersonal. Vidare redogör studien för hur rektorer arbetar förebyggande och hur</p><p>deras efterarbete ser ut. Dessutom berör studien rektorers erfarenheter kring hot och</p><p>våld mot skolpersonal. För att nå fram till studiens syfte så intervjuades rektorer på</p><p>högstadieskolor.</p><p>De intervjuade rektorerna hade inga större erfarenheter kring hot och våld mot</p><p>skolpersonal. Rektorerna är positivt inställda till nolltoleransbegreppet dock så ser de en</p><p>viss svårighet till att införa ett sådant begrepp. Allting handlar om gränsdragningar, var</p><p>går gränsen för hot och våld? Rektorerna ger också uttryck för det förebyggande arbetet</p><p>i undervisningen. Det finns handlingsplaner på samtliga av de intervjuade rektorernas</p><p>arbetsplatser som både tar upp förebyggande och efterföljande arbete kring hot och</p><p>våld.</p><p> </p>

The purpose of this study was to examine social workers view on the implementation of routines and guidelines related to workplace violence. How it is prevented and their thoughts about how the routines and guidelines around this subject are working from paper to practice. Violence is a general problem, although it´s more pronounced in organisations with close contact with clients. Laws regarding workplace state that both employers and employees are obligated to see to that the prevention work is fulfilled. The essay aims to find out if this is working in the real life or what the problem could be if it´s not working. The research approach of this study is qualitative and four semi-structured interviews are used. The obvious results were that there are flaws in the staff's knowledge of their own guidelines and action plans. The staff perceived that the workplace offers training about workplace violence and that there are meetings revolving around this subject but nonetheless they felt insecure about what to really do if a situation of violence occurs. The social workers also admitted that none of them had read the documents for prevention work. Although the workplace has clear routines and guidelines, much more work needs to be done to engage the employees and make everyone work together.

Bakgrund: Hot och våld finns i så pass stor utsträckning på akutmottagningar att det idag anses vara en del av arbetet. Ökningen av hot och våld ger en förändring av arbetssättet då de skapar utmaningar att bedriva en god och säker vård. Sjuksköterskan har en stor risk att inte klara av att utföra sitt arbete ordentligt då erfarenhet från hot och våld kan ge negativa konsekvenser på arbetet. Detta leder till att arbetet inte utförs patientsäkert. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur omvårdnaden påverkas av hot och våld ur sjuksköterskans perspektiv på akutmottagningar. Metod: Genomfördes som en litteraturöversikt där elva kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes via databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har analyserats efter en innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades. Stress, säkerhet &amp; miljö, Rädsla &amp; professionalitet och Ledningens närvaro &amp; stöd. Påverkan från miljön förekom i ett flertal studier. Ett annat fynd var att stress hade stor påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Slutsats: Känslor som rädsla och osäkerhet är en del av vardagen för sjuksköterskan. Sjuksköterskans känslor nonchaleras och bortprioriteras av ledning och chefer. Det krävs bättre rutiner vid hantering av hot och våld för att sjuksköterskan ska kunna utföra sitt arbete och hantera sina känslor. / Background: Threat and violence is considered to be a part of the daily work. The increase of threats and violence brings a change in the workplace as they create challenges to conduct a good and safe care. The nurse is at high risk of failing to perform the work properly, since experience from threats and violence can adversely affect work. This means that the work is not carried out according to patient safe. Aim: The purpose of the literature review is to describe how nursing care is affected by threats and violence from the nurse's perspective in emergency centers. Method: This study was conducted as a literature review whereof eleven articles are included. Searches were made within databases CINAHL and PubMed. The articles were analyzed with a content analysis. Result: Three categories were identified. Stress, Safety &amp; Environment, Fear &amp; Professionalism and Management's Presence &amp; Support. Environmental impacts have been found. Another common finding was that stress had a major impact on the nurse's nursing work. Conclusion: Feelings like fear and insecurity are part of everyday life for the nurse. Nurses’ emotions is out of priority by management and managers. Better procedures are needed with threats and violence in order for the nurse to be able to do her work and to handle her feelings.

The aim of this study is to gain a deeper understanding of how threats and violence can be normalized in the children’s departments within the social services, through a qualitative study. We spoke to six social workers in a series of semi-structured interviews. We analyzed the material that we gathered through previous studies together with Eva Lundgren’s theory of the Process of Normalization. Conclusions that can be drawn from our research are that social workers experience a much larger deal of threats, rather than actual physical violence. The extent of threats targeted at social workers has led to a normalization, and to a culture of where these threats are accepted as a part of the work environment. Threatening situations mainly occur in direct correlation to immediate care of children. In order to cope with threats and violence, a collegial spirit and environment is essential, in combination with correspondence to the head of the administration. Social workers tend to normalize threats by finding other explanations to why the client acted in a certain manner, or by blaming themselves for the situation. There is no clear or given definition of what threats are in the workplace, but it is rather a personal definition, where social workers themselves categorize whether they acknowledge something as a threat or not. The normalization of threats on the other hand can be used as a coping mechanism, to protect oneself from the setbacks and negative effects that threats and violence can entail.

Bakgrund: Hot och våld på akutmottagningar är ett växande problem både nationellt och internationellt. Mest utsatta är sjuksköterskor vilket tidigare beskrivits i aktuell forskning. Studier har även beskrivit de faktorer som ökar risken för att patienter skall uppträda våldsamt. Anhöriga återkommer i studier som kartlägger etiologin kring hot och våld på akutmottagning men har aldrig studerats i detalj. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse hot och våld från anhöriga får för ett patientomhändertagande på en akutmottagning. Undersökningen försökte besvara tre specifika frågeställningar relaterat till syftet. Frågeställningarnas inriktning rörde anhörigas hot och våld som påverkan på ett patientomhändertagande, den mellanmänskliga relationen mellan patient och sjuksköterska samt vilka strategier sjuksköterskan använde sig av i hotfulla situationer med anhöriga. Metod. Studien genomfördes med kvalitativ ansats. Tio sjuksköterskor på fem akutmottagningar i de två sydligaste landstingen i Sverige intervjuades med en semistrukturerad metod under en fyra veckors period under vårterminen 2020. Akutmottagningarna valdes ut för att representera både små och stora mottagningar samt både landsbygd och stadsmiljö. Data analyserades genom innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman, både manifest och latent innehåll söktes. Resultat: Resultatet visar på att hotfulla anhöriga ger en direkt påverkan på patientomhändertagandet. Anhörigas hot och våld leder till en empatiförlust för patienten som vårdas och omvårdnadsprinciper åsidosätts. Resultatet pekar även på en stor tidsförlust i samband med att sjuksköterskorna tvingas hantera anhörigas hot och våld, tid som annars hade gått till att vårda patienten. Omprioriteringar och snabbspår av patienten som vårdas upprättas till följd av anhörigas hot och våld vilket leder till att medicinska prioriteringar får stå tillbaka. Sjuksköterskorna tvingas även utarbeta en mängd olika strategier för att hantera anhörigas hot och våld i ett led att försöka nå patienten. Ett latent tema hittades Slutsats: Hotfulla och våldsamma anhöriga leder till en avsevärd försämring av alla aspekter av omvårdnaden för patienten. Ytterligare forskning krävs för att kartlägga problemets omfattning. / Background. Threats and violence in emergency rooms are a growing problem both nationally and internationally. The most vulnerable are nurses, as previously described in current research. Studies have also described the factors that increase the risk that patients will behave violently. Relatives return in studies that map the etiology of threats and violence in emergency care but have never been studied in detail. Purpose. The purpose of the study was to describe the significance of threats and violence from family members for the patient care at an emergency room. The study also attempted to answer three specific questions related to this purpose, which focused on the impact of the family's threats and violence on caregiving, the interpersonal relationship and what strategies the nurse utilize in these situations. Method. The study was conducted with a qualitative approach. Ten nurses in five different emergency departments in the two southernmost regions in Sweden were interviewed with a semi-structured method during a four week period during the spring term of 2020. The emergency clinics were selected to represent both small and large departments as well as both rural and urban environments. Data was analyzed through content analysis according to Graneheim and Lundman´s method, both manifest and latent content were searched. Results. The result indicates that threatening and violent relatives have a direct impact on patient care. Relatives' threats and violence lead to a loss of empathy for the patient being cared for and the principles of nursing being violated. The result also points to a large loss of time in connection with the nurses being forced to deal with the relatives' threats and violence, time that would otherwise have been spent on caring for the patient. Re-prioritization and fast track of the patient being cared for are established as a result of the threats and violence of the relatives, which leads to medical priorities being left behind. The nurses are also forced to work out a variety of strategies to deal with the threats and violence of relatives in an attempt to reach the patient. One latent theme emerged Conclusion. Threatening and violent relatives in the emergency department lead to a significant deterioration of all aspects of the patient's care. Further research is needed to identify the extent of the problem.

Social workers tend to find themselves in threatening situations associated with their clients. Threat and violence against social workers is not a new phenomenon but can instead be described as “a part of the work”. When clients turn to social services for help, they are automatically at a disadvantage and in order to receive help they need to submit themselves to a lot of demands. This can lead to a feeling of power impotence and not having power over your own life. If a person has a feeling of not being in power over his or her own life it can contribute to clients apprehending the social system as unfair and the frustration that comes with this feeling can lead to violent acts in hope of regaining the power. Studies also show that violence against social workers is something that is increasing and to deal with this organisations have developed certain guidelines for social workers to follow. The aim of this study is to examine these different guidelines in the organisations and to see how they affect the social worker, the client and their relationship. This study reviews different articles that discuss the issue and the study also reviews the guidelines for tackling this issue in seven different organisations. The result of the study shows that the guidelines contains tools for both organisation and the socialworker to manage threat and violence.The result also shows that the social worker is victimized but at the same time both power and advantage lies in the hands of the social worker.

Bakgrund: Enligt internationell forskning utsätts hälso- och sjukvårdspersonal i stor omfattning för hot och våld i arbetet och sjuksköterskor är särskilt utsatta. Ett område inom sjukvården med hög prevalens av hot och våld är sluten vård. Hot och våld kan bestå i verbalt våld i form av kränkningar, hot, sexuella anspelningar samt fysiskt våld. Hot och våld kan bero på olika faktorer, däribland patienten själv, sjuksköterskans kommunikation eller miljömässiga faktorer. Hot och våld kan få konsekvenser för både sjuksköterskans hälsa och välbefinnande, patientsäkerheten, omvårdnaden och organisationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter som vårdas inom sluten vård. Metod: En litteraturstudie bestående av 11 kvalitativa studier där data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem kategorier: olika former av hot och våld, en del av arbetet, bidragande faktorer till hot och våld, hantering av hot och våld samt konsekvenser av hot och våld. Konsekvenser av hot och våld hade underkategorierna psykosociala konsekvenser, fysiska konsekvenser och konsekvenser för omvårdnaden. Hantering av hot och våld hade underkategorierna förebyggande åtgärder, strategier för hantering av pågående våld, copingstrategier, incidentrapportering och stöd. Konklusion: Hot och våld mot sjuksköterskor medför ett allvarligt problem för sjuksköterskan både privat och professionellt. Sjuksköterskor upplever konsekvenser för både sig själva, patientens omvårdnad samt för hälso- och sjukvårdsorganisationen. Åtgärder behöver vidtas på flera plan för att förebygga och hantera hot och våld inom sluten vård vilket innebär att hot och våld skulle behöva beforskas ytterligare ur olika perspektiv. / Background: According to international research, health care workers are exposed to high levels of threat and violence at work and nurses are particularly exposed. One area of healthcare with high prevalence of threats and violence is inpatient care. Threats and violence can consist of verbal violence such as insults, threats, sexual harassment and physical violence. Threats and violence can be caused by various factors, including the patient, the nurse's communication or environmental factors. Threats and violence can lead to consequences for nurses' health and wellbeing, patient safety and nursing care but also the organization. Aim: The aim of the literature review was to describe nurses' experiences of threats and violence from patients in inpatient care. Method: A literature review consisting of 11 qualitative studies with data analyzed by qualitative content analysis was conducted. Results: The literature study resulted in five categories: different forms of threats and violence, part of the work, contributing factors to threats and violence, dealing with threats and violence and consequences of threats and violence. Consequences of threat and violence had three subcategories; psychosocial consequences, physical consequences and nursing consequences. Management of threats and violence had five subcategories; prevention, strategies for managing ongoing violence, coping strategies, incident reporting and support. Conclusion: Threats and violence against nurses is a severe problem for nurses both personally and professionally. Nurses experience consequences for themselves, the patient's care, and the healthcare organization. Measures need to be taken at several levels to prevent and manage threats and violence in inpatient care, which means that threats and violence needs further research from different perspectives.

Forskning visar att hot och våldshandlingar mot socialsekreterare är vanligt förekommande. De som utsätts för hot- eller våldshandlingar upplever hoten eller våldet som något som hör till deras arbete som myndighetsutövare. Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hot och våld hos socialsekreterare. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts, vilka är genomförda i ett län i södra Sverige. Studien har en fenomenologisk ansats då den syftar till att undersöka upplevda fenomen vilket i denna studie är hot och våld. Genom en fenomenologisk ansats kan vi fånga socialsekreterarnas upplevelse av hot- och våldssituationer. För att analysera arbetet har tidigare forskning inom området hot och våld mot socialarbetare använts tillsammans med valda teorier. Teorierna innefattar symbolisk interaktionism samt copingstrategin. Studiens resultat visar att det är hot i olika former som är mest förekommande bland de medverkande socialsekreterarna. Hot upplevs även olika beroende på om hoten riktas mot den enskilde socialsekreteraren eller om det riktas mot dennes familj. Det framkommer även att socialsekreterare ser hot som något som sker i situationen. Klienterna ses befinna sig i en påfrestande situation vilket bidrar till att socialsekreterarna inte upplever hoten som riktade mot dem som person. / Research shows that threats and acts of violence against social workers are common. Those who are subjected to acts of threats or violence, sees these issues as something that belongs to their work as public authorities. This study aims to investigate the experience of threats and violence among social workers. The study is based on a qualitative method in which semi structured interviews have been used, which have been carried out in a county in southern Sweden. The study has a phenomenological approach as it aims to investigate the experiences of a phenomena, which in this study are threats and violence. Through a phenomenological approach, we can capture the social workers experience of threats and violent situations. In order to analyse the work, previous research in the field of threats and violence against social workers has been used together with selected theories. Theories includes symbolic interactionism and the coping strategy. The result of the study shows that various threats are the most common of threats and acts of violence. Threats are also experienced differently, depending on whether the threats are targeted directly against the individual social worker or if it is directed against his family. It also appears that the social workers’ experiences threats as something that happens in the situation. The clients are perceived to be in a stressful situation, which contributes to the social workers not experiencing the threats directed at them as a person.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är hot- och våld mot personal vanligt förekommande. Studier visar också att sjuksköterskor är särskilt utsatta eftersom sjuksköterskan handhar läkemedel och också oftast är den person som leder arbetet i tvångsåtgärder. Socialt stöd på arbetsplatsen samt adekvat stöd från chefer lyfts fram för att kunna bearbeta dessa situationer. Tidigare studier antyder att de negativa följderna av hot- och våldssituationer kan reduceras genom adekvat stöd men det finns ett behov av ytterligare kunskap om hur detta stöd ska utformas för sjuksköterskor. Syfte: I föreliggande studie har syftet varit att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stöd i samband med hot- och våldssituationer. Vilka situationer föranleder behovet av stöd? Vilket stöd har de fått? Påverkar stödet kring hot- och våldssituationer sjuksköterskans arbete? Metod: Föreliggande studie har genomförts som en intervjustudie med sex informanter, varav två är specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård och åldersspannet är 34år till 50år gamla. Innan studien genomfördes godkändes den av Forskningsetikkommittén vid Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke högskola. Resultat: Hot och våld från patienter med neuropsykiatriska diagnoser samt personlighetsstörningsdiagnoser ansåg informanterna vara extra allvarligt och föranleda behovet av stöd. Kollegor gav bäst stöd i form av kamratskap, samtal och humor. Stöd från chefer i form av att bli tagen på allvar och att erhålla uppföljning koncentrerad kring arbetstagarens känslor saknas. Att kunna möta människor med svåra psykiska problem kräver att du själv är psykiskt stabil och välmående vilket är en effekt av att erhålla adekvat stöd. Diskussion: Föreliggande studies resultat diskuteras mot Aron Antonovskys teori Känsla av sammanhang. Förhoppningsvis kan föreliggande studie ligga till grund för att identifiera förbättringsområden i klinisk verksamhet samt upprätthålla en medvetenhet om ämnet. Framledes vore det intressant att utvidga studiens omfattning till att inkludera fler sjuksköterskor och även sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård. / Background: In psychiatric care, threats and violence against personnel are commonplace. Studies also show that nurses are particularly vulnerable because the nurse handles drugs and also usually the person who leads the work in coercive measures. Social support at the workplace and adequate support from managers are emphasized in order to be able to process these situations. Previous studies suggest that the negative consequences of threat and violence situations can be reduced by adequate support, but there is a need for additional knowledge about how this support should be designed for nurses.Aim: In the present study, the aim has been to describe nurses' experiences of support in connection with threat and violence situations. What situations require the need for support? What support have they received? Does the support for threat and violence situations affect the nurse's work? Method: The present study has been conducted as an interview study with six informants, of which two are specialist nurses in psychiatric care and the age range is 34 years to 50 years old. Prior to the study The Department of Health Care Sciences at Ersta Sköndal Bräcke University College approved it. Results: Threats and violence from patients with neuropsychiatric diagnoses as well as personality disorder diagnoses considered the informants to be particularly serious and the need for support. Colleagues gave the best support in the form of companionship, conversation and humor. Support from managers in the form of being taken seriously and receiving follow-up focused on the employee's feelings is lacking. Being able to meet people with severe psychological problems requires that you yourself be mentally stable and well-off, which is an effect of obtaining adequate support. Discussions: The results of the present study are discussed against Aaron Antonovsky's theory Sence of coherence. Hopefully, the present study can form the basis for identifying areas of improvement in clinical activities and maintaining an awareness of the subject. In the future, it would be interesting to extend the scope of the study to include more nurses and also nurses in psychiatric outpatient care.