Aim: The purpose of this study was to investigate associations between workplace violence and sleep disturbances in the Swedish working population, and to estimate potential dose-response relationships. Methods: Data were derived from two waves (2014 and 2016) of the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (n=9364). Sleep disturbances were measured with four items of the Karolinska Sleep Questionnaire and one question asked whether the participants were exposed to violence or threats of at the workplace in the past six months. Multiple logistic regression analyses were performed. Results: Exposure to workplace violence was associated with higher odds of concurrent sleep disturbances (cross-sectional approach). Workplace violence was also associated with higher odds of subsequent sleep disturbances, but only when covariates were not adjusted for (prospective approach). Sleep disturbances were associated with higher odds of subsequent workplace violence (reverse approach). A dose-response relationship was found in the cross-sectional approach but not in the prospective and reverse approach. Conclusion: The findings suggested that there was a cross-sectional association between workplace violence and sleep disturbances, and that sleep disturbances were prospectively associated with exposure to workplace violence, but the results did not support a statistically significant prospective association between workplace violence and sleep disturbances.

Hot och våld mot socialarbetare har i Sverige mellan åren 2018 och 2020 ökat från en tredjedel utsatta till hälften. Under 2021 rapporterades nästan häften av yrkesverksamma inom socialt arbete under senaste året ha utsatts för någon form av hot eller våld. Tre av tio känner sig missnöjda med stödet från arbetsgivare efter en hot- eller våldsincident. Syftet för denna uppsats blev att undersöka upplevelser hos socialarbetare av hot och våld från klienter. Frågeställningarna var: Hur ser socialarbetares erfarenhet ut av hot och våld från klienter? och Hur upplever socialarbetare att deras arbetsplatser arbetar med frågan om hot och våld från klienter? En kvalitativ metod användes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes, vilka analyserades med hjälp av dataanalys. Tematiseringen blev våldets former och förekomst, orsaker, påverkan och hantering av våldet. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån tidigare forskning samt sociala konstruktioner och organisationsteori. Resultatet visar en upplevelse av hotfulla incidenter på arbetsplatsen. Våldet upplevs orsakas av olika uppfattningar hos klienter och socialtjänst, brist på anmälande av incidenter, samt samhällsförändringar. Våldet påverkar det sociala arbetet i form av att det bidrar till stress och att arbetets kvalitet kan försämras. Ett missnöje finns gällande arbetsplatsernas förebyggande arbete mot hot och våld från klienter. / In Sweden threats and violence against social workers have increased between 2018 and 2020 from one third of social workers being exposed to the half. In 2021 almost half of the social workers were reported to have been exposed to threat or violence. Three of ten feel dissatisfied with the support from employers after an incident. The purpose of this thesis was to investigate experiences among social workers of being exposed to threats and violence from clients. The questions of the study were: What experience do social workers have of being exposed to threats and violence from clients? and How do social workers perceive their workplaces management with client violence? A qualitative method was used and five semi-structured interviews were conducted, which were analyzed by using data analysis. The result was divided in following themes: Type of violence and occurrence, causes, impact and handling. The results were analyzed and discussed based on previous research together with social constructions and organizational theory. The results show an experience of threatening incidents in the workplace. The violence can be caused by clients having another perception than the social services, lack of reporting incidents, and changes in society. Client violence causes stress among social workers and in their working environment, and can lead to poorer quality of the work done by the social worker. There is dissatisfaction with the workplace’s preventive work against threats and violence from clients.

Threats and violence at work are an increasingly widespread work environmentproblem in Sweden. This affects many professions but especially police officersand other emergency professions. This problem risks causing stress that negativelyaffects the police officers' health. The aim of the present study is to increaseunderstanding of police officers' experiences of stress and what measures arestress- reducing in a professional group exposed to recurring threats and violenceat work. A qualitative study was conducted of eight semi-structured interviewswith police officers in Stockholm. The analysis was performed with an interpretivephenomenological analysis (IPA) originating in health psychology. The IPAmethod has a structured way of thematizing responses out of many humanexperiences. The analysis confirms that all respondents were exposed to threatsand violence at work. They experience useful positive stress, as well as acuterecurring and chronic stress at work but they also express a lack of time andprioritization of mental training and reflection for stress management. The policedealt with stress primarily through conversational support with their colleagues,visualization and target image training and taking time for workout and recovery athome and to some extent their own reflection. From the organization, they mostlyreceived support with crisis management teams after emergency events. / Hot och våld på arbetet är ett alltmer utbrett arbetsmiljöproblem i Sverige. Dettaproblem påverkar många yrkesgrupper men särskilt poliser och andra blåljusyrken.Detta riskerar att orsaka stress som påverkar polisernas hälsa negativt. Syftet meddenna studie är att öka förståelsen om polisers upplevelser av stress och vilkaåtgärder som är stressreducerande i en yrkesgrupp utsatta för återkommande hotoch våld i arbetet. Denna kvalitativa studie genomfördes med sammanlagt åttasemistrukturerade intervjuer med poliser i Stockholm. Analysen genomfördes meden interpretativ fenomenologisk analys (IPA) med ursprung i hälsopsykologin.IPA-metoden har ett strukturerat sätt att tematisera svar ur en stor mängdmänskliga upplevelser. Resultatet bekräftar att alla respondenter utsatts för hot ochvåld i arbetet. Respondenterna upplever användbar positiv stress, såväl somåterkommande akut och kronisk stress i arbetet. Dessutom uttryckerrespondenterna brist på tid och prioritering av mental fortbildning och reflektionför stresshantering. Poliserna hanterade stressen framförallt genom samtalsstödmed sina kollegor, visualisering och målbildsträning och genom att ta tid förträning och återhämtning hemma samt i viss mån egen reflektion. Frånorganisation får respondenterna framför allt stöd med att användakrishanteringsteam efter akuta händelser.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur chefer upplever ledarskap och arbetsmiljöansvar vid hot och våld mot sina anställda. Vård- och omsorgssektorn utmärker sig när det kommer till ökat hot och våld riktat mot personal. Fenomenet och det sociala problemet är komplext vilket skapar svårigheter i att förstå orsakerna bakom det ökade hotet och våldet. I tidigare forskning framstod det att en möjlig förklaring kan vara att arbetsmiljön för personal inom äldreomsorg har förändrats på grund av att allt fler äldre människor blir fler. Samt blir mer sjuka, vilket kräver mer resurser. Ett välkänt koncept för att förebygga denna problematik beskrivs vara goda och välfungerande organisationer som leds av chefer som har förmågan att tillvarata och utveckla personalens resurser. Men det finns en forskningslucka gällande chefers upplevelse kring det ansvar som gäller när hot och våld uppstår på arbetsplatsen. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av sex enhetschefer verksamma både inom kommunala och privata äldreboenden. I resultatet beskrivs hur chefer inom äldreomsorgen på olika sätt hanterar och upplever det ansvar de har för arbetsmiljön. Resultatet visade olika delar av det förebyggande arbetet som chefer har beskrivit som viktiga. Dessa har handlat om att öka kunskap kring den målgrupp man arbetar med, följa rutiner i arbetet och sörja för personalens upplevelse av ett gott arbetsklimat. Det framgick att det finns en slags dilemma mellan att acceptera att arbeta med vårdtagare där våldsamt beteende kan vara en effekt av sjukdomen och att inte tolerera det. En annan del i resultatet visar hur chefer lägger stor vikt vid att vara en närvarande chef som en del i att skapa god arbetsmiljö vilket i sin tur påverkar hur hot- och våldssituationer hanteras i organisationen. Ledarskap var likaså centralt i chefers syn på förebyggande arbete och hur de bemöter personalens behov inför att en hot- och våldssituation uppstår eller när den inträffat. / The aim of this study was to examine how managers experience leadership and work environment responsibility in the event of threats and violence against employees. The health and care sector stands out when it comes to increased threats and violence against employees. The phenomena and social problem is complex, leading to difficulties in understanding the reasons behind the increased violence. It is argued in previous research that one explanation may be that the work environment for employees in elderly care has changed due to the fact that more older people are becoming more. As well as becoming more ill, which requires more resources. A well-known concept for preventing this problem has been good and well-functioning organizations led by managers who have the ability to utilize and develop the employees' resources. But there is a research gap regarding how managers experience their responsibility in terms of threat and violence at the workplace. The empirical material was obtained through a qualitative method with semi-structured interviews where the sample consisted of six managers of nursing homes in both the municipal and private sector. The result describes how managers in elderly care handle and experience the responsibility they have for the work environment in different ways. The results address various parts of the prevention work that managers have described as important. These have been about increasing knowledge about the target group, following routines at work and ensuring employees experience a good working climate. It appears that there was a kind of dilemma between accepting to work with care recipients where violent behavior can be an effect of the disease and not tolerating it. Parts of the result showed how managers attach great importance to being a present manager as part of creating a good working environment, which in turn affects how threatening and violent situations are handled in the organisation. Leadership was also central to managers' views on preventive work and how they respond to employees' needs before a threat and violence situation arises or when it has occurred.

Purpose: The purpose of this study is to examine how social workers experience and understand threats and violence aimed towards them in their profession as well as what factors increase and decrease their motivation to report threats and violence from clients in order to conspire to a better work environment for social workers.   Method: The empirical material of this study was collected through semi-structured interviews  with six social workers within child protective service in Sweden.   Theory: The theories used to analyze the empirical material has been Berger and Luckmanns theory about social construction and Lundgrens theory about the normalization process.   Results: The results showed that all six social workers had experienced threats or violence from clients at some point. Our results also indicate that social workers normalize threats and violence from their clients. The normalization may be a result of the mentality that threats and violence is a part of the job which is present among social workers. Another finding was that the social workers propensity to report threats or violence depended on the relationship to the client. If they had a long and good relationship the propensity to report decreased.

Every third social worker is exposed to client violence and threats. The recent protest against the LVU-legislation has contributed to a debate that has increased the vulnerability of social workers. The aim of this qualitative study is to examine the effects that threats and violence has on social work. The research questions of this study concern the professional role and discretion of social workers, the strategies for managing violence, and attitudes toward safety procedures. A semi-structured interview approach is utilized, involving six social workers from three municipalities. The findings of this study suggest that threats and violence have an impact on the work of social workers and can have consequences for both investigations and decisions. Social workers utilize various strategies to manage obvious violence and threats, whereas unspoken threats are difficult to define and handle. The trust and knowledge of safety procedures varies, while the support of colleagues is crucial. Based on this, the role of mentalization in the normalization process is discussed, and how threats and violence are expected to be accepted as a part of the job. The impact on discretion is discussed in terms of authority and how it influences clients, as well as discussions regarding the consequences of excessive safety procedures. / Var tredje socialsekreterare utsätts för hot och våld på sin arbetsplats.Socialsekreterare som arbetar med utredning för barn och unga löper risk attbli utsatta. Den senaste tidens debatt kring LVU-lagstiftningen kan ha ökatsocialsekreterarnas utsatthet. I denna kvalitativa intervjustudie är syftet attundersöka vilken effekt hot och våld kan få för socialsekreterares arbete,som innefattar utredning för barn och unga. Frågeställningarna somundersöks berör yrkesroll och handlingsutrymme, strategier för att hanteravåldet samt förhållningssätt till säkerhetsrutiner på arbetsplatsen. I dettaarbete genomförs en semistrukturerad intervjustudie som omfattar sexsocialsekreterare från tre olika kommuner. Det som framkommer iintervjustudien är att hot och våld kan påverka socialsekreterarnas arbete,vilket skulle kunna få konsekvenser för både utredningar och beslut.Socialsekreterare har många strategier för att hantera våld och konkreta hot,medan förtäckta och outtalade hot är svårt att definiera och hantera. Tilltrontill och kunskapen om säkerhetsrutiner varierar, medan det kollegiala stödetlyfts fram som den viktigaste trygghetsaspekten. Utifrån detta diskuteras hurmentalisering bidrar till en normaliseringsprocess, där hot och våldaccepteras som en del av yrket. Påverkan på handlingsutrymmet diskuterasutifrån makt och påverkan på utredningsarbetet, medan diskussioner förskring konsekvenser av bristfälliga säkerhetsrutiner.

Client-initiated threats and violence towards social workers is a widespread problem, nationally as well as internationally, where every third social worker is at risk. Social workers' vulnerability can, according to previous studies, conceivably be derived from the dual role of authority personnel, where they need to balance functions of support and control when facing clients. It appears from previous studies that social workers operating within children and young people are particularly exposed. The study aims to examine the experiences of client-initiated threats and violence of social workers in an authority position within children and young people. Through the study’s framing of questions, the study intends to examine how client-initiated threats and violence affect social workers’ professional role and possibilities for action, social workers’ strategies in dealing with client-initiated threats and violence, and to examine how the workplace views this problem. The empirical material was collected through semi-structured interviews with professionals. The selection of interviewees has been targeted and includes seven social workers in southern Sweden. A thematic analysis was used to identify key aspects considering the study’s framing of questions and the social workers’ experiences. Lipsky’s professionalism theory and Lazarus and Folkman’s coping theory have been applied to analyze the empirical material. The result shows that social workers’ professional role contains complex considerations between a helping role and setting boundaries in the meeting with clients, which can alter the possibilities for action. Consequently, this can threaten legal certainty and change the social workers’ democratic role in society. Furthermore, the result also shows different strategies being used both preemptively as well as remediatively in the meeting with a client. The strategies are individual and affected by the workplace’s resources. Thus, there is no unequivocal understanding of which strategies that can and should be used regarding client-initiated threats and violence. The workplace’s support is portrayed differently between the respondents, where the workplace’s safety climate affects how the social worker perceives client-initiated threats and violence. In light of this, there is a demand for an increased commitment from the management of the workplace, together with the social workers, to carry out a discussion regarding guidelines, support and policy for the organization to develop continuously. / Klientutövat hot och våld mot socialsekreterare är ett utbrett problem, såväl nationellt som internationellt, där var tredje socialsekreterare är utsatt. Socialsekreterares utsatthet kan enligt den tidigare forskningen härledas till den dubbla rollen hos myndighetsutövare, där de behöver balansera funktioner av stöd och kontroll i mötet med klienter. Det framgår av tidigare forskning att socialsekreterare som är verksamma i barn och ungdomsenheter är särskilt utsatta. Studien syftar till att undersökta erfarenheter av klientutövat hot och våld hos myndighetsutövande socialsekreterare inom barn och unga. Genom studiens frågeställningar ämnar studien att undersöka hur klientutövat hot och våld inverkar på socialsekreterares yrkesroll och handlingsutrymme, socialsekreterares strategier i mötet med klientutövat hot och våld och att undersöka hur arbetsplatsen betraktar detta problem. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma. Urvalet har varit målstyrt och omfattat sju socialsekreterare i södra Sverige. En tematisk analys användes för att identifiera centrala aspekter med utgångspunkt från studiens forskningsfrågor, utifrån socialsekreterarnas erfarenheter. Lipskys professionsteori och Lazarus och Folkmans copingteori har använts för att analysera det inhämtade empiriska materialet. Resultatet visar att socialsekreterares yrkesroll innehåller komplexa avvägningar mellan en hjälpande roll och gränssättning i mötet med klienter, vilket kan förändra handlingsutrymmet. Följaktligen kan detta hota rättssäkerheten och förändra socialsekreterares demokratiska roll i samhället. Resultatet visar även olika strategier som används både förebyggande samt avhjälpande i mötet med klient. Strategierna är individuella och påverkansbara av arbetsplatsens resurser. Därigenom finns det ingen entydig uppfattning om vilka strategier som kan och bör användas beträffande klientutövat hot och våld. Arbetsplatsens stöd skildras olika mellan respondenterna där arbetsplatsens säkerhetsklimat påverkar hur socialsekreteraren uppfattar klientutövat hot och våld. Mot bakgrund av detta finns en efterfrågan till ökat engagemang från arbetsplatsens ledning att tillsammans med socialsekreterarna föra en öppen diskussion gällande riktlinjer, stöd och policy för att verksamheten ska utvecklas fortlöpande.

This study generates a metatheory of interpersonal violence from an initial qualitatively highest scoring academic literature item and theoretically sampling over 200 additional literature items using classic grounded theory methodological analysis and synthesis. Danger emerged as the main concern of those experiencing interpersonal violence. Safetifying from interpersonal violence through the socio-psychophysical process of Phasic Protective Sequencing emerged as the resolution of the main concern. The metatheory of safetifying emerged in four parts: 1. The first was the socio-structural process of endangering with interpersonal violence through the interaction of the people and the elite resulting in endangerment (danger). 2. Danger precipitates the socio-psychological process of safetifying before interpersonal violence which involves awarenessing, setting up, and evaluating. 3. If the person is attacked, it precipitates the psycho-physical process of safetifying during interpersonal violence including resiliencing, finishing, and victoring. 4. The aftermath of an attack or the avoidance of an attack precipitates the psycho-social process of safetifying after interpersonal violence including reclaiming, relinquishing, and achieving. The metatheory of safetifying was shown to contribute uniquely to the field of interpersonal violence, to many related theories, and to have potential for therapeutic application. / Psychology / M.A. (Psychology)

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av klientutövat hot och våld i arbetet med barn och unga. Det har gjorts en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervjumetod och det har genomförts sex intervjuer. Empirin har tolkats utifrån en tematisk analys och en hermeneutisk meningstolkning. Materialet har analyserats utifrån tidigare forskning och socialkonstruktionismen som vetenskaplig grund samt coping och rollteorin som teoretiskt perspektiv. Studien visar att socialsekreterarna beskriver klientutövat hot och våld som tvetydigt eftersom de har delade meningar om vad hot och våld är samt att allvarlighetsgraden är en påverkande faktor i det. Tröskeln kopplat till hotet och våldets omfattning inom organisationen och medarbetarna har visat sig vara hög vilket medfört att socialsekreteraren i många fall reducerar händelser av hotfull- och våldsam karaktär. Det kan handla om att tillämpa strategier i sitt vardagliga arbete för att lättare kunna hantera riskfyllda situationer och nyttja organisatoriska säkerhetsåtgärder i ett förbyggande syfte. Vidare framkom det att det egna ansvaret är centralt i hot- och våldssituationer vilket har resulterat i underrapporteringar och mindre anmälningar. Resultatet visar också att tillgängligheten av socialsekreterares personuppgifter är ett orosmoment för socialsekreterare och används som innehåll i hot som framförs. / The purpose of this study was to examine social workers experiences of client-perpetrated threats and violence in their work with children and youths. A qualitative study has been made with a semi-structured interview method and have conducted six interviews. The material has been interpreted through a thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. The material has been analyzed based on previous research and social constructionism as a scientific basis and coping and role theory as a theoretical perspective. The study shows that the social workers describe client-perpetrated threats and violence as ambiguous, because they have divided opinions about what threat and violence is and that the degree of seriousness is an influencing factor. The bar for the threat and violence extent within the organization and the employees has proven to be high which has resulted in that social workers in many cases reduces incidents of threatening and violent nature. It can be about applying strategies in your everyday work to be able to handle riskful situations more easily and to use organizational security measures in a preventive purpose. Furthermore it appears that your own responsibility is central in threat and violence situations which has resulted in under-reportings and less reports. The results also show that the availability of social workers personal data is a point of concern for social workers and is being used as content in threats that are made.

Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för vilket stöd som socialarbetare inom socialtjänsten får vid hot och våldssituationer på arbetsplatsen i relation till de stöd som socialarbetare tycker att de behöver. Det är viktigt att undersöka då kunskapen kan bidra till diskussion om socialarbetare får adekvat stöd i arbetsmiljöer där hot och våld är närvarande. Intresset har varit att undersöka om socialarbetaren får rätt stöd i hot och våldssituationer. Studien baseras på sjukvalitativa, semistrukturerade intervjuer med socialarbetare inom Sveriges socialtjänst. En tematisk analys har genomförts för att bearbeta den insamlade empirin. Empirin har också analyserats utifrån tidigare forskning och två olika teorier, coping och human relations. Studien visar att socialarbetarna någon gång i yrket utsatts för hot och våld och att de subtila hoten förekommer mer frekvent än andra hot och våldshandlingar. Samtliga deltagare beskriver att de idag har ett bra stöd när incidenter om hot och våld inträffar på arbetsplatsen men att det finns en del stöd som kan utvecklas. Stödet de vill se mer av vid hot och våldssituationer är bland annat: förebyggande rutiner, stående punkter om hot och våld på arbetsplatsträffar, handledning, att chef har inblick i ärenden och ger återkoppling, bättre introduktion inför arbetet gällande hot och våld på arbetsplatsen och mer dialog om ämnet då hot och våld inte sällan normaliseras i det sociala arbetet. Gemensamt för socialarbetarna är att de vill se politikerna ta ansvar i frågan om hot och våldsbilden mot socialarbetare. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the support that social workers in the social services receive in situations involving threats and violence at the workplace in relation to the support that social workers feel they need. It is important to investigate this topic as the knowledge gained can contribute to discussions about whether social workers receive adequate support in work environments where threats and violence are present. The study is based on seven qualitative, semistructured interviews with social workers in Sweden's social services. A thematic analysis has been conducted to process the collected empirical data. The data has also been analyzed based on previous research and two different theories, coping and human relations. The study shows that social workers have been exposed to threats and violence at some point in their careers, where subtle threats occur more frequently than other forms of violence and threats. All participants describe that they currently have good support when incidents of threats and violence occur in the workplace, but that there is room for improvement in some areas of support. The support that they want to see more of in situations involving threats and violence includes: preventive routines, standing items on threats and violence at workplace meetings, guidance, managers having insight into cases and giving feedback, better onboardings to the work regarding threats and violence in the workplace, and more dialogues on the subject since threats and violence are often normalized in social work. Social workers share the desire for politicians to take responsibility for the issue of threats and violence against social workers.