Att som klasslärare ansvara för läsundervisningen i årskurs 1 kan uppfattas som ett komplext uppdrag. Man bör ha god kunskap om läsprocessen och dess olika utvecklingsnivåer för att kunna möta eleverna där de befinner sig i läsutvecklingen, samtidigt som yttre faktorer kan påverka möjligheterna till individanpassad undervisning. Syftet med studien var att belysa hur klasslärare uppfattar elevers läsutvecklingsnivåer i årskurs 1 samt hur klasslärare beskriver sin planering och organisation av läsundervisningen utifrån elevers olika behov i årskurs 1.Lärarna i studien anser att det är lustfyllt, men också utmanande, att bedriva individanpassad läsundervisning i årskurs 1. Höga krav ställs på lärarnas kompetens när det gäller planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Det anses som en fördel när man uppnått en viss erfarenhet av läsinlärning och läsundervisning. Lärarna menar att kunskap om elevernas utvecklingsnivå redan vid skolstarten i årskurs 1 är mycket viktig. Förskollärarnas elevinformation till de blivande klasslärarna i årskurs 1 grundlägger planeringen av den första läsundervisningen i årskurs 1.Trygghet i skolmiljön bidrar till framgångsrik läsundervisning. Genom att eftersträva ett lärandeklimat som byggs av lek, glädje och respekt kan en trygghet i den pedagogiska miljön skapas. Det är viktigt att som klasslärare kunna inspirera och motivera eleverna till läsning. Informanterna beskriver olika arbetssätt som kan främja detta, till exempel högläsning, gruppläsning och kamratläsning.Specialläraren har en viktig roll i sammanhanget då denne bland annat ska visa fördjupad kunskap inom elevers läsutveckling, medverka i förebyggande arbete samt bidra till att avlägsna hinder och problem i undervisningsmiljön. Nyckelord: undervisning, läsning, tidig läsundervisning, speciallärarroll

According to the SBU-report (2014), a conscious and systematic training of the students phonological awareness, is of great importance for the students further progress in reading. The purpose of this study was to investigate whether intensive reading with Wendick's (2015) reading lists in full-class make a measurable difference of the students reading speed and flow, compared to a control group. At the same time the study investigated the educators and students experience of the method. The study is a mixed method with a qualitative and a quantitative part. During four years, the reading speed was measured prior to four-week experiment periods with pupils in grade one at a school. The students in the experiment group read the reading lists every day at school in pairs. After four weeks, the reading speed was measured for both the experiment and the control group. The result was complemented with qualitative interviews of the educators and a selection of the students to take their experience into consideration regarding this way of educating. The result showed that the reading lists has a measurable difference on the reading speed and flow, and that the method operates in a satisfactory manner.

Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att bidra med kunskap om faktorer som påverkar motivationen för läsning hos pojkar i den tidiga läsundervisningen. Studien kan ses som ett bidrag till ökad förståelse om pojkars läsmotivation för lärare med intresse för pojkars läsning, dock med beaktan av studiens kontext för generalisering. Studiens resultat är baserat på elva semistrukturerade intervjuer med pojkar, sex stycken i årskurs 1 och fem stycken i årskurs 2. Intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analysmetod där vi funnit sex teman; Pojkar vill läsa spännande böcker; ”Oftast Kalle Anka, för att jag har dem”; Pojkar motiveras till läsning när det är bekvämt, tryggt och lugnt; Pojkar motiveras till läsning när de känner att de kan och utvecklas; Pojkar menar att läsningen är viktig att kunna sen, att de behöver den i framtiden samt Läsning som praktisk nytta för sin egen skull. Dessa teman redovisar studiens pojkars motivationsfaktorer för läsning i den tidiga läsundervisningen. Resultatet visar att studiens pojkar är intresserade av att läsa böcker där de upplever spänning och humor i innehållet. Vidare motiveras pojkarna i studien till att läsa när de känner att de utvecklas och upplever en tilltro till sin läsförmåga. Faktorer som en bekväm och trygg omgivning samt en läsmiljö där pojkarna kan koncentrera sig har även betydelse för när studiens pojkar upplever läsmotivation. Om de vill ha helt tyst eller musik i bakgrunden påverkas av faktorn hur långt de kommit i sin läsutveckling och således av hur mycket de behöver fokusera på avkodningen. Studiens resultat visar även att få lära sig mer om sitt fritidsintresse, om något som har en relevans utanför läsningen som aktivitet samt vetskapen om att läsningen är viktig i ett framtidsperspektiv motiverar studiens pojkars att läsa och utveckla sin läsförmåga.

Skolan har i uppdrag att lära alla elever att läsa och skriva för att på så vis nå framgång i samhället. Med försämrade resultat i både PIRLS och PISA råder det inga tvivel om att man behöver satsa mer på läsningen i den svenska skolan.  Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vad forskning säger om den tidiga läsundervisningen i svensk skola samt att undersöka vilka faktorer som anses vara framgångsrika enligt forskningen. Med hjälp av sökord och urvalskriterier kunde vi finna 14 artiklar i olika databaser. Vi har valt att avgränsa forskningen geografiskt till Sverige samt åldersmässigt till lågstadiet. Avgränsningar har också varit peer reviewed eller refereegranskad forskning publicerad efter år 2008.   Syftena i de olika artiklarna var att undersöka elevers kunskaper inom läsning eller undersöka lärares perspektiv på läsundervisningen. De inkluderade artiklarna delas in i kvantitativa studier och kvalitativa studier där uppdelningen blev relativt jämn. Artiklarna kartlades i de två kategorierna utifrån studiernas syften, metoder, urval samt resultat. I studierna med kvantitativa metoder var resultatet att elevers läsförmåga kan utvecklas med hjälp av interventioner. De kvalitativa studierna redovisar lärares syn på vad som krävs för att elever ska lyckas med sin läsning. Utifrån kartläggningen av artiklarna gjordes en fördjupad analys utifrån temat ”framgångsfaktorer i läsundervisningen” där framgångsfaktorerna är variation, anpassning och kontextuella faktorer.   De didaktiska implikationerna lyfts i diskussionskapitlet. I vår kommande yrkesroll som lärare är krävs förmåga att anpassa och variera läsundervisningen för att på så vis kunna stötta samtliga elever i deras läsutveckling. De kontextuella faktorerna såsom goda relationer och social trygghet behöver också tas i beaktande.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning samt vikten av god och relevant kompetens i arbetet med främjande aktiviteter för elevers läsutveckling. Studien baseras på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med 15 informanter från tre olika skolor från tre olika kommuner. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån tre teman: tidig läsundervisning, kartläggning och bedömning samt kompetens och erfarenhet. I resultatet framgår att skolorna lägger stor vikt vid att elever redan i förskoleklass ska bli fonologisk medvetna samt att avkodning har en avgörande roll i den tidiga läsundervisningen. På skolorna framkommer ett större fokus på avkodning än på språkförståelse som enligt teorin The Simple View of Reading är beroende av varandra för att eleverna ska kunna utveckla en god läsförmåga. Studien visar även vikten av en god kompentens och ett strukturerat arbetssätt i undervisningen för att främja en god läsutveckling. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet för förskoleklass, Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och standardiserade test är viktiga verktyg för att följa läsundervisningens kvalitet. Resultat och efterföljande analyser av nationella kartläggnings-material och bedömningsstöd ger även skolorna en bild över vad skolan behöver utveckla i den tidiga läsundervisningen. Samtliga skolor tar del av aktuell forskning och säkerställer kompetensutveckling som främjar tidig läsundervisning.