I den svenska skolan har antalet obligatoriska avstämningar ökat. De införs allt tidigare under elevens skoltid. Höstterminen 2019 genomfördes i förskoleklassen för första gången kartläggningsmaterialet Hitta språket, med syfte att vara ett stöd i undervisningen och i arbetet med att identifiera elever som är i behov av stöd eller utmaningar. Denna studies syfte är att öka förståelsen för lärares erfarenheter av det nya kartläggningsmaterialet, hur det påverkar verksamheten, förekomsten av tidiga insatser, extra anpassningar och särskilt stöd och betydelsen för överlämningen till årskurs 1. Studien är en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografisk metodansats och består av en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer av lärare och speciallärare/specialpedagoger verksamma i förskoleklass. Undersökningen genomfördes i två kommuner, enkäten besvarades av 33 lärare och av dessa deltog åtta i intervjuer. I resultatet framgår att det finns både för- och nackdelar och materialet upplevs som bra men omfattande. Det är svårt att göra bedömningar och yttre faktorer påverkar genomförandet. Materialet leder till kollegiala samtal kring barns förmågor och tankar om hur undervisningen kan utformas. Samverkan med specialpedagogisk kompetens har ökat och det kommer att vara ett beydelsefullt verktyg vid överlämningen till årskurs 1. Två synsätt framträder i studien, att se kartläggningen som ett test eller en del i undervisningen som de följer upp under året. Införandet av ett nationellt kartläggningsmaterial har i studien visat sig medföra att lärarna upplever att målen för arbetet i förskoleklassen blir synliggjorda, ett yrkesspråk utvecklas, verksamheten får ökad status och förutsättningarna för likvärdighet ökar.

Skolfrånvaron ökar och elever går ut med ofullständiga betyg vilket ökar risken att hamna i utanförskap. Syftet med denna småskaliga studie är att belysa hur 18 specialpedagoger och 4 speciallärare – verksamma inom förskola till högstadium på olika orter i Mellansverige – ser på problematisk skolfrånvaro och dess bakomliggande orsaker, om det är möjlighet att tidigt identifiera tecken som kan leda till senare skolfrånvaro samt lyfta likheter, skillnader och upplevda samband mellan läs- och skrivsvårigheter och problematisk skolfrånvaro. Frågorna besvaras genom en kvalitativ forskningsansats där inspiration hämtats från en fenomenologisk metodansats. Som datainsamlingsmetod valdes semistrukturerade intervjuer och resultatet analyserades utifrån systemteori. I analysen framkommer vikten av tidig upptäckt och insats, föräldrars påverkan, livssituationens påverkan, upplevda samband mellan läs- och skrivsvårigheter och problematisk skolfrånvaro samt vikten av stöd och känsla av meningsfullhet. Resultatet visar att det troligen är möjligt att tidigt identifiera tecken hos barn som riskerar att bli hemmasittare, att föräldrar kan ha påverkan på skolfrånvaro och att det kan finnas ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och skolfrånvaro. Det upplevs betydelsefullt att elever får gott stöd, har goda relationer samt känner en meningsfullhet. En implikation är att tidiga upptäcker och insatser förefaller minska risken för problematisk skolfrånvaro.

Syftet med studien var att med hjälp av en enkät med både kvalitativt och kvantitativt inslag synliggöra förskoleklasslärares och speciallärares arbete med att undvika att elever i förskoleklass utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Utgångspunkten har varit frågeställningar om hur elever i riskzon kan uppmärksamas redan i förskoleklass samt vilken roll specialläraren har för att stödja arbetet med detta. Resultatet visar uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma elever i riskzon tidigt. Förskoleklasslärare beskriver hur de i den dagliga undervisningen möter elever som visar ointresse, inte kan skriva sitt namn eller inte förstår eller roas av övningingarna i fonologisk medvetenhet. Speciallärare är delaktiga genom att utföra tester och ta del av dess resultat. De är även delaktiga genom handledning samt i vissa fall ge stöd i form av direkt undervisning till elever enskilt eller i grupp. Informanterna beskriver ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med god förberedande läs- och skrivundervisning för att undvika att elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Några av dessa är det elevnära arbetet som utgår från elevernas tidigare kunskap och intresse. Relationsbygge och delaktighet är viktiga hörnstenar liksom lust och glädje. Studien synliggör även utmaningar såsom en känsla av otillräcklighet att kunna hjälpa alla elever i behov av extra stöd och stötting. Förskoleklasslärare nämner barngruppernas storlek som en av orsakerna och speciallärare anser sig inte ha tid och möjlighet att arbeta riktat mot elever i förskoleklass i tillräckligt hög grad.

The aim of this study is to explore the use of a Swedish assessment and instruction program called LegiLexi. This new program is free of charge and it provides primary school teachers with assessment data in order to target indiviual needs. Our study shows that teachers are good at using the program in order to test the students but they fail in order to link the data into instructions. The skills in analysing the data into individual instructions is something that has to improve. The need of developing these skills are urgent and it shows the importance of specialeducational competence. By improving this skills, student in need of more support, can be helped to improve their reading abilities.

Syftet med arbetet var att öka vår förståelse för, och en insyn i hur lärare arbetar med att identifiera och ge stöd till elever med någon form av språklig sårbarhet. Vi var även nyfikna på att få veta mer om hur lärare ser på övergångar i skolans tidiga år med fokus på dessa elever. Frågeställningarna vi använde oss av handlade om språklig sårbarhet, identifiering av stödbehov, tidiga insatser och övergångar. I vårt arbete valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 12 lärare. Våra informanter var av olika yrkeskategorier inom läraryrket. Vi valde olika yrkeskategorier för att få en större bredd i svaren, men inte för att göra någon jämförelse dem emellan. En erfarenhet vi gjorde under vårt arbete var att begreppet språklig sårbarhet inte var helt förankrat hos informanterna. De intervjuade lärarna var eniga i att tidig identifiering och tidiga insatser var väldigt viktiga, samt att de behövde veta vari svårigheterna låg hos eleven för att kunna ge ett bra stöd. Vid övergångar i de tidiga skolåren ansåg lärarna att det var viktigt med bra dokumentation och en bra överlämning för att stödet skulle kunna fortsätta utan avbrott för eleven. Informanterna menade att de språkliga svårigheterna var något som eleven behövde stöd och hjälp med för att övervinna eller kontrollera för att klara sin skolgång.  En utmaning för att kunna ge ett bra stöd var att det ofta var brist på tid och resurser.

Detta examensarbete avser att undersöka om och i så fall hur lärare märker av sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Examensarbetet har även som avsikt att undersöka hur lärare anpassar undervisningen och vilka hjälpmedel de använder för eleverna i läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Studien analyseras utifrån från ett sociokulturellt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. En semistrukturerad enkät skickades ut till rektorer runt om i Sverige och lades ut på sociala medier där vi var noga med att endast matematiklärare i årskurs 1–3 skulle svara eftersom studien riktar sig mot tidiga insatser. Resultatet som baseras på 25 fullständiga enkätsvar visar att lärare märker av sambandet framför allt genom läsförståelsen men även genom arbetsminnet samt automatisering av ord/bokstäver och siffror. Vidare visar resultatet att ett sociokulturellt och relationellt förhållningssätt tillsammans med multimodala arbetssätt är gynnsamma anpassningar och hjälpmedel.

Syftet med studien har varit att få fördjupad kunskap om arbetet med barn i förskolan och grundskolans tidiga år som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ studie med elva semistrukturerade intervjuer, varav tre gjordes som fokusgruppsintervju. Intervjuer gjordes med pedagoger i förskolan, förskoleklass och årskurs 1. Därefter transkriberades intervjuerna och data analyserades genom kategorisering utifrån forskningsfrågorna i matrisform. Resultatet i studien visar att pedagogerna ser både möjligheter och hinder med sitt uppdrag. Faktorer som påverkar pedagogernas arbete är styrdokumenten, personalens utbildning och kompetens, gruppstorlek och tid samt barnens skiftande behov. Samtliga pedagoger i studien uttrycker vikten av att lärande sker i samspel med andra, vuxna såsom barn. I resultatet synliggörs också speciallärarens roll i verksamhetens alla delar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och övrig personal i förskoleklass tillsammans med specialpedagoger och speciallärare arbetar med undervisning i förskoleklass. Särskilt med undervisning för elever som riskerar att inte klara av kunskapskraven i årskurs 1 och 3 i svenska och svenska som andraspråk. Response To Intervention användes som teoretiskt ramverk. Studiens forskningsansats var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tjugoen informanter från 13 skolor intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskoleklassverksamhet genomsyras av undervisning om fonologisk medvetenhet och språk, där en lekfull undervisning ges utrymme. Därtill visar resultatet att det är viktigt att tidigt upptäcka de elever som har svårigheter och tidigt sätta in åtgärder. En implikation till specialpedagoger är att tänka på att deras kompetens behövs både för lärare och elever i förskoleklass, där de bland annat kan agera som bollplank till undervisande lärare samt stödja elever i behov av stöd.

De senaste internationella kunskapsmätningarna tyder på att den svenska grundskolan behöver utveckla sitt pedagogiska arbete. Till exempel med att erbjuda alla elever en individanpassad undervisning eftersom elever lämnar den svenska grundskolan utan godkända betyg i ämnet matematik. Syftet med den här studien är att få fördjupade kunskaper om vilka erfarenheter matematiklärare på låg- och mellanstadiet har, av specialpedagogiska stödinsatser för elever i behov av mer och särskilt stöd i matematikklassrummet. Det empiriska materialet består av intervjuer med 13 matematiklärare. Tematisk analys har tillämpats och intervjuer analyserats med stöd av det kategoriska och det relationella perspektivet. Eftersom undervisningen i skolan ska anpassas utifrån alla elevers individuella behov har specialläraren en viktig roll, till exempel att ansvara för förebyggande åtgärder, följa upp insatser för att sedan utvärdera dem. Dessutom gynnas elever i matematiksvårigheter av att speciallärare och lärare har ett gott samarbete. Resultatet i den här studien tyder på att det är en utmaning för lärare i matematik att erbjuda alla elever, och särskilt elever i behov av mer och särskilt stöd, en sådan undervisning de är i behov av för att skapa förutsättningar att nå sin fulla potential. Bristen på samarbete mellan speciallärare med matematisk kompetens gör att matematiklärare ofta upplever sig ensamma. En välstrukturerad organisation kring elever i matematiksvårigheter är, enligt den här studiens resultat, en gynnsam faktor i matematiklärares arbete.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om speciallärarens roll i arbetet med läs- och skrivutveckling i förskoleklass. Detta undersöktes utifrån speciallärares beskrivningar av ett specifikt kartläggningsmaterial, relaterat till språkutveckling i förskoleklass. Studien hade en kvalitativ ansats och byggde på semistrukturerade intervjuer med åtta speciallärare. Intentionen var att få speciallärarnas beskrivning av sitt uppdrag och samarbetet med pedagogerna i förskoleklass runt läs- och skrivprocessen. Vi ville även få speciallärarnas beskrivning av kartläggningsarbetet i förskoleklass samt deras syn på om materialet fungerade som stöd för att tidigt identifiera läs- och skrivsvårigheter. Då vi utgick från att se förklaringar till skolproblematik i mötet mellan eleven och den omgivande miljön utifrån en individ-, grupp- och organisationsnivå, där det är viktigt att se samband, utgick vi från ett systemteoretiskt förhållningssätt. Studien hade utöver det ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Samtliga intervjuer transkriberades och sammanfattades genom meningskoncentrering. Detta innebar att längre uttalanden drogs samman till kortare formuleringar som fångade det viktigaste. De korta formuleringarna sorterades under två huvudteman; Speciallärarrollen samt Kartläggningsprocessen. Dessa teman delades upp i underteman, detta för att tydliggöra empirin utifrån studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna beskrevs samarbetet mellan speciallärare och pedagogerna i förskoleklass som relativt nytt. Studien visade att speciallärarna till största del löste skolsvårigheter i förskoleklass på grupp- och organisationsnivå. Först från årskurs 1 arbetade speciallärarna på individnivå med elevernas läs- och skrivutveckling, detta trots att forskning visar att tidiga insatser för elever i behov av stöd är av vikt. Det specialpedagogiska stödet i förskoleklass skedde till största delen i form av handledning, kartläggning, utredning, observationer samt hjälp med läromedel. De flesta speciallärarna hade varit delaktiga i analys av kartläggningsmaterialet. Materialet beskrevs som ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd och för att sätta elevernas kunskap i fokus. Studien visade att där rektor samarbetat med speciallärare i analysprocessen hade förändringar på organisationsnivå blivit en verklighet. Studien visade även att samtliga speciallärare upplevde en ökad kunskapsfokusering, insyn och delaktighet i förskoleklass efter kartläggningens införande. I intervjuerna beskrevs också en önskan om utvecklat samarbete mellan speciallärare och pedagogerna i förskoleklass.