Revision är en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhällsperspektiv är därför kraven på revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebär att faktorer som påverkar oberoendet och revisorns kompetens påverkar samtidigt kvaliteten på revisionen. Det finns många saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot är revisorns relation till klienten. En faktor som kan påverka denna relation är hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vår självbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer. Detta innebär att en stark identifiering med klienten kan påverka revisorns oberoende. Den andra grundstenen i revisionskvalitet är revisorns kompetens. I strävan efter hög revisionskvalitet ställs det höga krav på revisorn som yrkesutövare och många av dessa krav kan fungera som stressfaktorer. Kompetens kan ses som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift eller situation vilket gör att revisorns kompetens till viss del påverkar hur denne agerar i en stressad situation. Revisorer arbetar under ständig tidspress och ett vanligt förekommande redskap för kontroll och som prestationsmått är tidsbudgetar. I stressade situationer kan vi som individer agera dysfunktionellt och för revisorn kan tidsbudgeten vara en stressfaktor som skapar detta dysfunktionella beteende. Det dysfunktionella beteendet visar sig genom minskad kvalitet på genomfört revisionsarbete och genom underrapportering av tid. Syftet med denna undersökning är att se hur revisionskvalitetens byggstenar, i form av kompetens och oberoende, påverkas av tidspress, som resulterar i ett dysfunktionellt beteende, och av klientidentifiering. Delsyftet är att se om det är någon skillnad i dysfunktionellt beteende och i klientidentifieringen vid arbete med en genomsnittlig klient mot arbete med den största klienten. För att uppnå syftet har en kvantitativ undersökning gjorts där 268 svenska revisorer svarat på en webbaserad enkät. Resultaten visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter, men det går inte att visa på att denna identifiering påverkar revisorns oberoende. Resultaten visar också på att dysfunktionellt beteende förekommer men inte i någon stor utsträckning och det går bara att statistiskt säkerställa att tidsbudgetpress genererar underrapportering av tid, inte minskad kvalitet på utfört revisionsarbete. Det intressanta med resultaten är att de visar att det finns ett samband mellan klientidentifieringen och det dysfunktionella beteendet, vilket indikerar att klientidentifiering i slutändan kan ha inverkan på revisionskvaliteten. Jämförelsen mellan de två klientgrupperna, baserat på storlek, visar på ett motsatt resultat än förväntat, där en genomsnittlig klient ses som viktigare för företaget än den största. Det är med en genomsnittlig klient identifieringen är starkare och det är vid arbete med en genomsnittlig klient det dysfunktionella beteendet förkommer oftare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar på barns transportsätt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsätt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primära datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till föräldrar på Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets ålder och avståndet mellan hemmet och skolan påverkar vilket transportsätt elever tar sig till skolan på. Många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ändå ska ta bilen till jobbet. Av föräldrarna, som skjutsar är en del nöjda och en del missnöjda med sättet deras barn tar sig till skolan på. Vilket indikerar att vissa föräldrar kan se bilskjutsandet som ett positivt inslag i vardagslivet, samtidigt som de missnöjda föräldrarna skjutsar, för att de inte får vardagen att gå ihop utan bilen. Även om uppsatsen inte är normativt upplagd, kan studien bistå beslutsfattare i deras planering för säkrare skolvägar.

Inom revision anses personalen vara både den största resursen och kostnaden, därför är det väsentligt att använda denna kapacitet till fullo. Yrket använder styrverktyget tidsbudgetering vilket innebär att anställda i de olika uppdragen får tidsramar att förhålla sig till. Tidigare studier har fokuserat på seniora revisorer avseende tidsbudgetar med ett mer negativt perspektiv, medan denna studie intar en mer neutral ställning utifrån revisionsassistenters perspektiv. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap gällande hur revisionsassistenter upplever att användandet av tidsbudgetering påverkar revisionen. I studien presenteras revisionsprocessen, Input-Process-Output (IPO) modellen samt tidsbudgetering som styrverktyg och hur det appliceras inom revisionen. Studiens syfte har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisionsassistenter som arbetat minst sex månader inom yrket. Respondenterna innefattar revisionsassistenter från både The Big Four och mindre byråer. Studiens resultat visar att revisionen påverkas både positivt och negativt av tidsbudgetering som styrverktyg. Vilken påverkan det har grundas på hur styrverktyget används och mängden arbete i förhållande till den bestämda tiden. De positiva konsekvenserna som studien identifierat är ökad effektivitet, snabbare utvecklingskurva, strukturering av arbetet samt motivation hos anställda. De negativa konsekvenserna som identifieras är stress, sämre välmående, underrapportering av tid, genvägar samt minskad noggrannhet. Vilka konsekvenser tidsbudgetering medför anses främst bero på vem som har kontrollen över styrverktyget samt om det är stramt eller flexibelt. Således visar studien att vikten av att använda styrverktyget på ett korrekt sätt är avgörande för hur det upplevs påverka revisionen. / Within auditing the staff can be regarded as the biggest resource as well as the biggest cost, therefore it is essential to use this capacity to the fullest. The profession uses time budgeting as a management tool, which means that the staff have time frames to which they must adjust to for the various assignments. Previous studies have had a focus on senior auditors regarding time budgeting with a more negative outlook, while this study holds a more neutral position from audit assistant’s perspectives. The aim of this study is therefore to contribute with knowledge regarding how audit assistants experience how the usage of time budgeting influences the audit. The study presents the audit process, Input-Output-Process (IPO) model as well as time budgeting as a management tool and how it is applied in audits. The aim of the study has been studied through ten qualitative interviews with audit assistants that have been working for a minimum of six months in the profession. The respondents include audit assistants from both The Big Four and other smaller firms. The conclusion of the study indicates that audits are affected both positively and negatively by time budgeting as a management tool. Which effect it has depended on how the management tool is used and how the amount of work is in relation to the time. The positive consequences that the study has identified are increased efficiency, faster development curve, structuring of the work and motivation of the staff. The negative consequences that have been identified are stress, decreased well-being, underreporting of time, shortcuts and less meticulousness. Which consequences time budgeting entails depends mainly on who controls the management tool and if it is tight or flexible. Therefore, the study indicates the importance of using the management tool in a correct way is crucial for how it is perceived to affect the audit.

Tidsbudgetering är ett styrverktyg som används inom revision för att planera och budgetera revisionen. Detta har i tidigare forskning haft ett kritiskt perspektiv och belystunderrapportering av tid. Den ökade kommersialismen har resulterat i snävare budgetar, samtidigt som kraven på att ett effektivt och kvalitativt arbete utförs kvarstår. Negativa effekter har uppstått för anställdas fortlevnad inom branschen, specifikt för att behålla kvinnor inom yrket. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om revisorsassistenters förståelse om tidsstyrning och rådande strukturer inom revision. Tio intervjuer har genomförts där fem kvinnliga respektive fem manliga revisorsassistenter har tillfrågats vilket utgör vår empiri. Uppsatsens resultat uppmärksammar en förmildrande effekt i en informell struktur utanför hierarkin som förekom hos revisionsbyråerna. I denna struktur upplevde de anställda en lättsamhet att prata med vem som helst, oavsett rang i hierarkin. Vidare skapades en tydlig genomgående lagkänsla mellan alla nivåer, som betonades vara en nyckel till att snabbt kunna lösa problem och lära av varandra för att kunna hålla sig inom tidsbudgeten. Framför allt minskades den upplevda tidspressen, som orsakades av tidsbudgetens utformande. Upplevelsen av förutsättningarna att avancera inom revision skilde sig inte åt i den utsträckning som på förhand målats upp. Trots det kunde en varsamhet utläsas hos de kvinnliga revisorsassitenterna. Detta eftersom deras framtidstro inom revisionsyrket oftast kolliderade med viljan att skaffa familj, som medförde en känsla av att ett val behöver göras. Det är något som kan liknas vid tidigare studiers redogörelse för kvinnors vision om framtiden inom revisionsyrket. Detta kan samtidigt visa att förutsättningarna upplevs mer jämlika. Underrapportering av tid upplevs genomgående som något negativt. Fenomenet förekommer i mindre utsträckning av både manliga och kvinnliga respondenter. Det finns förväntningar och en press att leverera som leder till att revisorsassistenter känner att tiden inte räcker till. Utöver detta upplevs en otillräcklighet att inte lyckas prestera lika bra som alla andra, vilket gör att underrapportering av tid förekommer. / Time budgeting is a management tool used in auditing to plan and budget the audit. In previous research, this has had a critical perspective and highlighted underreporting of time. The increased commercialism has resulted in tighter budgets, while the demands for efficient and qualitative work to be carried out remain. Negative effects have occurred for employee retention within the sector, specifically for retaining women in the profession. The purpose of this essay is to increase knowledge of auditing assistants' understanding of time management and the prevailing structures within auditing. Ten interviews have been conducted where five female and five male audit assistants have been inquired, which constitutes our empirical data. The paper's results draw attention to a mitigating effect in the form of an informal structure outside of the prevailing hierarchy that occurred at the audit firms. In this structure, employees experienced an ease of talking to anyone, regardless of rank in the hierarchy. Furthermore, a clear overall sense of a team was created between all levels. Which was emphasized as a key to being able to quickly solve problems and learn from each other in order to stay within the time budget. Above all, the perceived time pressure, which was caused by the design of the time budget, was reduced. The experience of the conditions to advance in auditing did not differ to the extent that was previously presented. Despite that, a caution could be interpreted by the female auditing assistants. This is because their imagined future within the auditing profession often collided with the desire to start a family, which entailed a feeling that a choice needed to be made. This can be compared to previous studies' account of women's vision of the future within the auditing profession. At the same time, this can show that the conditions are perceived to be more equal. Underreporting of time is consistently perceived as something negative. The phenomenon occurs to a lesser extent in both male and female respondents. There are expectations and a pressure to deliver that lead to auditing assistants feeling that the time was not enough. In addition to this, there is a perceived insufficiency of not being able to perform as well as everyone else, which entails that underreporting of time occurs.

SAMMANFATTNING   Titel: Tidspressens påverkan på revisionen: En studie om hur svenska revisorer motiverar sina tidsbesparande handlingar under tidspress. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Elizabeth Puhls och Linnea Svedin. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2016- januari.   Syfte: Tidigare forskning har lagt lite fokus på revisorns egna uppfattningar kring revisorers agerande på grund av tidspress. Studiens syfte är att få en förståelse för hur svenska revisorer på små och medelstora revisionsbyråer motiverar åtgärderna som de brukar vidta för att få fram ett bra revisionsarbete inom snäva tidsbudgetar.   Metod: Insamlingen av det empiriska materialet sker med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Analysen genomförs genom att jämföra egna empiriska data med redan existerande teori. Våra slutsatser dras från egna iakttagelser och insikter.   Resultat och slutsats: Revisor rättfärdigar sitt agerande genom att stödja sig på begreppen väsentlighet och risk vilket de kopplar till klientkännedom och helhetsbedömningar. Revisorns förmåga att förhålla sig professionellt skeptisk har visat sig ha en inverkan på förekomsten av RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Förslag till fortsatt forskning: Återkommande i studien var begreppen väsentlighet och risk. Vi ser potential för att utforska dess betydelse för tidspressen och revisorernas agerande ännu mer. Vi ser möjligheter till att utveckla intervjuguiden och lägga mer fokus på dessa begrepp i den fortsatta forskningen.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar bidrag till redovisningslitteraturen, personer som utövar revisionsyrket samt klienter genom förståelse för hur revisorerna själva ställer sig till de genvägar som de ibland tar för att spara in på tiden.   Nyckelord: revision, pressfaktorer, tidsbudget, tidspress, revisionskvalitet, underrapportering av tid, professionell skepticism. / ABSTRACT   Title: Time pressure's impact on auditing. A study of how Swedish auditors justify their timesaving actions when they work under time pressure. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Elizabeth Puhls and Linnea Svedin. Supervisor: Jan Svanberg. Date: 2016 - January.   Aim: Little focus has been put on auditors’ own perceptions about their reaction to time pressure. Our aim, therefore, is an understanding of how Swedish auditors, working in small and medium sized firms, justify the solutions they take to obtain credible accounting work within a tight time budget.   Method: The collection of empirical material is done using qualitative semi-structured interviews. The analysis is carried out by comparing the empirical data with existing theory. Our conclusions are drawn from own observations and insights.   Result and conclusions: Auditors justify their actions by relying on the concepts essentiality and risk, which they relate to client awareness and overall assessments. It’s been shown that auditors’ ability to maintain their professional skepticism has an effect on the existence of RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Suggestions for future research: The concepts essentiality and risk were consistently repeated by the auditors in the study. We see the potential to explore further their significance related to time pressure. We see opportunities to develop the interview guide in order to place more focus on these concepts in future research.   Contribution of the thesis: This study contributes to accounting literature, people who practice auditing and clients by presenting an understanding of how auditors themselves justify the shortcuts they take in order to meet their time budgets.   Key words: Audit, pressure factors, time budget, time pressure, audit quality, underreporting of time, professional skepticism.

Revisorer anses som revisionsbolagens viktigaste resurs och många revisorer har valt att lämna revisionsbranschen. En av de grundläggande faktorerna till revisorernas beslut att lämna revisionsbyråerna är minskad arbetstillfredsställelse. Inom revisionsbranschen är tidsstyrningen den dominerande styrformen som främst påverkar revisorsassistenter och seniora revisorer. Tidsstyrningen har däremot under de senaste åren blivit allt stramare, vilket i sin tur leder till högre krav på att utföra arbetet under betydligt striktare tidsramar. Med en stramare tidsstyrning tillkommer ökad tidspress och stress som kan inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse och därmed deras beslut att lämna branschen. För en vidare förståelse för hur tidsstyrningen kan tänkas inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse beaktades självbestämmandeteorin, som betonar betydelsen av de grundläggande psykologiska behoven kompetens, samhörighet och autonomi. Genom beaktandet av självbestämmandeteorin kunde en mer nyanserad förståelse erhållas för hur tidsstyrningen påverkade revisorernas arbetstillfredsställelse. Tidigare studier har främst fokuserat på hur dysfunktionella beteenden utvecklas på grund av en stramare tidsstyrning. Dock, finns det begränsade studier kring hur tidsstyrning inverkar på revisorernas arbetstillfredsställelse, vilket har medfört att en kunskapslucka identifierats. Därav är syftet med denna studie att öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer inom revisionsbranschen upplever att tidsstyrningen påverkar deras arbetstillfredsställelse.  För att uppnå syftet har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. 15 intervjuer genomfördes med revisorsassistenter och seniora revisorer som alla arbetade på någon av de fyra stora revisionsbyråerna.  Resultatet av studien visar att tidsstyrningen upplevs bland revisorerna som något positivt i relation till hur de trivs på arbetsplatsen. Revisorerna upplevde att tidsstyrningen gav upphov till tydliga mål, planering, struktur och kompetensutveckling vilket ökade deras arbetstillfredsställelse. De revisorer som däremot inte upplevde arbetstillfredsställelse hänvisade till underbemanningen som en faktor som medförde ökad arbetsbelastning och i sin tur lägre arbetstillfredsställelse. Studien kan därmed sägas öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer upplever tidsstyrningens påverkan på deras arbetstillfredsställelse. / Auditors are considered the most important resource of audit firms, yet many auditors have chosen to leave the auditing industry. One of the fundamental factors for auditors’ decision to leave audit firms is decreased job satisfaction. In the audit industry, time management, is the dominant form of control that primarily affects audit associates and senior auditors. However, time management has become increasingly tighter in recent years, leading to higher demands for completing the audit within significantly tighter time frames. Tighter time management leads to increased time pressure and stress, which can affect auditors’ job satisfaction, and their decision to leave the audit industry. To further understand how time management may influence auditors’ job satisfaction, self-determination theory was considered, emphasizing the importance of basic psychological needs such as competence, relatedness and autonomy. By considering self-determination theory, a more nuanced understanding was obtained of how time management affected auditors’ job satisfaction.  Previous studies have mainly focused on how dysfunctional behaviours develop due to tighter time management. However, there are limited studies on how time management impacts auditors’ job satisfaction, resulting in an identified knowledge gap. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding of how audit associates and senior auditors in the audit industry perceive that time management affects their job satisfaction. To achieve this purpose, a qualitative method was applied. 15 interviews were conducted with audit associates and senior auditors working at one of the Big Four audit firms.  The results of the study show that auditors perceive the time management as something positive for their job satisfaction. The auditors experienced that time management provided clear goals, planning, structure, and opportunities for professional development, which increased job satisfaction. However, those auditors who did not experience job satisfaction referred to understaffing as a factor that resulted in increased workload and, consequently, lower job satisfaction. Therefore, the study can be said to contribute to a better understanding of how audit associates and senior auditors perceive the impact of time management on their job satisfaction.

De ledande revisionsbyråerna på den svenska marknaden präglas av en hög säsongsbaserad arbetsbelastning samt en hög personalomsättning. Mängden revisorer har minskat markant under de tre senaste decennierna samtidigt som den yngre generationens värderingar har förändrats. Studien syftar till att undersöka den rådande psykosociala arbetsmiljön inom branschen och hur den uppfattas av aktiva revisorsassistenter. Vidare undersöks om miljön haft en inverkan på de individer som valt att lämna branschen. Den tidigare forskningen kring revisionsbranschen är relativt omfattande. Det saknas dock studier på hur de som befinner sig längst ned inom den hierarkiska stegen uppfattar och upplever den arbetsmiljö som de omfattas av. Den empiriska datainsamlingen utfördes genom tio intervjuer. Hälften av studiens deltagare arbetar aktivt som revisorsassistent, och den andra hälften har tidigare arbetat som revisorsassistent men lämnat yrket helt. För att bygga en användbar modell att analysera det empiriska resultatet har studien utgått från de teoretiska begrepp Eklöf (2017) använder sig av för att definiera den psykosociala arbetsmiljön. Det framkom att de ledande byråerna visar tydliga brister i arbetets psykiska krav samt att det finns en problematik gällande arbetsrelaterade normer och en bristande organisatorisk rättvisa. Det synliggjordes samtidigt att assistenter upplever resurser i form av stimulans och egenkontroll, ett socialt stöd, ett bra teamarbete, en anställningstrygghet och att arbetsplatsen inte präglas av konflikter eller mobbning. Beroende på hur egenskaperna värderas kan en individs incitament till att lämna yrket påverkas positivt eller negativt. Slutsatsen blev därför att de ledande revisionsbyråerna präglas av en bristande psykosocial arbetsmiljö, vilket enligt studien haft en påverkan på incitamenten att lämna yrket. Studien påvisar dessutom att den upplevda psykosociala arbetsmiljön bygger på subjektiva värderingar och att upplevelsen på så sätt varierar mellan assistenterna. / The leading auditing firms in Sweden are characterized by a high seasonal workload and high staff turnover. The number of auditors has decreased over the past three decades, while the values of the younger generation have changed. The study is written in Swedish and aims to examine the prevailing psychosocial work environment in the industry and how it is perceived by currently active audit assistants. Moreover, the impact on the individuals who have chosen to leave the industry will be examined. Previous research on the auditing industry is relatively extensive. However, there is a lack of studies regarding how the individuals situated at the bottom of the hierarchy perceive and experience the work environment they are covered by. The empirical data collection was performed through ten interviews. Half of the study participants work actively as audit assistants, and the other half have previously worked as audit accountants but left the profession completely. To build a useful model to analyze the empirical result, the study has been based on the theoretical concepts that Eklöf (2017) uses to define the psychosocial work environment. It emerged that the leading agencies show clear shortcomings in the work's psychological demands and that there are problems with work-related norms and a lack of organizational justice. At the same time, it was made clear that assistants experience resources in the form of stimulation and self-control, social support, good teamwork, job security and that the workplace is not characterized by conflicts or bullying. Depending on how the qualities are valued, an individual's incentive to leave the profession can be affected positively or negatively. The conclusion was therefore that the leading auditing firms are characterized by a lack of psychosocial work environment, which according to the study had an impact on the incentives to leave the profession. In addition, the study also shows that the perceived psychosocial work environment is based on subjective values and that the experience thus varies between the assistants.