Smärta är en vanlig orsak till att människor söker akutmottagningar och patienter med smärta blir ofta undermåligt smärtlindrade. Smärtan är en subjektiv upplevelse som även präglas av tidigare erfarenheter i livet. Genom att identifiera faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse med smärtlindringen kan vårdpersonal ge en mer optimal vård och undvika ett vårdlidande för patienten. Litteraturstudien är baserad på 11 st kvantitativa internationella artiklar med kvalitativa inslag. Granskning av artiklarna visar att det finns faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse. Den mest återkommande är kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Övriga faktorer som kan påverka tillfredsställelsen med smärtlindringen är förväntningar, ålder, etnicitet, ångest, tid, utbildning och rutiner. / Program: Fristående kurs

SammanfattningVår undersökning handlar vad de anställda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomområdet kommit fram till visar vårt resultat att de anställda på den mansdominerade och kvinnodomineradearbetsplatsen värderar skilda faktorer som viktiga vid lönesättningsprocessen.Bakgrund:Lönen är ett ämne som belysts från flera olika forskningsområden. Mycket av detta kan bero på att den såhårt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger här helt i linje med forskningen påområdet och påtalar det mer kapitalistiska förhållningssättet att separera produktionen från hushållet. Settfrån dagens perspektiv är det av betydelse att få en förståelse för hur de enskilda arbetstagarna ser på dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsättningar till förändringar i löneanspråk och slutgiltig lön tarform. Tidigare forskning visar bland annat att alla människor är olika och att personliga egenskaper som kön,kompetens, utbildningsnivå, ålder, attityder, uppfattningar etcetera är viktiga påverkansfaktorer för vadindividen kommer att värdera som belöning. Personers materiella, sociala och/eller privatekonomiskaförhållanden utgör också en variabel i inställningen till lönen som instrumentell eller symbolisk. Individersolika situationer och egna motivation till arbetet kan alltså rimligen antas påverka deras inställning till, ochtillfredsställelse till sin lön.Syfte:Syftet med denna undersökning var att undersöka vad de anställda inom en kvinno- respektivemansdominerad arbetsplats ser som viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen, samtundersöka eventuella skillnader gällande faktorerna arbetsplatserna emellan. Utöver detta undersöktes ävensynen på tillfredsställelse, jämställdhet samt påverkansmöjlighet inom lönesättningsprocessen och även omdet fanns några skillnader gällande dessa aspekter mellan arbetsplatserna.Metod:Kvantitativ metod i form av enkätundersökning. För att sammanställa våra resultat användes ANOVA ochMann-Whitney U test.Resultat:Det som framkom av resultatet gällande vad som borde anses viktigt för de anställda när lönerna bestämsskilde sig markant åt mellan de båda arbetsplatserna i och med hur de rankade de olika faktorerna. Deanställda på den kvinnodominerade arbetsplatsen värderade vid lönesättningen faktorer som formellutbildning, anställningstid samt sättet att bemöta brukare/klienter som allra viktigast vid lönesättningen. Påden mansdominerade arbetsplatsen i vår undersökning värdesätter de anställda mer hårda faktorer somansvar och befogenheter samt resultatet av arbetet, vilket skulle kunna tyda på en mer instrumentellinställning till arbetet och på så vis även till de faktorer som bör påverka lönesättningen. När det gäller synenpå tillfredsställelse, möjlighet till påverkan och uppfattningen av jämställdheten inom lönesättningsprocessengav vårt resultat enbart signifikanta skillnader mellan de båda arbetsplatserna när det gällde jämställdhet.Dock uppmättes här ett högre F-värde om man delade upp grupperna efter kön. Vi kunde även se signifikansmellan månadslön och tillfredställelse samt mellan månadslön och påverkansmöjlighet ilönesättningsprocessen. Även vilket årtionde man var född gav signifikans gällande upplevelsen avtillfredställelse.

IT - systemen har blivit en del i samhället. IT -system används inom olika områden och verksamheter i och med detta så har användbarhets faktorer i IT -system blivit sådan som inte går att bortse ifrån. Det finns många användbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre åt. Gemensamt för dem alla är att ett system bör innehålla visa kriterier för användbarhet för att godkännas av användaren då de använder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa användbara system för att underlätta för användaren. Visa faktorer i användbarhet i ett IT -system är genom tänkta medan andra behöver förbättras för att anpassa till beslutfattande och ta hänsyn arbetsmiljöaspekter. I studien har jag studerat befintliga teorier som redan finns om användbarhet samt har jag genomfört empirisk undersökning på två olika IT-system för att utreda faktorer som påverkar användbarhet i ett IT - system då en specifik handling genomförs.Användbarhet i ett IT -system är synnerligen ett betydelsefull och bred begrepp som innehåller många faktorer. Jag har valt att fördjupa mig mer i några dessa begrep för att relatera det till mitt ämnesområde och lyfta fram de delar som har betydelse för hur det relateras till beslutfattande.

Lättvårdsambulansen, ett sätt för ambulanssjukvården i Kronobergs län att anpassa vårdnivån vid överflyttningar mellan vårdenheter och öka tillgängligheten av ambulanser för akuta uppdrag. Sedan våren 2010 finns ett fordon placerat i Ljungby och ett i Växjö. Det som skiljer detta fordon från en traditionell ambulans är att det är bemannat med endast en personal, en ambulanssjuksköterska. Lättvårdsambulansen saknar mellanvägg, personalen finns på verbalt avstånd och patienten kan påkalla uppmärksamhet med hjälp av en larmklocka. Den medicinska utrustning som går att finna i en ambulans finns även tillgänglig på lättvårdsambulansen. Personalen arbetar efter de behandlingsriktlinjer som finns fastslagna för kliniken. De lagar och författningar som reglerar ambulanssjukvården gäller även för lättvårdsambulansen. Det innebär bland annat att vården skall särskilt vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet. Lättvårdsambulansen är ett nytt koncept. Det finns inget beskrivet som liknar funktionen och det finns ingen forskning inom området. Den forskning som finns är gjord på traditionella ambulanser bemannade med två personal. Viktigt är att på ett tidigt stadium belysa patientperspektivet, hur patienten upplever vården.Syftet med studien är att utvärdera patienternas tillfredsställelse med vården på lättvårdsambulanserna i Ljungby och Växjö, vid överflyttningar mellan vårdenheter. Enkäter delades ut till patienterna under tre månader i början av 2012.Resultatet visar på en hög grad av tillfredsställelse, vilket är jämförbart med studier gjorda på traditionella ambulanser. Hänsyn måste tas till det låga antal enkäter som resultatet bygger på. Endast 30 enkäter skickades in till Högskolan i Borås.Lättvårdsambulansen är ett nytt fenomen inom ambulansorganisationen, detta öppnar för ytterligare forskning. Både ur ett patientperspektiv men också ur ett vårdarperspektiv. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

<p>Att styra företag med värderingar har blivit något av ett mantra inom organisationsledning och närapå vartenda företag med någon form av självaktning har idag en uppsättning värderingar att presentera. Värderingar och värderingsstyrning har således kommit att bli ett mycket aktuellt ämne och i samarbete med vår uppdragsgivare Företaget AB, en av nordens största aktörer på finansmarknaden, har vi studerat ämnet närmare. Det huvudsakliga syftet har varit att belysa hur man inom Företaget AB ser på och arbetar med värderingar samt utvärdera resultatet av detta arbete.</p><p>Vår studie omfattar chefer och medarbetare inom två sektioner på Företaget AB. Cheferna för respektive sektion har intervjuats med syftet att fastställa hur de ser på och arbetar med värderingar och medarbetarna har genomgått ett värderingstest. Värderingstestet är utformat så att medarbetarna får i uppdrag att rangordna ett antal värderingar utifrån hur karaktäristiska de är för deras agerande i det dagliga arbetet och ämnar till att utvärdera resultatet av värderingsarbetet. Genom värderingstestet kan vi skapa individuella värderingsprofiler för medarbetarna vilket leder till att vi kan poängsätta individernas värderingsgemenskap med gruppen som helhet.</p><p>Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan värderingsgemenskap mellan anställda och företaget de arbetar på och lojalitet samt tillfredsställelse med arbetet. För att utvärdera om samma samband går att styrka i vår undersökning granskade vi korrelationen mellan individens poäng på värderingsgemenskap samt deras poäng på lojalitet och tillfredsställelse, vilka vi erhöll genom en enkätundersökning.</p><p>Resultatet av studien visar att sektionscheferna sätter stor tilltro till värderingar som ett hjälpmedel både för dem som chefer och för övriga medarbetare. Deras arbete med värderingar överensstämmer i mångt och mycket med de idéer om hur värderingsarbete bör bedrivas som lyfts fram i den teoretiska referensramen. Värderingstestet visar också på en tydlig närvaro av värderingsgemenskap i sektionerna. Vidare kan vi styrka ett samband mellan värderingsgemenskap och vad vi kallar normativ lojalitet. Vi har också funnit ett indirekt samband mellan värderingsgemenskap och tillfredsställelse som går via normativ lojalitet. Värderingsgemenskap ökar normativ lojalitet, vilket i sin tur resulterar i högre tillfredsställelse.</p>

<p>Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.</p>

<p><strong>Titel:                                   </strong>Det ligger i människans natur att berätta historier - <em>Hur corporate storytelling på intranätet kan öka personalens tillfredsställelse</em></p><p><strong>Författare:                         </strong>Maria Karlsson & Cecilia Lindberg</p><p><strong>Handledare:                      </strong>Kent Sahlgren<strong></strong></p><p><strong>Nivå:                                  </strong>Kandidat i marknadsföring, (15 högskolepoäng), Våren 2010<strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord:                         </strong>Corporate Storytelling<strong>, </strong>Intern marknadsföring,<strong> </strong>Kommunikationsföringsverktyg, Shannon & Weaver modell, Intranätet, tillfredsställelse</p><p><strong>Fråga:                                </strong>Hur kan stora svenska banker använda intern Corporate Storytelling på sitt intranät för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen?</p><p><strong>Purpose:                            </strong>Denna uppsats avser beskriva och förklara hur stora svenska banker i praktiken kan använda intern storytelling som ett verktyg på företagets intranät för att öka personalens tillfredställelse på arbetsplatsen.</p><p><strong>Method:                            </strong>En kvalitativ forskningssats har används på ett fallföretag,<strong> </strong>Swedbank. </p><p><strong>Teoretiskt perspektiv:     </strong>Vi börjar det teoretiska avsnittet med att implementera corporate storytelling till kommunikationsprocessen mellan ett företag och dess personal, för att sedan presentera våran omarbetade version av Shannon och Weavers modell “the mathematical theory of communication” model.  Det teoretiska avsnittet analyserar hur corporate storytelling kan användas för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen.</p><p><strong>Empiriskt perspektiv:      </strong>Det empiriska avsnittet presenterar resultatet av intervjuerna med de tre respondenterna på vårt fallföretag, Swedbank.<strong> </strong></p><p><strong>Slutsats:                            </strong>Studien visar att corporate storytelling kan användas för att öka personalen tillfredsställelse på arbetsplatsen. Denna tillfredsställelse är dock beroende av att företaget anpassar storytellingen efter personalens vardag på arbetsplatsen.</p><p><strong> </strong></p>

<h2>Sammanfattning:</h2><p><strong>Bakgrund:</strong> Sjuksköterskor är utsatta för stora fysiska och psykiska påfrestningar i sitt dagliga arbete. Det ställs höga krav på kunnande och skicklighet och förutsättningarna för att utföra jobbet, som inte alltid är optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste årens neddragningar och omorganisationer inom hälso- och sjukvården bidragit till att antalet långtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrändhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det är många faktorer som försvårar utövandet av professionen och att svårigheter med att praktisera den vård man önskar kan ge en känsla av otillräcklighet.</p><p><strong>Syftet</strong> med denna studie är att ta reda på om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upplever sig otillräcklig i sin yrkesroll och om antal år på arbetsplatsen påverkar upplevelsen. I syftet ingår att studera om känslor av otillräcklighet beror på yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrån den enskilda individen.</p><p><strong>Metod:</strong> Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie. En validerat enkät, QPS Nordic, användes för att samla in data. Statistikprogrammet SPSS 15.0 användes för dataanalys.</p><p><strong>Resultat:</strong> Mer än 50 % av sjuksköterskorna som besvarade enkäten upplever känslor av otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet har visat sig kunna härledas både till yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som den självskattade yrkesskickligheten. När de kvantitativa arbetskraven blir så höga att sjuksköterskan anser att hon inte hinner med sina patienter på ett tillfredställande sätt ökar känslorna av otillräcklighet. Det ger även ökad känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskan när hon själv skattar sin yrkesskicklighet lågt. Slutligen har det i studien framkommit tendenser som visar att antalet år på arbetsplatsen inverkar på känslan av otillräcklighet.</p><p> </p><p><strong>Slutsats:</strong> Resultat visar att en stor andel av de tillfrågade sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset upplever otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet kan i stor utsträckning kopplas till både yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som självskattad yrkesskicklighet.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Abstract:</strong></p><p><strong>Background:</strong> The profession of nursing is an occupation with a lot of strain. The demands on competence and skills are high and the working conditions are not always optimal. According to the The National Board of Health and Welfare the latest decades with reorganizations and reduction of workforce has resulted in an increased number of nurses reporting long term sickness related to stress and burnout. Nurses experience that it is a number of factors that influence the working conditions and the possibility to give the care they want to. To not be able to give the patients the proper care can give the nurse a feeling of being inadequate.</p><p><strong>Aim: </strong>The aim with this study is to investigate if nurses at the Akademiska hospital in the city of Uppsala experience feelings of inadequacy in their working profession, and if the number of years in the working place has any impact on the experience. The aim of the study even involves investigating if the experience of inadequacy depends on outer organizational factors or if the inadequacy can be related to the person's inner self.</p><p><strong>Method:</strong>  An empirical cross sectional study with a quantitative approach was conducted; collection of data was done by a well tested questionnaire called QPS Nordic. The Statistical Packages for the Social Sciences, SPSS, version 15.0 was used to analyze the collected data.</p><p><strong>Results:</strong> More than 50 % of the respondents in the study reported feelings of being inadequate in their daily work. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills. When the quantitative working demands get so high that the nurse feels that she can not keep up the good work towards her patients in a satisfying way, the feelings of inadequacy increases. The feelings of inadequacy even increases when the nurse estimates her own working skills to be low. Finally, the study shows that the number of years in the workplace has an impact on the feelings of inadequacy.</p><p><strong>Conclusion:</strong>  The result shows that a major part of the nurses in the study experience feelings of inadequacy sometimes. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills.</p>

Titel:                                   Det ligger i människans natur att berätta historier - Hur corporate storytelling på intranätet kan öka personalens tillfredsställelse Författare:                         Maria Karlsson &amp; Cecilia Lindberg Handledare:                      Kent Sahlgren Nivå:                                  Kandidat i marknadsföring, (15 högskolepoäng), Våren 2010 Nyckelord:                         Corporate Storytelling, Intern marknadsföring, Kommunikationsföringsverktyg, Shannon &amp; Weaver modell, Intranätet, tillfredsställelse Fråga:                                Hur kan stora svenska banker använda intern Corporate Storytelling på sitt intranät för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen? Purpose:                            Denna uppsats avser beskriva och förklara hur stora svenska banker i praktiken kan använda intern storytelling som ett verktyg på företagets intranät för att öka personalens tillfredställelse på arbetsplatsen. Method:                            En kvalitativ forskningssats har används på ett fallföretag, Swedbank.  Teoretiskt perspektiv:     Vi börjar det teoretiska avsnittet med att implementera corporate storytelling till kommunikationsprocessen mellan ett företag och dess personal, för att sedan presentera våran omarbetade version av Shannon och Weavers modell “the mathematical theory of communication” model.  Det teoretiska avsnittet analyserar hur corporate storytelling kan användas för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen. Empiriskt perspektiv:      Det empiriska avsnittet presenterar resultatet av intervjuerna med de tre respondenterna på vårt fallföretag, Swedbank. Slutsats:                            Studien visar att corporate storytelling kan användas för att öka personalen tillfredsställelse på arbetsplatsen. Denna tillfredsställelse är dock beroende av att företaget anpassar storytellingen efter personalens vardag på arbetsplatsen.  

Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.