To avoid harmful substances it is important that emissions such as oil, gasoline, grease and sludge are cleaned by oil separators to reduce damage to the human health and the environment. But also to prevent high levels of oil from waste water to sewage treatment plants which can disturb the purification process. The aim with this work is to find out that the municipalities fulfill the requirements in the environmental framework. By supervising the 5-year inspection of oil separators according to SS EN 858 on the stormwater and wastewater network. To find out this, inquiries were sent by e-mail to all 290 municipalities in Sweden. The results show that the inventories of oil separators have not been carried out to the proper extent. The municipalities can follow the supervision pursued according to the environmental guidelines and environmental goals but an inventory is also needed to know how many oil separators are present in the municipalities. The oil separators are usually controlled with other supervisions. A 5 - year inspection of oil separators that were sufficiently good has only been made by 2 municipalities. 5 – year inspection must be carried out even if the operations have not been running for 5 years. The conclusion from this study is that oil separators have been a neglected area in most municipalities. Hopefully this inquiry can be a reminder to start with inventories in those municipalities.

I denna framställning analyseras den höga personalomsättningen på Finaninspektionen (FI) utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv. Den höga personalomsättningen på FI utgör dels en källa för intressekonflikter när den anställda lämnar sin anställning på myndigheten, och den anges dessutom leda till att kompetensbrist uppstår på FI. I uppsatsen undersöker jag om det finns lagstiftningsåtgärder som kan bidra till att FI vid en fortsatt hög personalomsättning har tillräcklig integritet och tillräckliga resurser, och därmed säkerställa att FI:s tillsynsverksamhet kan fortlöpa med en tillräcklig hög kapacitet för att kunna fullgöra sina tillsynsuppgifter.  Slutsatsen av min undersökning är att det saknas sådana lagstiftningsåtgärder. Ifråga om intressekonflikter vid personaltransaktioner från FI till tillståndståndpliktiga företag är min bedömning att den mängd och art av intressekonflikter som i dagsläget framträder inte motiverar att särskilda lagstiftningsåtgärder vidtas. Ifråga om kompetensbristen argumenterar jag istället för att FI bör nyttja det på arbetsplatsen gällande kollektivavtalet, som stadgar en möjlighet att mellan arbetsgivare och arbetstagare träffa enskilda överenskommelser om förlängd uppsägningstid, i en större utsträckning än vad som sker idag.

Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare. Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete. Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete. Det ger sig främst uttryck i att uttryck i olika regleringar beträffande hur en rådgivare skall utföra sitt arbete. Vi kan fastslå att dokumentations och kompetenskrav idag har störst påverkan på rådgivares arbete.

<p>Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare.</p><p>Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete.</p><p>Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.</p><p>Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete. Det ger sig främst uttryck i att uttryck i olika regleringar beträffande hur en rådgivare skall utföra sitt arbete. Vi kan fastslå att dokumentations och kompetenskrav idag har störst påverkan på rådgivares arbete.</p>

Denna studie har haft som syfte att undersöka Skolinspektionens regelbundna tillsyn, anmälningsärenden samt beslut om vitesförelägganden under åren 2014-2016. Undersökningsområdet har varit gymnasieskolans stödinsatser samt vilka lagändringar som sker under 2014 och vilka insatser från Skolverket inom området som sätts in och huruvida dessa påverkat utfallet av anmälningar och brister vid Skolinspektionens granskning de undersökta åren. Bakgrunden till studien var att det framkom, innan 2014, en bild ifrån såväl propositioner, Skolinspektionens granskningsrapporter och anmälningsärenden, att det fanns brister i gymnasieskolors arbete med stödinsatser. Denna studie syftar till att titta på om de ändringar som sker i skollagen ger en förändrad bild än tidigare år i Skolinspektionens regelbundna tillsyn samt anmälningsärenden efter 2014 till 2016. Studiens metod har varit en kvalitativ dokumentstudie där genom kvalitativ textanalys och induktiv ansats förklaringar sökts kring lagändringarnas påverkan vid gymnasieskolan de undersökta åren. Urvalet av empiriskt material har i studien varit strategiskt urval där dokument från Skolinspektionen, Skolverket samt staten (bland annat regeringsbeslut, rapporter etc.) har analyserats och valts ut. För att kunna analysera våra resultat har vi i denna studie använt oss av Gadlers (2011) analysmodell kopplat till realiserings- och formuleringsarenan och vi har även haft en hermeneutisk utgångspunkt.   I studiens resultat framgår det en ökning i andelen allvarliga brister i arbetet med stödinsatser under den undersökta perioden utifrån beslut om vitesförelägganden, samt anmälningsärenden, trots att stödmaterial och andra resurser från Skolverket, sattes in vid den undersökta perioden. Samtidig framgår det en minskning i brister gällande gymnasieskolors arbete med stödinsatser vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn från 2014 till 2016. Vidare är skyndsam utredning den mest vanligt förekommande bristen i såväl regelbunden tillsyn och beslut om vite under 2014-2016. Anledningen till denna bild kan ha göra med att det som sker inom formuleringsarenan har svårigheter att implementeras inom realiseringsarenan hos enskilda gymnasieskolor. Detta kan bero på flera faktorer såsom ekonomiska förutsättningar och politiska beslut. Likväl kan implementeringen av förändrade stödinsatser vid gymnasieskolan gjort det svårt för enskilda skolor på lokal nivå att tolka vad som avses med lagändringen beträffande exempelvis extra anpassningar.

Background: The County Board, which is the supervisory authority on the Animal Protection Act, the Supervision Act and the Environmental Code and the municipality, which is also the supervisory authority on the Environmental Code, has difficulty conducting cases concerning barking dogs because it is difficult to assess the problem. There is no special cooperation between the authorities and there are no routines around these types of cases. The aim: The aim of this study was to investigate how municipalities and county boards handle incoming reports regarding barking dogs. We also wanted to study if there is a cooperation between municipalities and county boards and how it could be in terms of supervision and decisions. We also wanted to study on how an improved cooperation between them can look like. Result: The management method is different for both County Board and municipalities. The municipalities have different method for handling these cases and it is difficult to assess the case. While the county boards’ method is relatively similar if it is a case for them. Today, 14 of 21 municipalities have no cooperation with the county board. While 18 of 21 counties responded that they have no cooperation. But of all 21 municipalities and county boards, six of each wanted a better cooperation. Conclusions: The management methodology are different in the municipalities and the county administrative board. Therefore, the need for collaboration also looks different. Many replied that they do not need extended cooperation, while some think that it is good to have a collaboration and be able to help each other. Why authorities do not want a collaboration can depend on that they do not have many of this cases. With our work, we wish that the authorities to have a reasonably better insight into the problems of the current management methodology on cases involving barking dogs. We also hope that our suggestions for improved cooperation can help authorities to create their own routines as part of their work support.

För att kunna utföra en effektiv tillsyn av nationella avfallstransporter finns det behov av en tydligare samordning. Rapporten syftar till att belysa och diskutera brister och behov i tillsyn och kontroll av nationella avfallstransporter. Rapporten ska ge ett förslag på samordning av tillsyn och kontroll av nationella avfallstransporter.Avfallstransporter riskerar att vara en del organiserad brottslighet där den miljömässiga bördan kan hamna i utvecklingsländer där tekniken för ett miljömässigt omhändertagande inte finns eller är bristfällig. Det finns idag brister i den kommunala tillsynen av nationella avfallstransporter i Sverige. Tillsynen utförs i väldigt liten omfattning. Rapporten ställer tidigare studier och forskning mot myndighetsrapporter för att presentera den bästa modellen för samordning av tillsynsvägledningen över nationella avfallstransporter. En enkätundersökning mot kommunerna i GRÖT – region Mitt visar på ett behov av tillsynsvägledning. Behov av vägledningsprojekt, resurser som personal och tid samt kunskap och möjligheter till samverkan med andra myndigheter nämns som förutsättningar för att bedriva tillsynen. Den tidigare forskning som studerats visar på att det inte är problem specifikt för Sverige utan globalt.För att skapa en bild av hur tillsynsvägledningen idag utförs inom nationella avfallstransporter ställdes frågor till länsstyrelsen. Resultatet från enkätstudierna till kommuner och länsstyrelse sammanvägt med den teori som har studerats visar på att den bästa modellen för samordning av tillsynen av nationella avfallstransporter är under den idag redan etablerade GRÖT – samverkan. Samordningen kan underlätta de hinder som kommunerna pekade ut för att utföra tillsynen, hinder som kunskapsbrist, samordning, resurser och möjligheter till samverkan med andra myndigheter. Förslaget följer också den linje som Miljösamverkan Sverige presenterar i sitt senaste vägledningsprojekt; branschspecifik vägledning, utgå från tillsynsutövande myndighetens behov och samverkan inom tillsynsvägledning. Den kommunala tillsynen av avfallstransporter ska fortsatt utövas i egen regi.Målet med samordningen är att kommunerna ska öka sin tillsynsfrekvens av nationella avfallstransporter. En välfungerande tillsyn av avfallstransporter kommer på lång sikt att göra målet mätbart. / In order to carry out effective supervision of domestic waste transports, there is a need for coordination. The report aims to highlight and discuss deficiencies and needs in the supervision and control of domestic waste transports. The report shall provide a proposal for coordination of supervision and control of domestic waste transports.Waste transportation risks being part of organized crime where the environmental burden can end up in developing countries where the technology for environmental disposal does not exist or is inadequate. There are currently deficiencies in the municipal supervision of domestic waste transport in Sweden. Supervision is carried out to a very small extent. The report compares previous studies and research with the authorities' report to present the best model for coordination of the supervision guidance on national waste transport. A survey of municipalities in the GRÖT region Mitt indicates a need for supervision guidance. The need for guidance projects, resources such as staff and time as well as knowledge and opportunities for collaboration with other authorities are mentioned as prerequisites for conducting supervision. The previous research that has been studied shows that it is not a problem specific to Sweden but globally.In order to create a picture of how the supervision guidance is currently carried out in national waste transport, questions were asked to the county administrative board. The results from the survey studies to municipalities and the county administrative board, together with the theory that has been studied, show that the best model for coordination of supervision of national waste transport is during the already established GRÖT collaboration. The coordination can facilitate the obstacles that the municipalities pointed out to carry out the supervision, obstacles such as lack of knowledge, coordination, resources and opportunities for collaboration with other authorities. The proposal also follows the line presented by Environmental Cooperation Sweden in its latest guidance project; industry-specific guidance, based on the supervisory authority's needs and collaboration in supervisory guidance. Municipal supervision of waste transport must continue to be carried out under its own control.The goal of the coordination is for the municipalities to increase their oversight frequency of domestic waste transports. Well-functioning supervision of waste transport will in the long term make the target measurable.

En stor del av Sveriges förorenade områden tillkom under industrialiseringen i slutet av 1800-talet och in på 1900-talet. Under tiden mellan 1998 och 2015 genomförde Naturvårdsverket och Sveriges 21 länsstyrelser en inventering av nedlagda verksamheter som kan ha skapat en föroreningsproblematik, och i dagsläget finns cirka 84 000 potentiellt förorenade områden identifierade. En stor del av ansvaret att driva åtgärder för efterbehandling ligger på landets 290 kommuner. Genom lagar och förordningar, uppsatta mål och den nationella tillsynsstrategin är pressen hög på kommunerna att hålla en god åtgärdstakt. Flertalet rapporter och utredningar har visat på att åtgärdstakten är för låg och rapporterna anger bland annat att för att närma sig målen krävs ett effektivt strategiskt arbete med egeninitierad tillsyn, Studien utgår från att det finns faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att arbeta strategiskt med åtgärdande av förorenade områden och syftet med studien är att, genom att intervjua kommuner som har ett strategiskt arbetssätt, undersöka om det finns betydande faktorer som bidrar till ett framgångsrikt arbete där tillsynen av förorenade områden är egeninitierad, planerad och behovsstyrd. Resultatet av studien blev 16 identifierade huvudsakliga faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att arbeta strategiskt och vidare 13 framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna visade sig vara hela, delar av eller en kombination av delar, från de 16 huvudsakliga faktorerna. Studien visar att kombinationen av framgångsfaktorerna ser olika ut i kommunerna. Till exempel att en specifik framgångsfaktor är något en kommun kan ha, men inte nödvändigtvis måste ha, för att ett framgångsrikt arbete ska fungera. Likaså måste inte en specifik framgångsfaktor se exakt likadan ut i alla kommuner. Exempel på detta är framgångsfaktorn att ha en strategi för att det strategiska arbetet inte ska bortprioriteras till förmån för händelsestyrt arbete eller framgångsfaktorn att ha en engagerad och positiv politik och nämnd. I dessa två fall har kommunerna valt olika vägar för att nå framgångsfaktorn. Resultatet visar också exempel på att en framgångsfaktor inte är något som aktivt behöver utföras. I vissa fall är framgångsfaktorn att aktivt prioritera bort att göra något. Då riskbedömningar inom förorenade områden komplexa och det är svårt och resurskrävande att hantera all fakta i riskbedömningarna visar det sig vara en balansakt för kommunerna att fördela sina resurser att utreda prioriteringsordning för att åtgärda objekt. Studien visar på ett pragmatiskt förhållningssätt till denna problematik där kommunernas fokus ligger på nyttan och resultaten  och där de utgår från det vara viktigare att åtgärda något objekt än att invänta tills allt är perfekt bedömt och prioriterat.

I det här examensarbetet undersöker vi kommunikationsförhållandet mellan ett utvalt mikroföretag och den kommunala miljömyndigheten med avseende på miljöbalkens bestämmelser. För att tillgodogöra oss empirisk kunskap över detta problemområde har vi inom ramen för en fallstudie genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner hos områdets signifikativa aktörer. Syftet med en sådan undersökning följer av att försöka problematisera förhållandet mellan miljömyndighetens kommunikation av miljölagstiftning och företagets drivkrafter för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Resultaten av undersökningen visar att det studerade företaget upplever vissa svårigheter med att förverkliga miljökrav som den kommunala miljömyndigheten kommunicerar. Härmed kvarlämnas således företaget i ett vidare behov av stöd och rådgivning för att effektivt kunna uppfylla ställda miljökrav. Våra resultat framhåller även goda exempel på kommunikationsformer som upplevts positiva och ändamålsenliga för båda aktörer. Samtidigt kan vi förvissa oss om att den kommunala miljömyndigheten inte besitter de resurser som krävs för att deras åliggande enligt miljöbalken fullt ut ska kunna tillgodoses. / This paper studies the communication between a micro-enterprises and the municipal environmental authority with reference to the Swedish Environmental Code. In order to achieve empirical knowledge according to our problem in question, a case study with qualitative interviews have been carried out with significant actors. The purpose of this study is to problemize the relation between the municipal environmental authority’s communications about the Swedish Environmental Code and the micro-enterprise and the driving force for systematic environmental work in the enterprise. The results of this study show that the micro-enterprise experiences difficulty fulfilling demands that the municipal environmental authority communicates. This means that a micro-enterprise is left with a further need for additional support and advice to be able to fulfil the wishes and intensions of the local environmental authority. Our results also show good examples in forms of communication that both participants experience as suitable. At the same time our study suggests that the municipal environmental authority’s lack sufficient resources to achieve their advisory duties according to the Swedish Environmental Code.

Previous reports have shown that several tattoo inks available on the Swedish market contain prohibited substances. Although the regulatory framework has been in place since 2012, there is a lack of clarity about whether the contents of tattoo inks meet regulatory requirements or not. The purpose of this study was to find out if an active supervision is conducted to determine if the regulations on tattoo inks are met, focusing on the content of prohibited substances. 43 Swedish municipalities were given a survey about their experiences in conducting supervision of tattoo artists. Most municipalities have used the regulation (2012:503) on tattoo inks. Parts that involves giving information to the customer, labeling of tattoo ink containers and sterility have been more common in the supervision than the parts related to control of the tattoo inks content. It is today difficult and time consuming to verify the state of tattoo ink contents and to compare with the available lists included in the legislation. The study suggests the introduction of a simpler, standardized method for investigating whether a tattoo color contains prohibited substances or not.