<p>Detta arbete redovisar hur fysiska kännetecken för mänskliga känslouttryck, utan andra mänskliga attribut, överförs till rekvisita och uppfattas av betraktare. Kunskap i hur känslor blir till uttryck, är hämtat från boken <em>Unmasking the face</em>.<em> </em>En byrå, soffa och säng valdes till att uttrycka känslorna. Genom att tänka i animation och rörelse, skapades tolv modeller för känslouttrycken glädje, ilska, rädsla och förvåning. Möblerna och deras känslouttryck tecknades för att slutligen modelleras. Problemställningen besvarades genom en enkätundersökning i Skövde centrum på fyrtiotvå slumpmässigt utvalda personer.</p><p>Glädje, ilska och förvåning uppfattades av majoriteten, även om förvåning var otydligare. Rädsla uppfattades av en mindre del. Generellt uppfattades rädsla som förvåning eller vemod.</p><p>Examensarbetets syfte är att skapa underlag till att fortsättningsvis använda känslouttryck i döda ting. Exempelvis kommunicera känslor i terapeutiskt verktyg, dataspel eller andra mediala sammanhang. </p>

The inhuman element in Djuna Barnes’s works has been widely acknowledged. So far the research has, however, concerned itself primarily with animality, thus neglecting the importance of things and thingliness in her texts. In this essay I outline a new way of approaching Barnes were things are taken into account as a vital element in her literary world, using theories on prostheses, fetishes and souvenirs. In Nightwood and four of the short stories, ”A Night Among the Horses”, ”Aller et Retour”, ”Cassation”, and ”The Grande Malade”, I examine clothing, interiors, collections, statues and dolls as objects that in different ways harbour meaning, dream, riddle, memory, history, longing and desire. The aim is not at translating these objects; my concern is not so much with what they mean, as how they mean; how they are used and thus how they interact with the characters.

Thesis (M. Phil.)--University of Hong Kong, 1999. / Includes bibliographical references (leaves 125-128).

Thesis (Ph. D.)--University of Hong Kong, 1999. / Includes bibliographical references (leaves 151-157).

Ljudmiljön är något som ofta blir problematiserat i dagens förskola av pedagogerna. Storleken på barngrupperna ökar i takt med att världens befolkning ökar, vilket leder till att den allmänna ljudnivån höjs i förskolan. En hög ljudmiljö påverkar inte bara pedagogerna, utan även barnen. Syftet med studien är att undersöka hur ljudmiljön i förskolan upplevs av både barn och pedagoger. För att samla in material som besvarar våra frågeställningar, har vi gjort kvalitativa undersökningar i form av decibelmätningar, observationer och intervjuer. Teorier vi använt oss av för att tolka resultatet av vårt insamlade material är barns perspektiv (barnens egna tankar), barnperspektivet (pedagogers uppfattning av barns tankar) och ramfaktorteorin (yttre faktorer som kan ha inverkan i verksamheten).  Resultatet av studien visade att barnen och pedagogerna tycker att det är hög ljudnivå på förskolan och att de ville ha lugn och ro i sin vardag. Leksakerna var en stor bidragande faktor till ljud och oljud i förskolan. Utformningen av lärmiljöerna och en närvarande pedagog var viktiga faktorer för att hålla ljudnivåerna nere. Den ständiga utsattheten av höga ljudnivåer på förskolan har lett till ohälsa hos pedagogerna med ökad stress, någon form av hörselskada och tinnitus.

This thesis explores the role of things in the literary work Storgården. En bok om ett hem, by writer Karl-Erik Forsslund (1872–1941). Through a thematic reading of things, coupled with a historical contextualization, the thesis aims to understand how characters are affected by things within the home as a material place in Storgården. By distinguishing between "objects", which can be used and understood, and "things", which resist being used and understood, I argue that things and thingness play an important role in two distinct ways. Firstly, by letting the subject experience continuity over time, in his or her own life as well as with previous generations. Secondly, by creating a "mood" of homeliness, which the subject feels connected to. Both of these two ways are enabled by the oscillation between things as objects which can be used and understood, and things which resist such conceptualizations. By emphasizing the thingness of things, Forsslund makes things appear as unique, as if they existed only in the particular home. At the same time, he emphasizes the usefulness of the things to the subject living there. The feeling of homeliness is thus achieved when things appear both as objects which can be used and things with their own lives. By assigning things this role in his literary work, Forsslund formulates a critique of accelerating modernity, the city, and increasing standardization. In his vision, things and humans exist in a close relationship, and this challenges the notion of a subject clearly separated from the object world. Through this relationship with things, the home in Storgården becomes a place where multiple temporalities exist in a harmonious relationship. And it is this harmony that creates the mood of homeliness.

This thesis seeks to present an interpretation of late Iron Age Scandinavian hall buildings as charismatic. Hall buildings need to be both “killed” and “buried” through being burned down and covered by clay coats, instead of just cleaned up and abandoned. This is due to the idea that charismatic objects need to be “killed” and “buried” either through being interred in a burial or through being deposited in for example wetlands. As a result of the Christianization, hall buildings ceased to be regarded as charismatic since only objects and buildings related to God is regarded as Charismatic in the Christian fate. Thus ceases the “killing” and “burying” of hall buildings as well. As case studies four hall building, two “king’s halls” and two “garrison halls”, have been selected from the province of Uppland in the Mälaren region of Sweden: Gamla Uppsala, Fornsigtuna and the Garrison on Birka.

Under vikingatiden och medeltiden hade Gotland förmodligen en omfattande tingsorganisation. För Banda ting har Suderting förmodats vara en tingsplats utmed Idån och Fjäle Myr som syntes vara betydelsefulla på Mejer’s 1600-tals karta. Vilken betydelse har våtmarker som Fjäle Myr och vattendrag som Idån haft för tingsorganisationen och kommunikationer i Banda ting under järnålder? Syftet med denna uppsats var att undersöka vattendrag och tingsgränser i Banda ting under järnålder, samt identifiera nätverk och kommunikationsleder. Uppsatsen har utifrån historiskt kartmaterial återskapat vattendrag, våtmarker och gränser. Samt använt rumsliga metodanalyser i GIS av fornlämningar i landskapet. Kommunikationsleder och gränser har studerats med ett teoretiskt ramverk att landskapet, i form av topografi, vattendrag och våtmarker, formar dessa. Resultatet av analysen visar att fornborgar har haft en viktig funktion i att försvara kommunikationsleder, även att nätverk och makt hänger ihop i en bredare tingsorganisation. Vattendrag och våtmarker som Fjäle Myr och Stormyr var farbara och utgjorde ett större kommunikationsnätverk. Samt att tingsgränser har en korrelation till vatten och är möjliga att återskapa med rumsliga analyser. / During the Viking Age and the Middle Ages, Gotland likely had an extensive thing organization. Suderting is assumed to be the thing place for Banda, located along Idån and Fjäle Myr which appeared to be significant on Mejer's 17th century map. What significance did wetlands such as Fjäle Myr and waterways such as Idån have for the thing organization and communication during the Iron age in Banda ting? The purpose of this essay was to investigate waterways and boundaries in Banda ting during the Iron Age, also to identify network and communication routes. Based on historical map material, the essay has recreated watercourses, wetlands and borders. As well as used spatial method analyzes in GIS of ancient remains in the landscape. Communication routes and borders have been studied with a theoretical framework that the landscape shapes these in the form of topography, waterways and wetlands. The result of the analysis shows that hill forts have had an important function in defending communication routes, that network and power connect in a wider organization of things. Waterways and wetlands such as Fjäle Myr and Stormyr were navigable and formed a larger communication network. And that thing boundaries have a correlation to water and can be recreated with spatial analyses.

一、研究動機：清代的「經學經世」思想，主要是表現在學說上，而代表人物便是顧 亭林。因此本論文選擇顧亭林為研究對象。 二、研究目的及方法：期能更進一步了解經學義理與經世致用彼此間之關係，以及亭 林以何種方式結合經義與經世。故本文先從整個時代之趨向述起，並試圖證明亭林之 經世學說與經學主張，實為開啟清代學術之第一人。 三、研究範圍及參考文獻：本文以研究亭林之經學為範圍。亭林之經學著作有〔五經 同異〕、〔左傳杜解補正〕、〔九經誤字〕、〔日知錄〕前十卷，另有〔音學五書〕 中之〔詩本音〕、〔易音〕，及〔亭林文集〕中有關經義之論述。 四、論文內容提要：本論文共壹冊，約十五萬字。全書共計十章。 第一章 明末清初之朵學術趨向：本章旨在探討當時學術環境與學者之主張。而其結 果都朝向「經世致用」。 第二章 亭林治學之態度與方法：本章從亭林思想傳承敘起並述其治學態度及方法， 以印證亭林之經學確是根基深厚，學有本源。 第三章至第八章 分別闡釋亭林經學之主張，計有易、書、詩、禮、春秋、論孟諸經 。各章首皆通論，次及考證，末則以鄙見對亭林之經學提出質疑。 第九章 亭林治經之意義與特色：亭林治經之意義在經世致用，特色則在於以經、史 、子、集諸文獻中之思想與其所欲闡釋者相發明。 第十章 結論：肯定亭林在清初經學經世史上之地位。雖其見解有些泥古，不合時用 ，但仍不減損其開啟後學之功。

No description available.