Denna studie undersöker vad politiker i ett antal av Sveriges kommunfullmäktige anser sig först uppmärksamma då de granskar på en illustrationsplan. Det har även undersökts vad dessa politiker anser vara de främsta anledningarna till varför detta objekt, område eller detalj uppmärksammades. För att besvara de frågor som ställts, genomfördes en enkätundersökning där frågeformulären skickades via e-post till de utvalda politikerna. Svaren har därefter bearbetats och analyserats, samt ställts mot tidigare forskning inom ämnesområdet, för att slutligen nå fram till en slutsats. Denna slutsats visade på att politikerna främst uppmärksammat objekt, områden och detaljer gällande bebyggelsestrukturen och grönstrukturen i de utvalda illustrationsplanerna. Det visades även på att den främsta anledningen till att något uppmärksammades i illustrationsplanen var att det fanns en tydlig färgkontrast, följt av tydliga formkontraster.

Denna uppsats ser på vem det egentligen är som tittar på de nakna eller halvnakna verken som ställs ut på den Nationalmuseum i Stockholm efter deras nyöppning hösten 2018. Metoden som har använts för att söka svar på detta är genom fysiska observationer på plats, medan en avgränsning till större skulpturer och målningar som visar bröstvårtor eller kön har gjorts, även en kvantitativ inventering har gjorts av verken. För att analysera resultatet används en feministisk postkolonial diskursanalys, med utgångspunkt från den tidigare forskningen om ”blicken” eller ”the Gaze”, från Sartre, Mulvey, och Gamman & Marshmen. Resultatet visar att majoriteten av de nakna verken har placerats i avdelningarna för den tidiga konsten från 1500-1700- talet, medan det är få nakna verk i den senare tidens avdelningar från 1800-1900-talet. Denna uppdelning följer även en uppdelning av var män och kvinnor uppehåller sig längst, då männen är på 1500-1700-tals avdelningen längst medan kvinnorna uppehåller sig längst på 1800-1900-tals avdelningen.Det visar sig även att män är mer intresserad av att titta på nakna män än vad kvinnor är, dock så är män och kvinnor lika intresserade av att titta på nakna kvinnor. En intressant vändning är att kvinnorna och männens beteenden ändras i varandras sällskap, då kvinnorna tar samma plats som männen medan männen tar mindre plats som kvinnorna.

I denna uppsats undersöks hur syrier och syriska flyktingar har porträtteras i fyra bilder som publicerats i svenska dagstidningar, utifrån frågeställningar om just framställning, vilket kontext som framkommer från artiklarna som bilden publicerats i och huruvida publiceringen av bilderna kan anses etiskt försvarbara. Bilderna som analyseras är bland annat fotot på Alan Kurdi, och tre andra, starka nyhetsbilder. Metoden som använts är kvalitativ, huvudsakligen bildanalys med hjälp av semiotik och steg skapade av Terje Hillesund som behandlar bland annat denotation och konnotation, men även ideologi. För att kunna analysera den kontext som bilderna publicerats i (det vill säga artiklarna) har diskursanalys använts. Teorin som bilderna och texterna undersöks genom är filosofen Emmanuel Levinas ansvarsmoral. Resultatet visar att tack vare den distans som personerna avbildas med tillåter man dessa personer respekt. Men barnen i artiklarna beskrivs utan att nämna vanliga barnaktiviteter som exempelvis lek, vilket fråntar dem en traditionell barnroll och särskiljer dem från svenska barn. Gällande den etiska frågan framkommer flera olika sidor, bland annat att bilderna kan väcka ansvar hos den som ser på bilden – ge dem ett val att ta det ansvaret och rikta uppmärksamheten mot kriget i Syrien, men mer problematiska sidor blev tydliga som att barnen i texterna är passiva aktörer. Slutligen framkom det i en intervju med Aftonbladets utrikesredaktör Martin Schori att tidningen var mer försiktig i publicering av bilder från exempelvis terrorattentatet i Stockholm i april och foton från krigets Syrien.

Den 1 juli 2021 kom det nya direktiv från Skolverket att sexualitet, samtycke och relationer (SSR) nu har en större del i skolans värdegrund. Skolverket ger inget konkret material på hur de nya direktiven ska användas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur skönlitteratur kan utöka elevers förståelse och kunskap om SSR och detta görs genom feministisk analys ur ett maktperspektiv av Stephen Chboskys Wallflower - konsten att titta på och sedan genom en didaktisk analys med utgångspunkt i resultatet av den litterära analysen och utifrån begreppet föreställningsvärldar. Tidigare forskning visar att värdegrunden inte alltid är något svensklärare prioriterar och att i läromedel i ämnet svenska finns en brist på representation av kvinnor och nationella minoriteter. Den tidigare forskningen visar även att fantasygenren kan bidra till undervisning om värdegrundsfrågor. Den tidigare forskningen presenterar även att utbildningen om SSR kan ske genom exempelvis animationer och att detta bidrar till ökad förståelse hos eleverna. Den tidigare forskningen visar också på vikten att undervisa om texter som inkluderar flera aspekter inom SSR och att Wallflower - konsten att titta på ger läsaren en bild av exempelvis sexualitet inom SSR på ett realistiskt sätt. Resultaten i denna studie visar att i Wallflower - konsten att titta på finns det diverse händelser, karaktärer och motiv kopplat till SSR och den didaktiska analysen av det resultatet pekar på att elever kan bli påverkade av det de läser och därför lär de sig något om SSR när de läser denna roman. Eleverna kliver in i en föreställningsvärld och genom den upplevelsen påverkar skönlitteraturen dem. Denna studie visar därmed att genom att elever läser skönlitteratur som inkluderar ämnen inom SSR, kan de lära sig något om detta. Deras erfarenheter och kunskaper påverkar hur de ser på verket och skönlitteraturen ger dem en möjlighet att få lära sig om SSR genom karaktärer och händelser i verket.

Netflix är en streamingtjänst som har hjälpt till att mynta termen för fenomenet binge-tittande, vilket i det här arbetet definieras som att titta på minst tre avsnitt av en serie i sträck. Tjänsten använder sig av en funktion som kallas automatisk uppspelning som förhandsgranskar nästa avsnitt av en TV-serie efter att användaren har avslutat föregående avsnitt och därefter automatiskt spelar upp det efter ett antal sekunder har passerat. Frågan som undersöks i denna uppsats är huruvida automatisk uppspelning på Netflix har en inverkan på hur mycket användare binge-tittar. Detta i hopp om att användare som binge-tittar kan bli mer medvetna om en eventuell inverkan funktionen har på deras tittarvanor och därför kan göra ett mer informerat val kring att använda funktionen eller inte. Relaterad forskning som är relevant för det här arbetet är studier om flow experience, beroende, dark design patterns och tidigare undersökningar kring Netflix. Frågeställningen undersöktes genom att genomföra intervjuer med en testgrupp av studenter från KTH samt dokumentera, jämföra och analysera data från deras tittarhistorik på Netflix. Testgruppen blev ombedda att inaktivera automatisk uppspelning i en vecka och historiken från testperioden jämfördes sedan med den från veckan innan. Resultatet från studien visar att inaktiveringen av funktionen ledde till en minskning på 45 minuter av den tid som individerna binge-tittade per tillfälle. Däremot hittades ingen signifikant inverkan på tittarvanorna hos testpersonerna i form av antalet tillfällen och hur länge de binge-tittade, samt hur många avsnitt de såg per binge-tillfälle. Det konstaterades även att inaktiveringen av automatisk uppspelning ökade medvetenheten om testgruppens binge-tittande, vilket talar för att automatisk uppspelning ökar användarens flow experience. Detta skulle eventuellt kunna medföra att funktionen ökar risken för ett beroende av binge-tittande. Andra aspekter som upptäcktes under undersökningen men inte undersöktes vidare och därför kan vara fokuspunkter för efterföljande studier inkluderar den inverkan automatisk uppspelning har på tittarvanor när användaren binge-tittar aktivt versus passivt samt vid binge-tittande på olika enheter. / Netflix is a streaming service that has helped coin the term for the phenomenon of binge watching, which in this essay is defined as watching at least three episodes of a tv-series back-to-back. Netflix provides a feature called post-play which previews the next episode of a TV series after having finished the previous one and then automatically plays it after a couple of seconds. The question examined in this essay is whether post-play on Netflix has a significant impact on the extent to which users binge watch. This is done in the hope of making users who binge watch more aware of any possible influence the feature can have on their binging-habits and therefore being able to make a more informed choice about disabling post-play or not. Related research that was relevant to this paper include studies on flow experience, addiction, dark design patterns and previous studies surrounding Netflix. The thesis was investigated by conducting interviews with a test group of students from KTH as well as documenting, comparing and analyzing their viewing-history on Netflix. The test group was asked to disable post-play during a week and the viewing-history from the test period was then compared to that from the week before. The results of the study showed that disabling of the feature led to the users reducing the amount of time they spent binge-watching per binge-session by 45 minutes. There was however no evidence of the function having a significant impact on the viewing-habits of the subjects in terms of the amount of episodes watched per binge-session or the overall amount of instances and hours they binge-watched during the test period. It was found that the disabling of post-play raised the awareness of binge watching in the subject, which indicates that post-play increases the flow experience for the user. This would subsequently suggest that the feature heightens the risk for addiction to binge watching. Aspects that were discovered but not examined and could therefore be focus points of subsequent studies include the impact of post-play on viewing habits when binge watching actively vs passively and when binge watching on different units.