Since 2007, there has been a boom in sales of the vinyl record, which still continues to this day. The purpose of this paper is therefore to shed some light on this unlikely revival by studying the vinyl record’s consumer value as perceived by members of Generation Y. By adopting a consumer dominant view and a multidimensional perspective of consumer value the study aims to show how the vinyl record’s customer value is constructed in the eyes of its consumers. Through interviews the authors managed to revise the original customer value and highlight the most important value dimensions. The authors suggest that the main reasons why young consumers choose to use vinyl is the vinyl record’s ability to strengthen the focus on the music via physical interactive engagement, to include consumers in a social network/community and to provide a holistic experience beyond the purely sonic nature of the music.

Elbolag inom energibranschen fokuserar allt mer på tjänster, de genomgår på så vis en tjänstefiering som medför behovet av en kunskap om tjänsternas logik. Syftet med studien handlar om att undersöka elbolags tjänstelogik i jämförelse med den tjänstedominanta logiken. Studien har en teoretisk referensram som utgår från den tjänstedominanta logiken för att möjliggöra en jämförelse med elbolags tjänstelogik. Studien har en kvalitativ metod med en karaktär av fallstudie inriktad mot kommunalt ägda elbolag som fall. Studieobjekten för fallet var tre kommunalt ägda elbolag samt en samarbetspartner som har samarbetat med elbolag inom energibranschen. Semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes med sex respondenter från studieobjekten. Intervjuerna gav information som analyserades och skapade studiens empiri som beskriver elbolags tjänstelogik. Den kännetecknas av att elbolag utgår från materiella resurser för att skapa värde i form av produkter och tjänster i värdeerbjudanden. Resultatet visar att elbolags tjänstelogik förändras mot att fokusera mer på tjänster. Elbolags kultur förhindrar verksamhetens fokus på tjänster, som är präglad av dess starka infrastruktur i form av elnät. Jämförelsen av elbolags tjänstelogik med den tjänstedominanta logiken visar att den inte har ett fokus på immateriella resurser och ser samtliga aktörer som resursintegratörer för värdeskapande.  Studiens slutsatser handlar om att elbolag genomgår en mer omfattande tjänstefiering genom att de introducerar både analoga och digitala tjänster. Det handlar om att elbolags tjänstelogik är i ett introducerande skede av den tjänstedominanta logiken. Dock är det inte självklart att elbolags tjänstelogik ska nå den tjänstedominanta logiken. Det på grund av att tjänstelogiken påverkas av elbolags bransch och industri där materiella resurser kan fungera som en utgångspunkt för värdeerbjudanden istället för immateriella resurser.

Studien behandlar fenomenet personaliserad marknadsföring, som har avancerats i dess tillämpning på senare år och har kommit att bli en hyperanpassad upplevelse för mottagaren. Individens informationsutlämnande är centralt för företagens möjlighet att tillämpa marknadsföringsstrategin och därav har det konstaterats att det finns både fördelar och risker med personaliserad marknadsföring, vilket belyses av personalisering- och integritetsparadoxen. Studiens syfte är att undersöka vilken påverkan identifierade fördelar och risker med informationsutlämnande har på konsumentens upplevda värde av personaliserad marknadsföring samt hur en tidigare positiv respektive negativ varumärkesimage kan påverka det upplevda värdet. En enkätundersökning används som forskningsmetod och vid dataanalys tillämpas stegvis modellering samt multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visar att preferensmatchning, söktid och positiv varumärkesimage har en positiv påverkan på upplevt värde medan personlig integritet har en negativ påverkan. Därav accepteras hälften av studiens hypoteser. Slutsatsen är att marknadsföring som är anpassad efter konsumentens intressen och preferenser har störst påverkan på konsumentens upplevda värde av personaliserad marknadsföring samt att en tidigare positiv varumärkesimage har en positiv påverkan på det upplevda värdet.

Titel: Hur och varför förändras kundvården hos ett företag som gått från produktförsäljning till att sälja tjänster i prenumerationsform? -En studie av ett svenskt SaaS-företag   Författare: Fredrik Thurén, Johanna Grönvik och Rebecca von Knorring   Handledare: Anders Wrenne   Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola   Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng   Syfte: Syftet med vår uppsats är att ge ett bidrag till forskningen gällande hur olika aspekter av kundvård kan komma att förändras, samt varför dessa förändras, hos ett företag som gått från en varudominerande logik till en tjänstedominerande logik.   Metod: För att svara på uppsatsens frågeställning och uppfylla dess syfte har vi valt att genomföra en studie med kvalitativ forskningsstrategi. Tillvägagångssättet för att genomföra undersökningen kommer vara semi-strukturerade intervjuer.   Resultat och slutsats: Företaget har definitivt ökat sitt kundfokus och jobbar idag, med större fokus på god service och en slags proaktiv kundvård, tillsammans med kunden i syfte att hjälpa kunden att vara mer framgångsrik. Det ökade fokuset på kundvård och på att behålla kunden är en effekt utav affärsmodellens intäktsströmmar där intäkterna nu måste förtjänas varje dag.   Nyckelord: varudominant logik, tjänstedominant logik, SaaS (Subscription-as-a-Service), molnteknik, customer lifetime value, customer relationship management

Samtidigt som fokuset på hållbarhetsarbete inom organisationer har ökat, har det även resulterat i frågor om hur företag skapar ett hållbart värde. Hållbarhet har definierats utifrån tre grundpelare: miljömässig-, ekonomisk- och socialhållbarhet. Inom tjänsteteori har intresset för hållbarhetsteorier ökat, men relationen mellan dessa områden är relativt outforskade. Detta är förvånansvärt då många organisationer är beroende av hållbart värdeskapande. Således är syftet med studien att alstra förståelse för hur aktörer skapar värden inom ett hållbart tjänsteekosystem. Studien utgår från ett makroperspektiv eftersom viktiga implikationer för värdeskapande kan upptäckas då hållbarhet genererar värde för flera aktörer. Det teoretiska ramverket omfattar tre delar; teori om tjänsteekosystem, hållbarhet och en sammanföring mellan dessa områden. Eftersom värdeskapande inom hållbara tjänsteekosystem är relativt outforskat valdes en kvalitativ och explorativ ansats för att undersöka hur hållbart arbete inom ett tjänsteekosystem bidrar till att skapa värde.  Analysen förankras i nio semistrukturerade intervjuer som genomfördes med respondenter från olika organisationer som tillhörde företagsklustret Paper Province. Intervjuerna kombineras med teori för att skapa en koppling mellan ett empiriskt fall och teori. Deltagande respondenter hade hög befattning inom respektive organisation, vilket var viktigt för att förstå organisationens struktur. Studien visar att hållbarhet inte bara ligger till grund för organisationers värdeskapande logik utan även skapar en grund för arbetsstrukturer. Genom att utgå från tjänstedominant logik ger analysen ett nytt sätt att se på hållbara aktörers värdeskapande. Inom det hållbara tjänsteekosystemet skapar aktörer förutsättningar för ett högre samhällsvärde till följd av hållbar resursintegration. / At the same time as the focus on sustainability work within organizations has increased, it has also resulted in questions about how companies create sustainable value. Sustainability has been defined based on three pillars: environmental, economic, and social sustainability. In service theory, interest in sustainability theories has increased, but the relationship between these areas is relatively unexplored. This is surprising as many organizations are dependent on sustainable value creation. Thus, the study aims to generate an understanding of how actors create value within a sustainable service ecosystem. The study is based on a macro perspective because important implications for value creation can be discovered as sustainability generates value for several actors. The theoretical framework comprises three parts; theory of service ecosystems, sustainability, and a merger between these areas. Since value creation in sustainable service ecosystems is relatively unexplored, a qualitative and exploratory approach was chosen to investigate how sustainable work in a service ecosystem contributes to creating value.  The analysis is anchored in nine semi-structured interviews conducted with respondents from various organizations that belonged to the Paper Province cluster. The interviews are combined with theory to create a connection between an empirical case and theory. Participating respondents held senior positions within each organization, which was important for understanding the organization's structure. The study shows that sustainability forms the basis for organizations' value-creating logic and creates a basis for work structures. Based on service-dominant logic, the analysis provides a new way of looking at sustainable players' value creation. Within the sustainable service ecosystem, actors create conditions for a higher societal value because of sustainable resource integration.

Denna studie ämnar undersöka och utvärdera vilka designprinciper som är centrala vid utveckling av digitala marknadsplatser med affärsinformation. Genom att ta fram ett designförslag utvärderas och reflekteras designprinciperna. Teorier har samlats in kring det valda ämnesområdet för att ta fram designprinciper. Den teoretiska referensramen delas in i två delar, första delen beskriver de teorier som ligger till grund för undersökningen av att utveckla digitala marknadsplatser. Andra delen är de teorier som krävs för att utveckla den digitala marknadsplatsen. Kvalitativa data har samlats in under studiens gång genom att genomföra semi-strukturerade intervjuer med anställda på det utvalda företaget. Action design research har använts som strategi för att presentera, utvärdera och testa designprinciperna i en designlösning. Avslutningsvis listas designprinciperna utifrån temaområden, digitalisering, struktur, produkter & tjänster samt användarvänlighet. För att slutligen presentera designprinciperna baserat på viktiga designprinciper och nya designprinciper som är centrala vid utvecklingen av digitala marknadsplatser.

Den digitala transformationen som genomsyrar många delar i samhället idag har inte bearbetatsi energibranschen i samma grad. Energibranschen står inför stora förändringar med mål av attvara fossilfria fram till 2040. Syftet med studien var att undersöka hur ett kommunaltenergibolag arbetar med digitalisering för en marknadsstyrd energiförsörjning analyseratgenom tjänstedominant logiken. Referensramen till studien grundar sig i digital transformationsom ramas ner till den tjänstedominanta logiken. Studien genomfördes utifrån en kvalitativundersökning med semistrukturerade intervjuer av ett energibolag och ett IT-konsultbolag.Utifrån intervjuerna återfinns data som analyserades genom den tjänstedominanta logiken.Undersökningen bidrar med nya perspektiv genom tjänstedominant logik som energibranschenhar nytta av och som kan möjliggöra nya sätt att möta kunder. I resultatet blir det tydligt hurenergibolaget arbetar med en digitalisering men att kundinvolvering inte är där. En ökaddigitalisering och tjänstefiering i energisektorn driver fram kreativa lösningar för branschenskunder där decentraliserade och demokratiserade styrsätt möjliggörs. / The digital transformation that undergoes changes in many parts of society has not been asprocessed in the energy industry at the same degree. The energy industry is facing majorchanges with the goal of being fossil-free by 2040. The purpose of the study was to investigatehow a municipal energy company works with digitization for a market-driven energy supplyanalyzed through service-dominant logic. The theoretical framework of the study is based ondigital transformation which then narrows down to the service dominant logic. The study isconducted based on qualitative research through semi-structured interviews of an energy utilitycompany and an IT consulting firm. The research provides insights into a service-dominantperspective for the energy industry in enabling new ways to approach their customers. Theresult makes it clear how the energy company works with digitalization, but that customerinvolvement is not there. An increased digitalization and servitization in the energy sectorfacilitate new creative solutions for the industry's customers, where decentralized anddemocratized governance are made possible.

Den ökade närvaron på digitala plattformar har gett konsumenter möjligheten till ökat inflytande och påverkan längs hela värdekedjan. Genom att konsumera, bidra och skapa innehåll på digitala plattformar är User Generated Content (UGC) ett verktyg för användare att vara delaktiga i värdeskapandeprocessen. Genom teorier som den tjänstedominanta logiken med samskapande av värde som central del, upplevt värde, konsumtion, bidragande och skapande har tre hypoteser utformats. Utformningen gjordes för att mäta och undersöka hur upplevt värde vid konsumtion av UGC i form av funktionellt, socialt och emotionellt värde, påverkar användares tendenser att ytterligare konsumera, bidra och skapa UGC. Hypoteserna undersöktes genom korrelations- och regressionsanalyser med data från en enkätundersökning bestående av 95 respondenter. Resultatet av studien tyder på positiva samband mellan upplevt värde av UGC och ytterligare konsumtion, bidragande och skapande av UGC med undantag från upplevt funktionellt värde i relation till bidragande och skapande. / The increased presence on digital platforms has given consumers the opportunity for more significant influence and impact along the entire value chain. By consuming, contributing, and creating content on digital platforms, User Generated Content (UGC) is a tool for users to be involved in the value-creation process. Through theories such as the service-dominant logic with co-creation of value as a central element, perceived value, consumption, contribution, and creation, three hypotheses have been formulated. The design was made to measure and investigate how perceived value when consuming UGC in terms of functional, social, and emotional value, influences users' tendencies to further consume, contribute and create UGC. The hypotheses were investigated through correlation and regression analyses using data from a survey of 95 respondents. The results of the study suggest positive correlations between the perceived value of UGC and further consumption, contribution, and creation of UGC with the exception of perceived functional value in relation to contribution and creation.