Aim The aim of this study is to form a descriptive picture of Swedish national elite (SNLE) swimmers blood glucose (BG) levels in relation to their nutritional intake.  - Do SNLE swimmers have BG level in a normal range of ≥3.9 mmol/L when measured during a six-day period? - Is there a relationship between the SNLE swimmers blood glucose levels and how often or when they eat, and how they perceive their workout effort? Method Four test subjects, three females and one male, were recruited based on their competitive level, National Championship qualifying cut, geographical location, in Stockholm, and amount of swimming workouts completed weekly, seven on average. The test subjects wore a Continuous Glucose Monitor for a week and in addition a brief meal journal and perceived effort (ranking) of each workout was recorded. The data gathered was analyzed based on three main variables; time spent LOW (blood glucose level below 3.9mmol/L), amount of meals, and ranking. Results This study found that three out of four test subjects had occurrences of a LOW during the week. The test subjects spent on average 1.75 ±1.26 days with a LOW, the average time spent with a LOW per day was 37.3 ±29.7 minutes, the average amount during the whole week was 224 ±177 minutes, and the percent of the whole week spent with a LOW was 2.59 ±0.02%. In addition to this a correlation was found between (total) time spent LOW and (total) amount of meals with an R-value of 0.99, an R2 of 0.979, and P-value of 0.044. Conclusions The results showed that three test subjects spent time with a LOW and indicates similar results should be found in the general population of SNLE swimmers, however, this is definitely in need of further research. The results also indicated that there is a relationship between the amount of meals ingested and the BG level over the full six-day period but not on a daily basis. A regression analysis between (total) time spent LOW and (total) number of meals showed correlations with statistical significance, however, there was too small of a data sample (N=4) to draw conclusions based from this. This study forms a descriptive picture of the situation, which could serve as a platform for further research in this field, and give a first glance at the possible potential use of CGM systems within the sports nutrition field.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka reliabiliteten i Pansolds step-testprotokoll i simning. Följandefrågeställningar har använts i denna uppsats: Håller Pansolds step-testprotokoll hög reliabilitet gällande erhållen laktattröskel? Håller Pansolds step-testprotokoll hög reliabilitet gällande uppmätt simtid? Skiljer sig den digitala- och analoga mätningen av hjärtfrekvensen? Hur väl kan simmare kontrollera sin hastighet utifrån uppsatta måltider? Metod Försökspersonerna var åtta till antalet, fyra män och fyra kvinnor i åldern 19,8 ± 3,6 år och innehavande av minst 650 FINA-poäng. Pansolds step-testprotokoll genomfördes i form av ett test-retest med 48 timmars mellanrum. Vid genomförandet av testet utfördes laktat- och hjärtfrekvensmätningar samt tidtagning av försökspersonerna. Variationen för laktattröskeln mellan de två testtillfällena analyserades för att undersöka testets reliabilitet. Försökspersonernas förmåga att kontrollera sin hastighet utifrån uppsatta måltider granskades. Hjärtfrekvensen mättes digitalt med Freelap Pro Coach samt analogt under tio sekunder för att undersöka om de två mätmetoderna genererade olika resultat. Resultat Det är en relativt stor differens i antal hjärtslag/minut mellan en analog och digital mätning av hjärtfrekvens då differensen låg på 8.86 slag. Av de sex försökspersoner som genomförde hela studien förbättrade fem sin förmåga att kontrollera sin hastighet utifrån uppsatta måltider. Alla försökspersoner uppvisade en variation i uppmätt laktattröskel mellan de två testen, med en beräknad variationskoefficient på 14.7%. Försökspersonernas CV% för tiden och uppsatta måltider var 4.0% vid test 1 och 3.3% vid test 2. Slutsats Pansolds step-testprotokoll bör standardiseras ytterligare då en god standardisering ökar möjligheten för reliabla testresultat. Vid utförandet av step-tester rekommenderas en digital mätning av hjärtfrekvensen eftersom att denna tros vara mest tillförlitlig. Reliabla resultat kan erhållas vid genomförandet av Pansolds step-testprotokoll. Testet ställer dock stora krav på simmares förmåga att kontrollera sin hastighet då detta tycks spela en avgörande roll i hur vida en reliabel laktattröskel kan uppmätas.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur truppgymnaster och simhoppare på nationell elitnivå uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien använder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frågeställningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) När upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen på motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier använder sig truppgymnaster och simhoppare av för att känna sig kompetenta i sitt idrottande? Metod Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de främsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgångspunkt ur ett interpretativt tillvägagångssätt. Ett induktivt förhållningssätt stod till grund för taggningen av materialet som sedan skapade en hierarkisk kategorisering av motivation och upplevd kompetens hos deltagarna. Resultat Resultaten visar att idrottarna motiveras av aspekter av både inre och yttre motivation där framförallt glädje var ett framträdande begrepp. Förutom i ledarskapet var behovstillfredsställelse av autonomi, tillhörighet och kompetens källor till motivation. Upplevd kompetens påverkades bland annat av vilken målinriktning idrottarna hade samt tillgången till bekräftelse på sin faktiska kompetens. De strategier som idrottarna använde sig av för att uppleva sig kompetenta var bland andra genom: idrottspsykologiska färdigheter, att söka bekräftelse och att demonstrera kompetens. Slutsats Att känna sig kompetent inom de estetiska idrotterna truppgymnastik och simhopp visade sig vara en viktig komponent för motivation till idrotten, både långsiktigt och kortsiktigt där kontexten tycktes ha stor betydelse för hur idrottarna upplever sig kompetenta i sitt idrottande.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att jämföra UVK-träning med ett generellt simträningsupplägg baserat på Simlinjen (Svenska  Simförbundet 2014) för svenska ungdomar. Studiens syfte var även att undersöka om en specifik UVK-träningsmetod leder till att simmarna implementerar UVK mer vid start och vändning samt om det påverkar farten respektive sluttiden under ett max lopp. Studiens frågeställning var: (1) Leder UVK-träningen till att simmarna kickar längre under vattnet i start och vändning under ett tävlingslopp? (2) Ökar UVK-farten efter start och vändning, bland ungdomar, efter en sexveckorsperiod av UVK-träning? Metod Totalt deltog 16 stycken försökspersoner, 8 pojkar och 8 flickor, i denna studie. En kvantitativ ansats har vidtagits för att studera skillnader på UVK-prestationen för svenska simungdomar efter ett sex veckor långt träningsprogram. Kontrollgruppen (KG) följde ett träningsupplägg baserat på Simlinjen (Svenska Simförbundet, 2014) medan UVK-gruppen följde ett mer UVK-baserat upplägg baserat på Leroy (2014). UVK-träningen bestod av vertikalkick, fotledsstyrka, ankelrörlighet och specifik UVK-träning. Innan och efter träningsperioden genomfördes två tester. Ett 15 meter maximal UVK-test och ett 50 meters ryggsimstest, för att mäta tid och fart av UVK samt bestämma sträcka av UVK vid ett maxlopp. Resultat Resultaten efter genomförd träningsperiod visar att UVK-gruppen kickar signifikant längre efter starten, samt visar en tendens till att kicka längre efter vändningen vid 50 meter ryggsim. KG visar en tendens till att vara snabbare till 10 meter vid 15 meter UVK. UVK-gruppen kickar signifikant längre än vad KG gör efter starten vid 50 meter ryggsim. Slutsats En period av specifik UVK-träning samt vertikalkicksträning leder till att ungdomar kickar längre efter starten, samt har en tendens till att kicka längre efter vändningen vid 50 meter ryggsim. Träningsmetoden kan implementeras som en del i ungdomars teknikutveckling för att kicka längre under vattenytan. Progression kan ske genom att först lära simmaren att kicka längre under vattnet, för att sedan lägga tid på att utveckla farten för att kicka denna sträcka snabbare.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen.  Frågeställningar: Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången? Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar?  Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen? Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna? Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net. För de simmare som uppnått 900 FINA-poäng i Europa inom perioden 2011-2014 för distanserna 50, 200, 800 och 1500 meter frisim följdes adeptens utveckling tillbaka fem år dessförinnan adepten uppnått 900 FINA-poäng. En utvecklingskurva om 6 år skapades för respektive adept inom de olika frisimsdistanserna. Damer och herrar sammanställdes i separata utvecklingskurvor för att studera progressionen för de olika könen. För sammanställnig av FINA-poängskravet gjordes en studie av de senaste årens mästerskap (OS,VM,EM,SM). Studien har studerat kvalifikationstider och motsvarande poäng jämfört med tiden, sista plats i semifinal samt 8:e placering i final via arrangörer till mästerskapen. Resultat: Resultatet för studien visar på att adepterna har en ständig progression i utvecklingen inom de olika distanserna. Lägst progression i poäng bland distanser som undersökts sågs vid distansen 50 meter frisim för kvinnorna och vid de längsta distanserna (800+1500 m) för männen. FINA-poängkravet för internationella samt nationella mästerskapen visar på att det generellt finns en ständig progression i poängkravet för de olika tävlingarna samt att de Olympiska Spelen vanligtvis sett har det högsta kravet för deltagande, semifinal samt final. Slutsats: Utvecklingen för deltagarna tycks vara konstant stigande och tenderar ofta till att bli större under det sista året innan adepterna uppnår 900 FINA-poäng.  FINA-poängskravet på tävling tycks vanligtvis vara ständigt stegrande för de olika mästerskapen.

Syfte Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan självprat och självförtroende inom simning och cheerleading på elitnivå. Vi har valt två frågeställningar i denna studie: Hur skattar/upplever simmare och cheerleaders sitt självförtroende, instruerande självprat samt motiverande självprat? Finns det ett samband mellan motiverande samt instruerande självprat och självförtroende?  Metod En kvantitativ metod tillämpades i syfte att samla in data för att mäta individens självförtroende samt instruerande- och motiverande självprat. Deltagarna rekryterades via sina tränare från respektive klubbar/föreningar och datan samlades in via webbformulär. Insamlad data analyserades via en deskriptiv analys, oparat t-test samt Spearmans korrelation.    Resultat 155 elitidrottare varav 140 tjejer och 15 killar från idrotterna cheerleading och simning var respondenter. Cheerleaders skattade i genomsnitt självförtroende högre än simmarna, där skillnaden visades vara signifikant (p<0,05). Simmarna skattade i genomsnitt högre än cheerleaders vid de två självprat variablerna, där dock inga signifikanta skillnader fanns (p>0,05). En signifikant negativ korrelation hittades mellan variablerna självförtroende och instruerande självprat bland cheerleaders (p=0,022). Motiverande självprat visades däremot inte vara korrelerat med självförtroende för någon av idrotterna (p>0,05). För simmare indikerande resultaten att det inte existerade ett signifikant samband mellan självförtroende och instruerande- samt motiverande självprat (p>0,05).   Diskussion och slutsats Utifrån fynden i denna studie visades ett svagt samband mellan självförtroende och självprat bland elitaktiva inom cheerleading samt simning. Hos cheerleaders existerade ett negativt samband, vilket kan indikera på att cheerleaders med högre självförtroende i lägre grad använder instruerande självprat. Resultaten skiljer sig jämförelsevis mot vad tidigare studier inom området slagit fast. Studiens fynd kan användas för att tydliggöra för tränare inom elitidrott att självförtroende inte är beroende av att individen använder mycket självprat.

Det pågår ständigt diskussioner om vad det optimala träningsupplägget är för att optimera prestationerna i bassängen. Tidigare studier visar att det framför allt är två typer av upplägg som diskuteras, träning med hög volym (HVT) och träning med låg volym (LVT). Båda träningsmetoderna visar på goda resultat, vilket ledde till att syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska junioreliten tränar. Frågeställningarna denna studie vill besvara är om det finns någon korrelation mellan olika träningsparametrar och tävlingsprestation, samt om idrottarna tränar efter Simlinjens rekommendationer. En kvantitativ forskningsmetod har använts där en digital enkät skickades ut för att besvara dessa frågor. Enkäten bestod av 12 frågor och skickades ut till föreningar med simmare kvalificerade till junior-SM, där man kunde välja att registrera upp till 3 individer. I studien valde 16 föreningar utspridda över hela Sverige att delta där totalt 49 simmare registrerades. Resultatet av studien visar på moderata till starka korrelationer mellan antalet meter, antalet timmar samt antalet pass som simmas varje vecka, till tävlingsresultat de presterade under junior-SM tävlingarna i november 2023. Resultaten från studien visar inte på korrelationer mellan de alternativa träningsformerna, som till exempel gym och landträning, och tävlingsresultat. Resultaten tyder också på att de simmare som tränar efter Simlinjens rekommendationer har i snitt högre World Aquatic-Poäng än de som inte följer dessa. / There are ongoing discussions about what the optimal training method is to optimize performance in the pool. Previous studies have shown that there are mainly two types of methods that are discussed, high volume training (HVT) and low volume training (LVT). Both training methods show evidence of positive results which led to the purpose of this study, which is to investigate how the Swedish junior-elite swimmer's train. This report seeks to answer the question whether there is any correlation between different training parameters and competition performances, as well as whether the athletes train according to the recommendations of “Simlinjen”. A quantitative research method has been used where a digital survey was sent out to answer these questions. The survey consisted of 12 questions and was sent out to swimming clubs with athletes qualified for the Swedish junior national championships, you could choose to register up to 3 individuals. In this study a total of 16 clubs located all over Sweden chose to participate where a total of 49 athletes was registered. The results of this study show moderate to strong correlations between the number of meters, number of hours and number of sessions swum each week, to the competition results they performed during the junior nationals in November 2023. The results of the study show no correlations between the alternative forms of training, e.g. gym and dry-land training, and competition results. The results also indicate that the swimmers who train according to the recommendations of “Simlinjen” are averaging a higher World Aquatic-Score than those who don´t follow them.