Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Efter en hjärtinfarkt ger fysisk aktivitet många olika positiva effekter, både fysiska och psykiska. Trots det visar forskning att väldigt många hjärtinfarktsdrabbade patienter inte är fysiskt aktiva. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienter stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt är det viktigt att ha förståelse för patienternas situation då livsvärlden förändras vid sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. 13 artiklar användes i analysen som resulterade i två huvudteman som dels beskriver vilka faktorer som hindrar patienterna att utföra fysisk aktivitet och dels vilka faktorer som bidrar till att vilja vara fysisk aktiv trots sjukdomen. Många patienter känner rädsla för att åter drabbas av hjärtinfarkt och avstår från träning på grund av detta. Förnekelse av sjukdom och brist på stöd och kontroll medverkar också till låg träningsfrekvens. Det som driver patienterna att vara fysiskt aktiva är att de får en känsla av välbefinnande och att de tar tillbaka kontrollen över sin situation samt att det ger en viss social tillfredsställelse. Det är viktigt att poängtera betydelsen av fysisk aktivitet och vilka effekter den har på människan då det är en central del i rehabiliteringen och sekundärpreventionen efter en hjärtinfarkt. I arbetet att öka motivationen till fysisk aktivitet bör sjuksköterskor se till vilka förutsättningar och vilken inställning patienten själv har till fysisk aktivitet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Astma är en kronisk luftvägssjukdom som runt 235 miljoner människor världen över lider av. Det pågår idag mycket forskning kring astma men fortfarande har man inte lokaliserat de bakomliggande faktorerna som orsakar sjukdomen. Det råder idag delade meningar kring sambandet mellan astma och fysisk aktivitet och många individer med astma begränsas av sin sjukdom i det dagliga livet. Syftet med arbetet är att beskriva hur förhållandet mellan den kroniska luftvägssjukdomen astma och fysisk aktivitet påverkar astmatikers upplevelse av hälsa. Vidare är syftet att undersöka om astma är en barriär för fysisk aktivitet och om astmatiker känner sig begränsade av sin sjukdom. Arbetet är en litteraturstudie baserat på tio originalartiklar som vi fann genom att söka i vårdvetenskapliga databaser. För att kunna se problemet ur olika perspektiv, inkluderades såväl kvalitativa som kvantitativa artiklar. Följande huvudteman framkom: Astma och fysisk aktivitet, information, kunskap och kontroll, samt astmatikers upplevelse av hälsa. Resultatet av arbetet visar på att fysisk aktivitet vid astma främjar astmatikerns upplevelse av hälsa och att individer med astma, genom god information och kunskap om sjukdomen, inte behöver vara begränsade vid fysisk aktivitet. I diskussionen framkommer det att genom bättre information, klarare riktlinjer och ett förespråkande av fysisk aktivitet, kan individer med astma leva ett mer hälsosamt och aktivt liv utan begränsningar relaterade till sjukdomen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syftet med studien var att (a) undersöka grit och inre motivations prediktiva förmåga till att uppnå motionsmål samt att (b) undersöka om inre motivation hade en indirekt effekt på motionsmål genom grit i en medieringsanalys. Studien var en longitudinell studie med två mättillfällen där Grit-s, BREQ-4 och GLTEQ besvarades med fem veckors intervall. 53 motionärer, 23 män och 30 kvinnor i åldrarna 18-81(M=36,97 SD=18.90), deltog. Resultatet visade att både grit och inre motivation predicerade uppnådda motionsmål. Inre motivation predicerade uppnådda motionsmål till högre utsträckning. Vidare visade medieringsanalysen ingen signifikant indirekt effekt. Sammanfattningsvis belyser studiens resultat att aktiva motionärer med inre motivation motionerar mer frekvent och uppnår motionsmål till högre grad än motionärer med grit. Resultatet kan anses användbart för att förstå betydelsen av inre motivation i samband med motion samt hur inre motivation kan vara relaterat till grit. / The purpose of the study was to (a) investigate the predictive ability of grit and intrinsic motivation to achieve exercise goals and (b) examine whether intrinsic motivation had an indirect effect on exercise goals through grit in a mediation analysis. The study was a longitudinal study with two measurement cases where Grit-s, BREQ-4 and GLTEQ were answered two times between a five-week interval. 53 exercisers, 23 men and 30 women aged 18-81 (M = 36.97 SD = 18.90) participated. The result showed that both grit and intrinsic motivation predicted achieved exercise goals. Intrinsic motivation predicted achieved exercise goals to a greater extent. Furthermore, the mediation analysis showed no significant indirect effect. To sum up, the study's results show that active exercisers with intrinsic motivation exercise more frequently and achieve exercise goals to a greater extent than exercisers with grit. The result can be considered useful for understanding the importance of intrinsic motivation related to exercise and how intrinsic motivation can be related to grit.

Denna uppsats handlar om hur man som professionell musiker blir påverkad av olika stressfaktorer i det yrkesamma livet. Nervositet är ett vanligt problem bland musiker och många finner oro och stress i sitt vardagliga arbete. I uppsatsen avhandlas vilka metoder som kan användas för att handskas med stress och nervositet, men även vad nervositet i musikbranschen innebär. Bland metoderna ligger fokus på meditation och mindfulness, som räknas till de mentala metoderna. Även fysiska metoder, så som träning och yoga, berörs och avhandlas. Sammanfattningsvis är det mycket individuellt hur scenskräck tar sig i uttryck. Lika individuellt blir det då att finna vilken metod som passar individen bäst för att förebygga denna stress. / <p>C. P. E. Bach (1714-1788)</p><p><strong>Hamburgersonaten</strong></p><p><em>1. Allegretto</em></p><p><em>2. Rondo: Presto</em></p><p></p><p>F. Poulenc (1899-1963)</p><p><strong>Flöjtsonat</strong></p><p><em>1. Allegretto malinconico</em></p><p><em>2. Cantilena</em></p><p><em>3. Presto giocoso </em></p><p> </p><p>G. Crumb (1929)</p><p><strong>Vox Balaenae (Voice of the Whale)</strong></p><p><em>1. Vocalise (…for the beginning of time)</em></p><p><em>2. Variations on Sea Theme:</em></p><p><em>Sea Theme</em></p><p><em>Archeozoic</em></p><p><em>Proterozoic</em></p><p><em>Paleozoic</em></p><p><em>Mesozoic</em></p><p><em>Cenozoic</em></p><p><em>3. Sea Nocturne (…for the end of time)</em></p><p></p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>J. Ansved, flöjt</p><p>G. Öquist, piano</p><p>V. Wistrand, cello </p><p>T. Rudberg, piano</p>

Bakgrund Ett stort antal människor världen över lider idag av depression. Fysisk aktivitet har dokumenterat positiv effekt på fysiskt välmående och rekommenderas som en del i en hälsosam livsstil. Kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa är inte fastställd med samma säkerhet, men forskningen tyder på att träning kan hjälpa till att förebygga eller lindra depressiva symtom. Målet med denna studie är att utforska om fysisk aktivitet har effekt vid behandling av depression. Enligt Dorothea Orems teori är egenvård grundläggande för tillfrisknande och välbefinnande. Att ge adekvat vägledning för detta är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete.   Syfte Att undersöka evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsform vid egentlig depression.   Metod Litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade i PubMed eller CINHAL mellan 2004 och 2016. En systematisk litteraturstudie har utförts där kvaliteten på den litteratur som använts har granskats och bedömts enligt checklista för kvalitetsbedömning av randomiserade, kontrollerade studier.   Resultat En majoritet av de granskade studierna påvisar lindring av depressiva symtom vid fysisk aktivitet. Träning i olika utföranden visar sig effektiv i sig själv eller som tillägg till annan behandling vid egentlig depression av varierande svårighet. Huruvida träningsform, intensitet eller grad av fysisk träning har betydelse för behandlingen kunde inte klart säkerställas.   Slutsats Egentlig depression är en sjukdom som kan yttra sig på många olika sätt och vars behandling oftast består av psykoterapi och farmakologisk behandling. Resultaten i av denna studie understryker värdet av att införa fysisk aktivitet som en del av behandlingen. / Background A large number of people around the world suffer from depression. Physical activity has been proven to have a positive effect on the wellbeing and is recommended as part of a healthy lifestyle. The relationship between physical activity and mental health has not been as entirely determined, although research implies that exercise could help prevent or alleviate depressive symptoms. The aim of this is to further investigate if physical activity has a positive effect on depression. According to Dorothea Orems theory is self-care essential for recovery and well- being. As a nurse it is important to give such guidance in the daily work.   Aim To investigate what evidence there is in favor of physical activity as a form of treatment for patients suffering from major depressive disorder.   Method Literature review based on the results of ten original scientific articles published in the PubMed or CINHAL databases between 2004 and 2016. A literature review has been done where the checklist was used to assess the quality of the included studies.   Results The majority of the studies shows a decrease in depressive symptoms for patients who are physically active. Various forms of exercise seem to be effective on its own or as an addition to standard therapy in the treatment of major depressive disorder of diverse severity.  However, which type of exercise or level of intensity could not be confirmed.    Conclusion Major depressive disorder is expressed in many different ways and the treatment usually consists of psychotherapy and pharmacotherapy. The results of this study support physical activity as a part of this treatment.

The female body ideal has above all been represented by thinness since the beginning of the 20th century. Earlier research indicates that the female ideal of beauty is reproduced and enhanced through media, but there is a research gap according social mediaand body ideal. Anja Hirdman argue that the Western ideal of beauty is represented by the young, slender, tight body and that there is a discourse that encourages women to work with and control their bodies to not be seen as repulsive. The thin ideal is combined with an expectancy of a fit and firm body since 2010: this combined ideal is as hard to attain as the solely thin body, which in turn can result in a negative body image and feelings of guilt. So even though exercising can cause a lot of positive aspects, both physical and psychiatric, it can also lead to negative effects. By this premise and the existing research gap concerning social media and body ideal, this study will focus on how current body ideals versus health benefits of exercising manifests among influencers on Instagram. What is more important: a good-looking body or a healthy body and mind? This will be answered through a qualitative study where the multimodal critical discourse analysis (MCDA) is applied on a total of 21 posts on Instagram, from seven different influencers who focus on fitness, exercising and health. MCDA is used in order to be able to analyze picture and text in relation to each other and also in order to analyze if the posts contain an underlying ideological discourse. The theoretical framework includes female body ideal, the male gaze, our society in which consumerism makes us all products to market and sell, the two step flow theory, media’s power, and theories concerning qualitative textual analysis and visuality. The result show that current body ideals manifest among all posts by these influencers, even though in different degrees. The health benefits of exercising also manifests, although not as often and in some cases the posts lexical choices manifest these health benefits while the visual choices rather manifest the importance of having an ideal body. / Sedan 1920-talet har det kvinnliga kroppsidealet framförallt handlat om smalhet. Tidigare forskning visar att det kvinnliga skönhetsidealet reproduceras och förstärks via medier, dock finns det luckor i forskningen kring sociala medieroch kroppsideal. Anja Hirdman menar att det västerländska mediala idealet representeras av den unga, slanka, stramt konstruerade kroppen och att det finns en diskurs som uppmuntrar kvinnor att arbeta med och kontrollera sin kropp för att inte ses som motbjudande. Sedan 2010-talet kombineras det smala idealet med en förväntan på en vältränad och fast kropp: ett ideal som kan vara lika svårt att uppnå som den enbart smala kroppen vilket kan leda till kroppsmissnöje och skamkänslor. Det finns alltså negativa effekter av att träning nu tillhör det rådande idealet, trots att träning i sig självt kan generera många fördelar, både fysiska som psykiska sådana. Med bakgrund av detta och den lucka som existerar kring just sociala medier i förhållande till ideal, kommer denna studie att fokusera på hur rådande kroppsideal kontra hälsofördelar med träning avspeglas hos influencers på Instagram. Är en snygg kropp eller ett välmående inre viktigast? Forskningsfrågan lyder: Hur avspeglas rådande kroppsideal kontra hälsofördelar med träning i meddelanden som sänds ut från svenska kvinnliga fitness-influencers?Den besvaras genom en kvalitativ studie där den multimodala kritiska diskursanalysen (MCDA) används för att analysera totalt 21 inlägg från Instagram, från sju olika influencers med fokus på fitness, träning och hälsa. MCDA används för att kunna analysera bild och text i ett inlägg i relation till varandra och för att kunna undersöka huruvida inläggen innehåller en underliggande ideologisk diskurs. Det teoretiska ramverket utgår från kvinnliga kroppsideal, den manliga blicken, det konsumistiska samhället där vi alla deltar och själva är varor, tvåstegshypotesen, mediers makt och teorier kring kvalitativ textanalys och visualitet. Resultatet visar att rådande kroppsideal avspeglas i samtliga influencers inlägg, även om detta syns i olika grad hos olika influencers. Hälsofördelar med träning avspeglas också, dock inte lika frekvent och i vissa fall avspeglas hälsofördelar med träning i inläggets lexikala val medan de visuella valen snarare avspeglar vikten av en kropp som passar in i dagens ideal.

Introduktion: En kvinna har normalt sett varje månad hormonvariationer på grund av menstruationscykeln. I dagsläget tas det ingen hänsyn till detta vid träning och de rekommendationer som finns är densamma oavsett om du är man eller kvinna. Menstruationscykeln är uppdelad i två faser, follikelfas (FF) och lutealfas (LF), mellan faserna sker ägglossning. De hormoner som dominerar under menstruationscykeln är östrogen och progesteron och de har en påverkan på träningseffekten. Östrogen anses ha en anabol effekt och progesteron en katabol effekt. Syfte: Att avgöra om det finns skillnader vad gäller prestationen i styrka, uthållighet, flexibilitet, spänst och balans mellan FF och LF i en kvinnas menstruationscykel. Metod: En longitudinell observationsstudie med åtta kvinnliga deltagare (23.3±2.1 år). De fysiska egenskaper som undersöktes var: styrka (via estimerat 1RM i benspark), aerob kapacitet (beeptest), balans (Rombergstest), spänst i hoppförmåga (CMJ och SJ) och flexibilitet i baksidalår och bålflexion (”sit and reach”). Dessa tester mättes akut för att se om det är någon signifikant skillnad mellan menstruationscykelns olika faser (FF och LF). Signifikansnivån sattes till P≤0.05. Resultat: Det fanns en signifikant skillnad där testpersonerna presterade bättre i FF än i LF för Rombergstest (43.5±8 vs 31.8±8.0 s P&lt;0.001), SJ (28.8±6.8 vs 26.6±7.3 cm P&lt;0.001), CMJ (29±4.6 vs 26.1±5.7 cm P=0.002), och 1RM benspark (79.9±9.4 vs 76.1±6.5 kg P=0.036). Det fanns ingen signifikant skillnad för testpersonerna mellan FF eller LF gällande beep-test (38.9±5.5 vs 39.4±5.6) och ”sit and reach” (29.3±11.5 vs 27.3±11.9). Slutsats: I denna studie visades det sig att den akuta prestationen gällande styrka, balans och spänst var bättre i FF. Utifrån dessa resultat föreslår vi att vid exempelvis uttagningstester bör individen ha koll på i vilken menstruationscykelfas kvinnan befinner sig eftersom detta kan påverka prestationen i idrottsspecifika egenskaper.

Sammanfattning:Introduktion: Lungrehabilitering är en evidensbaserad rekommenderad del av omhändertagandet av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Fysioterapeutiska interventioner vid lungrehabilitering kan vara patientutbildning och träning, vilka har visat på positiva effekter. Dock saknas det studier om hur personer med KOL upplever dessa interventioner inom primärvård.Syfte: Studien syftar till att utforska upplevelse av fysisk aktivitet för personer med kroniskt obstruktiv sjukdom (KOL) efter att ha deltagit i lungrehabilitering med fysioterapeutiska interventioner i form av träning alternativt patientutbildning eller en kombination av dessa inom primärvården.Metod: Studien tillämpade bekvämlighetsurval ur pågående primärvårdsverksamhet på en vårdcentral. Deltagarna hade erhållit träning i grupp och/eller patientutbildningen ”Aktiv med KOL”. Intervjuer genomfördes med fyra kvinnor och fem män i åldrarna 67–81 år. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: ny kunskap ger motivation, träningsintervention påverkar aktivitetsnivå och stimulerar följsamhet, att få till fysisk aktivitet som en del av vardagen, drivkrafter till fysisk aktivitet samt andfåddhet och smärta begränsar utförandet av fysisk aktivitet. Det övergripande temat för alla intervjuer var ”att vilja vara fysiskt aktiv trots upplevda symtom”.Slutsats: I enlighet med temat visade studien på att deltagarna hade acceptans för symtom inklusive andnöd vid fysisk aktivitet. I studien framkom också acceptans inför det som krävs av individen själv i att ta ansvar för sin fysiska aktivitetsnivå. Mer forskning behövs för att studera interventionernas effekt över tid.

Bakgrund: Kvinnor tränar mer nu än tidigare och många av dessa blir även gravida. Träning under graviditet har många hälsofördelar. De flesta råd angående träning under graviditet handlar om träning på måttlig intensitet samt motverkande av graviditetskomplikationer. En del kvinnor tränar mer än dessa rekommendationer. Därav finns råd och rekommendationer för elitatleter samt forskning på högintensiv träning under graviditet. Det är dock oklart ifall dessa råd når ut till gravida kvinnor som tränar på högintensiv nivå. Syfte: Att undersöka om träningsmängd förändrats under graviditet hos friska kvinnor som tränat på högintensiv nivå innan graviditeten, samt hur kvinnorna upplevt den information om träning de fått under graviditet och var de fått informationen. Deltagare: Arton kvinnor (23–37 år) deltog i studien. Inklusionskriterier var förstföderska, gravid i tredje trimestern fram till fyra veckor postpartum, komplikationsfri graviditet och högintensiv träning minst tre gånger per vecka under minst ett år innan och fram till graviditeten, antingen kondition, styrka eller både och.    Metod: Deltagarna besvarade en webbenkät med 23 frågor. Frågorna handlade om träningsmängd under graviditet samt den information om träning deltagarna fått under graviditet. Resultat: De flesta kvinnorna minskade sin träningsmängd under graviditeten och många av kvinnorna saknade tillräcklig information för att kunna träna på önskad nivå. Information om träning kom främst från barnmorska. Konklusion: Träningsmängd hos friska motionsvana gravida kvinnor har minskat under graviditeten samtidigt som kvinnorna saknade tillräcklig träningsinformation. Kvinnorna fick information om träning under graviditet främst från barnmorska. Det går inte att säga om avsaknaden av information har påverkat träningsmängden men det kan vara intressant att undersöka i framtida studier. Fortsatt forskning på högintensiv träning under graviditet behövs för att kunna ge tillräcklig information till högintensivt tränande gravida kvinnor. / Background: Women exercises more now than before, and many of them become pregnant. Exercise during pregnancy has many health benefits. Most advice about exercise during pregnancy is about exercise at a moderate intensity and prevention of pregnancy complications. Some women exercise more than these recommendations. There are advice and recommendations for elite athletes and research on high intensity exercise during pregnancy. Although it is unclear if these advice reaches pregnant women who exercises at a high intensity level. Objective: To examine if the amount of exercise changed during pregnancy for healthy women who exercised at a high intensity level, how they had perceived the information about exercise during pregnancy they had received and where they got the information from. Participants: Eighteen women (23–37 years) participated in the study. Criteria for inclusion were first time pregnancy, pregnant in the third trimester up until four weeks postpartum, pregnancy without complications and exercise at a high intensity at least three times a week during at least one year before and up until the pregnancy, either cardio, strength or both. Method: The participants answered an online survey with 23 questions. The questions were about amount of exercise during pregnancy and the information about exercise the women had received during pregnancy. Results: Most of the women decreased their amount of exercise during pregnancy and many of the women lacked adequate information to be able to exercise at desired level. Information about exercise came mainly from midwifes. Conclusion: The amount of exercise in healthy exercising pregnant women have decreased during pregnancy at the same time as the women lacked adequate information about exercise. The women received information about exercise mainly from midwifes. It cannot be said if the lack of information has affected the amount of exercise but that would be interesting to investigate further in future studies. Continued research about high intensity exercise during pregnancy is needed to be able to give adequate information to pregnant women who exercises at a high intensity.

Detta är en skriftlig reflektion inom konstnärligt självständigt arbete på kandidatnivå som behandlar ämnet nervositet. Studien påvisar att nervositet är kroppens naturliga reaktion på en hotfull situation och hur man som musiker och cellist mentalt kan arbeta med att förbereda sig inför nervösa situationer. Genom Antonín Dvořáks cellokonsert i b-moll Op. 104, sats 1 utforskas tekniska svårigheter med stycket med anknytning till nervositet och provspelningssituationer. Genom att prova ett antal metoder och tankesätt för att motverka prestationsångest samt intervjua en sakkunnig jurymedlem har frågan kring vad man kan göra för sig själv och vad som förväntas i en provspelningssituation utretts. Detta resulterade i insikten kring att mental styrka är något som går att bygga upp och påverka själv om man uppövar ett konstruktivt tänkande. Utöver detta upptäcktes också vilka parametrar som var viktigast i en provspelningssituation där tonkvalité, rytm och intonation stod i centrum. Några viktiga passager i Dvořáks cellokonsert diskuterades vidare och tekniska aspekter för att underlätta dessa framlades. Studien kan komma till nytta för unga musiker, främst cellister, i deras förberedelse inför nervösa situationer, så som provspelningssituationer, där Dvořáks cellokonsert i b-moll Op. 104 är mycket vanligt förekommande. / <p>Inspelning av Antonín Dvořáks cellokonsert i b-moll, Op. 104, sats 1. takt. 82-267 (exposition och genomföring som är standard i provspelningssammanhang). Pianist: Georg Öquist. Lokal:Sveasalen (4301), Kungl. Musikhögskolan, Valhallavägen 105, 115 91 Stockholm.</p>