Imagery is an individual and cognitive process (Morris, Spittle, & Watt, 2005). This study has therefore qualitatively examined following objectives: (1) elite powerlifters imagery experiences and (2) if elite powerlifters use imagery deliberately. Five elite powerlifters participated in the study (3 men, 2 women), they were 21-37 years old (M = 27.6; SD = 6.1). The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) was modified and used to meet the objectives for the study. Imagery was used by all elite powerlifters. Several imagery patterns were experienced, and the most common one was Good lift. A few imagery patterns were used by more than one individual; they were however experienced in different ways. The most common purpose was to increase motivation. Through imagery the powerlifters experienced both positive and negative effects. The negative effect was reported in spontaneous imagery, which was experienced by three powerlifters. Deliberate practice was categorized from several imagery patterns experienced by three powerlifters. This study supports the Analytical framework of imagery experiences (Weibull, in press). / Visualisering är en individuell, inre kognitiv process (Morris, Spittle, & Watt, 2005). Denna studie har därför kvalitativt undersökt följande syften: (1) elitstyrkelyftares visualiseringsupplevelser samt (2) om elitstyrkelyftare använder visualisering avsiktligt. I studien deltog 5 elitstyrkelyftare (3 män, 2 kvinnor) som var 21-37 år gamla (M = 27.6; SD = 6.1). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) modifierades och användes för att uppnå studiens syften. Visualisering användes av samtliga styrkelyftare. Flera olika visualiseringsmönster upplevdes, vanligast var Bra lyft. Vissa visualiseringsmönster upplevdes av flera styrkelyftare, dock på olika sätt. Vanligaste syftet för visualiseringsanvändande var att öka motivation. Visualisering upplevdes ge både positiva och negativa effekter. Negativa effekter upplevdes av spontan visualisering som rapporterades av tre styrkelyftare. Ett antal visualiseringsmönster klassificerades som avsiktlig träning hos tre styrkelyftare. Denna studie stödjer den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser (Weibull, i tryck).

Abstrakt Färdigheter utvecklas gradvis vid träning och fördelarna som erhålls är många. Utförandet går snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av färdigheter kan dock påverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten på teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mängd träning. Prestation mättes med svenska klätterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som används vid uppklättring för topprepskort. Antalet deltagare var 60 personer (27 kvinnor, 33 män). Deltagarna var uppdelade på två grupper, varav ena gruppen hade tränat i två timmar och den andra hade tränat i fyra timmar. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan de båda grupperna avseende de undersökta variablerna förutom att de som gått den kortare kursen rapporterade ett starkare socialt stöd än de som gått den längre kursen. De undersökta variablerna krav, kontroll och socialt stöd samt de två personlighetsvariablerna visade sig inte ha någon relation till resultatet på det teoretiska provet. Ju högre krav försökspersonerna rapporterade desto bättre resultat uppvisades dock på det praktiska provet. Tidigare forskning har entydigt visat att dessa variabler har signifikanta relationer till prestation. Avseende studiedesign finns dock vissa metodologiska skillnader relativt denna studie. För att utröna vilka relationer som finns mellan träning gällande klättring, prestation, upplevda krav, kontroll, socialt stöd och extraversion respektive neuroticism skulle det vara önskvärt med en mer omfattande studie. Nyckelord: Träning, Stress, Personlighet, Prestation, Topprepsklättring / Abstract While training, skills are developed gradually and the received advantages are numerous. The performance increases, gets more correct, and the cognitive burden is believed to decrease. Development of the skill can be affected by the individual´s personality as well as factors known to be related to stress and performance. This study examines the relation between experienced demand, control and social support according to a theoretical model developed by Karasek and Theorell and revised by Perski and personality (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) regarding results of theoretical and practical performance, respectively, after various amount of training. Performance was measured by the Swedish climbing society’s practical and theoretical standard test used at examinations for top rope certificate. There where 60 participants in the study (27 women and 33 men). The participants where divided into two groups, of which one group practiced for two hours and the other group practiced for four hours. The results showed no significant differences between the two groups regarding the observed variables, with an exception for reports of a stronger social support among the participants of the shorter course. The observed variables; demands, control, social support, and the two personality variables showed no correlation with the result of the theoretical exam. Although, participants reporting higher demands scored higher on the practical exam. Earlier research has unambiguously shown that these variables have significant correlations with performance. However, there are some methodological differences with respect to the research design relatively to this study. To investigate the relations between training in climbing and the studied variables, it would be desirable to conduct a more extensive study. Key words: Training, Stress, Personality, Performance, Top rope climbing

Social och emotionell träning är en preventiv metod. Ett manualbaserat program för att systematiskt träna de färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens. Social och emotionell träning benämns SET och kan liknas vid "Livskunskap". Syftet med undersökningen är att genom lärarnas egna berättelser och reflektioner få fram meningsfull och användbar information om hur SET kan implementeras på ett tryggt och bestående sätt. Undersökningen omfattar intervjuer och samtal med sju personer varav fem lärare som har olika erfarenheter av att aktivt utöva SET. Det ingår även resonomang och inställning ur skolledning och fackligt perspektiv. Samtal och frågor har utgått från vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns vid en implementering av SET på gymnasienivå. Resultatet visar på en gemensam uppfattning om att behovet av SET i skolan är stort i dag. Det finns behov av att starkare betona skolans och samhällets värdegrund med nyckelord som respekt och tolerans. Att uppleva behov av förändring är en av flera viktiga förutsättningar i en lyckad implementering. Sammanställningen påvisar också att ungdomar behöver SET för att bättre kunna möta dagens stora krav på anpassning och snabba förändringar. I undersökningen efterfrågas genomgående mer kunskap och utbildning om vad begreppet EQ står för, hur EQ-undervisningen ska gå till och vilka moment som bör ingå. Ledningsgruppens inställning och agerande framhålls som grundläggande och avgörande vid en implementering av SET. Undersökningen visar tydligt att implementeringsarbetets stora fråga är dels vem eller vilka är det som ska eller bör undervisa, dels hur tid och schema organiseras.

Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk aktivitet som motionärer har, samt vilka barriärer de upplever till fysisk aktivitet och vilka strategier de använder sig av för att övervinna barriärerna. Bakgrunds variabler var kön och aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var män (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar på träningsanläggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestående av mätinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor vilka delades ut på träningsanläggningarna. Resultatet visade att både högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34) har en högre grad av intern motivation än extern reglering. De mest frekventa barriärerna till fysisk aktivitet var stress/tidsbrist samt brist på motivation och de mest använda strategierna var tanken på känslan efteråt och tanken på förväntade resultat. Interventioner för att främja långsiktiga motionsbeteenden bör fokusera på att skapa glädje, välbefinnande och självbestämmande hos individen som leder till högre grad intern motivation som visat sig vara eftersträvansvärt för en fysiskt aktiv livsstil. Framtida studier skulle kunna fördjupa sig mer om hur motivation, barriärer och strategier skiljer sig åt beroende på aktivitetsstadie, genom att utföra ett träningsprojekt med en grupp lågaktiva individer för att kunna jämföra om inställningen skiljer sig åt ju mer fysiskt aktiva de blir. / The purpose of this study was to investigate the degree of internal motivation and external regulation for physical activity that athletes have, and what barriers they perceive to physical activity and what strategies they use to overcome barriers. Background variables were gender and activity stage. The subjects (n=199) in the study were men (n=96) and women (n=103) and all members of fitness centers in Halland. Highly active (n=165) and low-level (n=34). Data collection was done through a test battery consisting of measuring instruments The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of Change and Exercise Adherence Questionnaire which were handed out at training facilities. The results showed that both high-level (n=165) and low-level (n=34) has a higher degree of internal motivation than external regulation. The most frequent barriers to physical activity were stress / time constraints, lack of motivation and the most frequently used strategies were the idea of feeling afterwards and the idea of expected results. Interventions to promote long-term exercise behaviour should focus on creating happiness, well being and autonomy of the individual that lead to greater internal motivation that proved to be desirable for a physically active lifestyle. Future studies could deepen more in how motivation, barriers and strategies differ depending on activity stage, by performing a training project with a group low-level to compare if the attitudes differ when they get more physical active.

No description available.

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde påverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade på dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjälpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har använts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att träning både i grupp och individuellt förbättrade livskvalitet, fysisk förmåga och andnöd. Träning motverkade också kakexi och minskade risken för depression. Både konditionsträning och styrketräning var värdefulla träningsformer. Efter en intensivare träningsperiod var det viktigt att bibehålla resultatet, detta kunde ske genom fortsatt träning på hemorten efter rehabilitering och genom att träna regelbundet men inte lika ofta. Faktorer som kunde påverka träning positivt var tillgång till syrgas, även för patienter med saturation över 88 procent, samt ett adekvat näringsintag som var viktigt för att orka träna. Det var värdefullt för sjuksköterskan att notera graden av fysisk aktivitet i omvårdnadsplanen för varje patient, eftersom detta gav information om hur patienten mådde. Det var också viktigt att lyssna till patientens tankar, eftersom fysisk aktivitet hade olika betydelse för olika individer. Genom undervisning kunde sjuksköterskan hjälpa patienten att bli mer fysiskt aktiv. Dels genom att förklara hur den nedåtgående aktivitetsspiralen påverkar, men också genom att stärka patientens självtillit, för att våga vara fysiskt aktiv. En kombination av träning, undervisning och andningsteknik tycktes vara särskilt värdefullt för personer med diagnosen KOL

<p>Abstrakt</p><p>Färdigheter utvecklas gradvis vid träning och fördelarna som erhålls är många. Utförandet går snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av färdigheter kan dock påverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten på teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mängd träning. Prestation mättes med svenska klätterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som används vid uppklättring för topprepskort. Antalet deltagare var 60 personer (27 kvinnor, 33 män). Deltagarna var uppdelade på två grupper, varav ena gruppen hade tränat i två timmar och den andra hade tränat i fyra timmar. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan de båda grupperna avseende de undersökta variablerna förutom att de som gått den kortare kursen rapporterade ett starkare socialt stöd än de som gått den längre kursen. De undersökta variablerna krav, kontroll och socialt stöd samt de två personlighetsvariablerna visade sig inte ha någon relation till resultatet på det teoretiska provet. Ju högre krav försökspersonerna rapporterade desto bättre resultat uppvisades dock på det praktiska provet. Tidigare forskning har entydigt visat att dessa variabler har signifikanta relationer till prestation. Avseende studiedesign finns dock vissa metodologiska skillnader relativt denna studie. För att utröna vilka relationer som finns mellan träning gällande klättring, prestation, upplevda krav, kontroll, socialt stöd och extraversion respektive neuroticism skulle det vara önskvärt med en mer omfattande studie.</p><p>Nyckelord: Träning, Stress, Personlighet, Prestation, Topprepsklättring</p> / <p>Abstract</p><p>While training, skills are developed gradually and the received advantages are numerous. The performance increases, gets more correct, and the cognitive burden is believed to decrease. Development of the skill can be affected by the individual´s personality as well as factors known to be related to stress and performance. This study examines the relation between experienced demand, control and social support according to a theoretical model developed by Karasek and Theorell and revised by Perski and personality (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) regarding results of theoretical and practical performance, respectively, after various amount of training. Performance was measured by the Swedish climbing society’s practical and theoretical standard test used at examinations for top rope certificate. There where 60 participants in the study (27 women and 33 men). The participants where divided into two groups, of which one group practiced for two hours and the other group practiced for four hours. The results showed no significant differences between the two groups regarding the observed variables, with an exception for reports of a stronger social support among the participants of the shorter course. The observed variables; demands, control, social support, and the two personality variables showed no correlation with the result of the theoretical exam. Although, participants reporting higher demands scored higher on the practical exam. Earlier research has unambiguously shown that these variables have significant correlations with performance. However, there are some methodological differences with respect to the research design relatively to this study. To investigate the relations between training in climbing and the studied variables, it would be desirable to conduct a more extensive study.</p><p>Key words: Training, Stress, Personality, Performance, Top rope climbing</p>

Att leva med en neurologiskt progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom påverkar den upplevda livskvaliteten negativt. Om vårdpersonalen får en ökad kunskap om depression, sväljsvårigheter samt rörelseförmågan som kan påverka livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom, kan det bidra till en ökad upplevd livskvalitet hos patienten. Livskvalitet innebär ett mått på livsvärden av olika slag, inte enbart de mått som kan mätas i pengar. Syftet var att belysa hur den upplevda livskvaliteten påverkas av olika symtom samt hur livskvaliteten påverkar vardagsaktiviteter hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanställdes i ett resultat. I två av resultatartiklarna framkom att depression var vanligare bland kvinnor än män. Det framkom hur träning bidrog med muskelstyrka vilket ledde till positiva effekter för den upplevda livskvaliteten. Patienter med Parkinsons sjukdom får en försämrad rörelseförmåga vilket visade sig ha en negativ påverkan för det sociala livet och den upplevda livskvaliteten. Fortsatt forskning inom området livskvalitet hos patienter med Parkinsons sjukdom behövs. Kvalitativa studier är önskvärda för att kunna förbättra omvårdnaden, få ökad kunskap och förståelse för patienternas upplevelse.

The main purpose of this study is to identify and compare classical pianists´ understanding of sight-reading. Six pianists were interviewed, four professionals and two students. All of them concidered good sight-reading ability to be an advantage, especially when rehearsing, but most important is to be a good musician performing music thoroughly gone through.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett komplext världsproblem framförallt relaterat till en stillasittande livsstil i kombination med ett högt energiintag. En kostomläggning i samband med träning har betydelse för både viktminskningsresultatet samt risken att drabbas av överviktsrelaterade följdsjukdomar. Det har setts en svårighet i att avgöra vilken kostinformation på internet som ger ett långsiktigt viktminskningsresultat. Syfte Syftet med studien var att studera inställningar till kostråd hos personer som tränar i viktminsknings- eller viktstabilitetssyfte. Metod Till studien valdes en kvantitativ metod där en länk till en webbaserad enkät på 20 frågor delades via Facebook. Datamaterialet bearbetades och analyserades i SPSS version 22. Deltagarna grupperades in i grupperna viktnedgång och viktstabilitet, och undersöktes utifrån frågeställningarna. För att se statistiska skillnader användes chi-2 test där signifikansnivån sattes till P&lt;0.05. Resultat Det var 73 deltagare mellan 20 och 53 år som medverkade i studien. De delades upp i grupperna viktnedgång (46 kvinnor, 10 män) och viktstabilitet (10 kvinnor, 7 män). Det var i störst utsträckning gruppen viktnedgång som hade försökt gå ner i vikt tidigare och som ansåg att det var svårt.  De flesta kunde tänka sig att få kostrådgivning i framtiden men pris och tillgänglighet avgjorde ett framtida nyttjande, gruppen viktnedgång var de som i störst utsträckning trodde att kostrådgivning kunde hjälpa. Majoriteten hämtade kostinformation från hemsidor och internetforum. Slutsats De flesta kunde tänka sig kostrådgivning i framtiden beroende på tillgänglighet och pris, och framförallt de som tränade i viktminskningssyfte trodde sig bli hjälpta. Det fanns en viss osäkerhet kring vilka källor till kostinformation som var pålitliga. Företagshälsovård kan möjliggöra lättillgänglig kostrådgivning till ett rimligt pris för de som söker stöd, där behovet kan vara störst hos de som söker viktnedgång. / Background Obesity is a complex global problem mainly related to a sedentary lifestyle in combination with a high-energy intake. A dietary change in combination with exercise is important in both weight loss results and in reducing the risks of developing diseases related to obesity. There is a difficulty deciding what information on the Internet that can result in a long-term weight loss result. Objective The objective of this study was to investigate attitudes towards nutritional advice in people who exercise to lose or maintaining weight. Method A quantitative method was chosen for the study and a link to web-based questionnaire of 20 questions was shared via Facebook. The data was processed and analysed in SPSS version 22. The participants were divided into two groups, weight loss and weight stability, for further investigation from the objective. The chi2-test were used and the P&lt;0.05. was considered to show a statistic difference.  Results In total, 73 people between 20 and 53 years participated in the study. The participants were divided into the groups weight loss (46 women, 10 men) and weight stability (10 women, 7 men). Previous weight-loss attempts were most common in the weight loss group and many considered it difficult. The most could consider nutritional advice in the future, depending on price and availability, and especially the weight loss group thought nutritional advice would help. The majority used homepages and Internet forum for information about nutrition. Conclusion Most participants could consider nutritional advice in the future, depending on price and availability, and especially those exercising for weight loss thought nutritional advice would help. There was some uncertainty about the reliability on different sources to nutritional advice. Perhaps occupational health services could enable accessible and not to expensive nutritional advice for those searching support, where the need may be greatest among them searching for weight loss.