This thesis explores the use of serious games from an instructor perspective. More specifically, it aims to study the roles of instructors and how they can be facilitated within an instructor-led game-based training environment. Research within the field of serious games has mostly focused on the learners' perspective, but little attention has been paid to what the instructors do and what challenges that entails. In this thesis, I argue that serious games, as artefacts used for learning and training, cannot fully replace the instructors' tasks, but must rather be designed to facilitate the various activities of the instructors. Thus, instructors form an important target audience in serious game development – not just as subject matter experts, but also as users and players of the game – with a different set of needs than the learners. Moreover, serious gaming (the actualisation of a serious game) involves more than in-game activities, it also involves actions and events that occur off-game. These activities must also be considered when designing and utilising games for learning and training. Using a qualitative approach, instructor-led serious gaming has been explored from a range of contexts, from rehabilitation to incident commander training and military training. Several different instructor roles have been identified and characterised, including in-game facilitator, puckster, debriefer, technical support and subject matter expert. Based on empirical and theoretical material, a framework for instructor-led serious gaming has been developed. It involves best practices in different phases of game-based training, such as scenario authoring, coaching-by-gaming, assessing in-game and off-game performance, giving feedback, and conducting a debriefing or after-action review. Furthermore, specific needs and challenges for instructors have been identified and reformulated into guidelines for instructor-led serious gaming. The guidelines highlight the importance of usability and visualisation, as well as the need for carefully designed support tools for instructors' situation awareness, assessment and debriefing. Lastly, a number of success factors pertaining to both the development and actualisation of serious games are presented. Since serious games aim to be both productive and engaging, it is advantageous to work with interdisciplinary teams when developing serious games. This includes subject matter experts well versed in serious gaming practices. Furthermore, a successful serious game should adhere to sound pedagogical theories, be easy to use and maintain, and include system support for instructors' tasks. Successful serious gaming practices also involve having an organisational culture that fosters knowledge sharing among practitioners. / Denna avhandling undersöker användningen av serious games från ett instruktörsperspektiv. Mer specifikt är syftet att studera instruktörernas roller och hur de kan underlättas inom en lärarledd spelbaserad träningsmiljö. Forskning inom området serious games har mestadels fokuserat på elevernas perspektiv, medan ringa uppmärksamhet har ägnats åt vad instruktörerna gör och vilka utmaningar det innebär. I avhandlingen argumenterar jag att serious games, i egenskap av artefakter som används för lärande och utbildning, inte helt kan ersätta instruktörernas uppgifter, utan måste i stället utformas för att underlätta instruktörernas olika sysslor. Således utgör instruktörer en viktig målgrupp i utveckling av serious games – inte bara som ämnesexperter, utan även som användare och spelare – med en annan uppsättning av behov än eleverna. Dessutom innebär serious gaming (dvs. användandet av ett serious game) förutom de aktiviter som utförs i spelet, även handlingar och händelser som förekommer utanför spelet. Dessa aktiviteter måste också beaktas när man utformar och använder spel för lärande och träning. Serious gaming har, utifrån en kvalitativ ansats, undersökts i en rad olika sammanhang, från rehabilitering till utbildning av räddningsledare och militär utbildning. Flera olika lärarroller har identifierats och karakteriserats, bland annat facilitator i spelet, puckster (skötare av AI-enheter), utvärderare, teknisk support och ämnesexpert. Ett ramverk för lärarledd serious gaming har utvecklats baserat på empiriskt och teoretiskt material. Det omfattar en beskrivning av bästa praxis i olika faser av spelbaserad träning, såsom scenarioskapande, coachning genom spelande, bedömning av prestation i och utanför spelet, återkoppling, samt sammanfattande utvärdering. Vidare har särskilda behov och utmaningar för instruktörer identifierats och omformulerats som riktlinjer för lärarledd serious gaming. Riktlinjerna belyser vikten av användbarhet och visualisering, liksom behovet av omsorgsfullt utformade stödverktyg för instruktörernas situationsmedvetenhet, utvärdering och avrapportering. Slutligen presenteras ett antal framgångsfaktorer avseende både utveckling och utförande av serious games. Eftersom serious games syftar till att vara både produktiva och engagerande, är det fördelaktigt att utveckling av dessa utförs av tvärdisciplinära team. Detta inkluderar ämnesexperter väl bevandrade i serious gaming. Vidare bör ett framgångsrikt serious game hålla sig till välgrundade pedagogiska teorier, vara lätt att använda och underhålla, samt innehålla systemstöd för instruktörernas uppgifter. Framgångsrik serious gaming-praxis innebär också att ha en organisationskultur som främjar kunskapsutbyte mellan instruktörer.

Denna studie bidrar med kunskap om hur några pedagoger arbetar med motorik i förskolan. Den synliggör hur varje förskola som ingår i studien arbetar utifrån de förutsättningar som de har. Studien visar på vilka sätt och med vilka hjälpmedel pedagogerna stimulerar barnens motoriska utveckling. Studiens empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer vilket resulterade i en kvalitativ data att analysera. Det har genomförts totalt tre intervjuer med tre olika pedagoger. En av pedagogerna som intervjuades arbetar på en uteförskola och de två andra pedagogerna arbetar på förskolor utan någon specifik inriktning. I resultatet presenteras pedagogernas intervjusvar för att studiens trovärdighet ska styrkas. Resultatet av studien visar bland annat att alla tre pedagoger är måna om att arbeta med motorik och de utmanar varje barn utifrån deras individuella nivå. Att utföra studien i större skala, intervjua fler pedagoger än tre, skulle därför vara ett roligt resultat att få ta del av.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att undersöka hur kadetterna upplevde de praktiska fysiska krav som ställs på dem under utbildningen vid Militärhögskolan Karlberg, det vill säga upplevelsen av Prestationstestet som genomförs under delkursen grundkurs (GK) fysisk träning. Det var även av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkade resultatet på Prestationstestet. Frågeställningar som besvarades i studien var: Vilka förväntningar har kadetterna på delkursen GK fysisk träning och Prestationstestet? Hur upplevs de olika kravnivåerna för Prestationstestet? Skiljer sig kadetternas resultat av Prestationstestet beroende på hur många gånger de har utfört testet? Inverkar hur mycket kadetterna tränade innan de började studera på officersprogrammet på resultatet av Prestationstestet? Resulterar ett högt BMI (Body Mass Index) i ökat/minskat resultat på Prestationstestet? Metod Detta var en tvärsnittsstudie då enkäter, med hjälp av ett bekvämlighetsurval, delades ut. Sammanlagt delades 70 enkäter ut och 45 enkäter returnerades. Det externa bortfallet i studien var 25 personer (36 %) som av olika anledningar inte ville delta i enkätundersökningen. Enkäten bestod av 17 frågor varav två stycken hade öppna svarsalternativ och resterande 15 fasta svarsalternativ. Resultat Av resultatet kunde utläsas att de kadetterna framför allt såg fram emot var att själva få lära sig att optimera sin träning under kursen GK fysisk träning. Hur respondenterna upplevde de olika kravnivåerna var att de var ”varken höga eller låga”. Det fanns en tendens till att antalet utförda test påverkade resultatet på Prestationstestet positivt. Graden av fysisk aktivet innan påbörjade studier på officersprogrammet hade ingen påverkan på resultatet av Prestationstestet. Ett högt BMI-värde var heller inte av betydelse för resultatet på Prestationstestet. Slutsats Uppsatsen har lyft fram kadetternas åsikter om GK fysisk träning och Prestationstestet. Den har även belyst vilka faktorer som tycks påverka resultatet på Prestationstestet, där en tendens till ett säkerhetsställt resultat, visar att bättre prestation påverkas av antal genomförda test.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker hur design kan synliggöra rådande maskulinitetsnormer inom gym och träning med syfte att undersöka hur gym bättre tillgodoser gymbesökares behov. Utifrån studiens resultat utvecklas ett normkreativt gymkoncept samt prototyp. Studiens litterära efterforskningar beskriver hur design använts som kritiskt och synliggörande verktyg samt hur maktförhållanden kopplade till rådande maskulinitetsnormer tar sig i uttryck. Studiens koncept och prototyp är ett möjligt förslag på hur en bredare syn på maskulinitet, gym och träning skulle kunna möjliggöra uppfyllandet av fysiska och psykiska behov genom att introducera gymkontexten för värden som inte ryms inom rådande maskulinitsnormer. / This study examines how design can be used to highlight the current norms around masculinity within gym and excercise with the purpose of exploring how gyms better meet the gym visitors needs. The result of the study is developed in to a norm-creative concept and prototype. The literary research in the study describes how design has been used as a critical and highlighting tool and how current norms around masculinity and associated power relations expresses itself. The study’s concept and prototype are a possible suggestion for how a widened understanding of masculinity, gym and exercise could facilitate the gym meeting the gym visitors physical and mental needs by introducing values in the gymcontext which isn’t included in current masculinity.

Att lindra långvarig ländryggsmärta med pilates ochryggskola. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen förvårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Långvarig ländryggssmärta är ett av de största hälsoproblemen inomsjukvården i västvärlden. Cirka 80 procent av befolkningen har drabbats av dennågon gång i livet. Sjuksköterskan möter personer med ländryggssmärta överallt ivården och bör därför ha kunskap om olika smärtlindringsmetoder. Två avsmärtlindringsmetoder är pilates och ryggskola. Användning av pilates träningoch ryggskolan i behandling av ländryggssmärta har ökat under de senastedecennierna.Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka smärtlindrande effekterav pilates och ryggskola hos patienter med långvarig ländryggssmärta.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats, innehållande 10 artiklar baseradepå randomiserade kontrollerade studier. Litteratursökningar gjordes i databasernaCINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och resultatsammanställdes.Resultatet: Studien verifierade att pilates träning och ryggskola är effektivametoder för att minska smärtnivå hos patienter med långvarig ländryggssmärta.Konklusion: Resultatet av denna studie visade att pilates och ryggskola har godsmärtlindrande effekt på långvarig ländryggssmärta och därmed kan derekommenderas till denna patientgrupp. / To relieve chronic low back pain with pilates and backschool. A literature review. Degree Project in Nursing 15 credit points. MalmöUniversity: Faculty of health and society, Department of care Science, 2018.Background: Chronic low back pain is one of the major health problems inhealthcare in the western world. About 80 percent of the population has sufferedfrom it sometime in life. The nurse meets people with low back pain throughoutthe care and should therefore have knowledge of different pain relief methods.Tow of pain relief methods are pilates and back school. The use of Pilates trainingand back school for the treatment of low back pain has increased in recentdecades.Purpose: The purpose of this literature study was to investigate pain relievingeffects of pilates and back school in patients with chronic low back pain.Method: Literature study with quantitative approach, containing 10 articles basedon randomized controlled studies. Literature searches were made in the databasesCINAHL and PubMed. The articles were quality-reviewed, analyzed andcompiled.Results: The study verified that pilates training and back school are effectivemethods for reducing pain in patients with chronic low back pain.Conclusion: The result of this study showed that pilates and back school havegood analgesic effect on chronic low back pain and therefore they can berecommended to this patient group.

Bakgrund: Idag erbjuder sjukhus i Sverige gruppträning som rehabilitering för cancerpatienter i syfte att minska eventuella behandlingsframkallade biverkningar. Träning kan bromsa sjukdomsförlopp, förhindra spridning av sjukdomen och minska sjukdomsrelaterad ångest och oro. Det anses vara en brist på evidens gällande cancerpatienters upplevelser kring träning i grupp som rehabiliteringsform.   Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter med cancersjukdom upplever gruppträning, under eller efter cancerrelaterad behandling.    Metod: I en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats inkluderades sex kvinnliga intervjupersoner. Det utfördes sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på patienter som tidigare har genomgått en hel gruppträningsperiod handledd av en fysioterapeut. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.     Resultat: Intervjuernas innehåll delades upp i 8 underkategorier och 4 huvudkategorier. Huvudkategorierna bestod av Motivation att träna, Träningsmiljö, Hinder för träning och Upplevda positiva effekter efter avslutad träning   Slutsats: Resultatet av studien visar vikten av det sociala stödet och att det upplevdes spela en nyckelroll för intervjupersonernas trygghet och förståelse. Positiva effekter upplevdes av träningen i sig, såsom bättre styrka, kondition och högre energinivå. Författarparet identifierade att informationsbrist, brist på energi och negativa tankar kunde upplevas som centrala negativa faktorer som i sin tur kunde påverkat motivationen att träna. / Background: Hospitals in Sweden offers group exercise as a possibility for rehabilitation to patients with cancer to aim the possible side effects cancer treatment may induce. Exercise may delay, or stop, proliferation of the disease and may even reduce cancer related depression and anxiety. It is considered that it lacks evidence describing the experiences cancer patients have after using exercise as rehabilitation form.   Aim: The purpose is to investigate how patients with cancer experience group exercise, during or after completed cancer treatment.   Method: In a qualitative interview study with an inductive approach six female interview persons were included. Six semi-structured interviews were performed. The authors interviewed patients who completed a whole group exercise-period supervised by a physical therapist. The results were then analysed using a qualitative content analysis.   Result: The interview results was divided into 8 sub-categories and 4 main categories. The main categories were Exercise motivation, Exercise environment, Exercise obstacles and Experienced positive effects after completed exercise.   Conclusion: The results shows that the importance of the social environment plays a key role according to the experience of support and understanding. It was also described that physical effects from the exercise itself was present. The individuals felt both stronger and experienced having a higher energy level. The authors did identify that lack of information, lack of energy and negative thoughts were described as obstacles, these obstacles were the main negative factors that could lower the individual’s motivation towards the exercise.

Strävan efter det friska och ett liv i harmoni har förmodligen alltid funnits där som en mer eller mindre medveten drivkraft hos människan. Det existentiellt-humanistiska perspektivet ser människan som sårbar med inneboende potential till ständig utveckling. Det sätter hälsa i ett flerdimensionellt perspektiv. I en tid av ökad psykisk ohälsa bland kvinnor ansågs det lämpligt att fördjupa sig i ämnet hälsa. I styrdokument presenteras hälsa ur två dominerande perspektiv: det biomedicinska, patogena perspektivet och det humanistiska, salutogena perspektivet. Denna uppsats lägger fokus på det friska för att skapa utrymme för människans handlingsförmåga vilket hänförs det humanistiska, salutogena perspektivet. Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse för unga vuxna singelkvinnors erfarenheter av hälsa samt möjligheter att påverka den genom fysisk träning och/eller meditation. Åtta unga vuxna singelkvinnor deltog i studien. Det empiriska underlaget omfattas av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomförda under sommaren juni-juli 2021. Resultatet visade att hälsa innebär olika saker för olika unga vuxna singelkvinnor. Men för alla upplevdes den vara styrd i en riktning mot den positiva polen, det som främjar känsla av att må väl. Hälsofrämjande faktorer som tas upp av kvinnorna i studien relateras i hög grad till det humanistiska, salutogena perspektivet på hälsan. Fysisk träning och meditation var en viktig del av många kvinnors vardag och ett viktigt redskap för måluppfyllelse idag och i framtiden. Dessa fynd kan användas som inspiration till kvinnor som lider av psykisk ohälsa eller som av annan anledning har behov av att se över sin livsvärld. / In a world of increased mental illness among young women in Sweden it’s time to shed light on health-promotion. Health is presented from two dominant perspectives: the biomedical, pathogenic perspective and the humanistic, salutogenic perspective. This essay focuses on the latter. The purpose of the study is to gain an increased understanding of eight young adult single women's experiences of health and opportunities to influence it through physical exercise and/or meditation. This is achieved through qualitative semi-structured interviews. Results showed that health can mean different things for different young adult single women. But for everyone, it was felt to be steered in a direction towards the positive pole and feeling of wellbeing. Physical exercise and meditation were an important part of many women's daily lives. These health-promoting elements can be used as inspiration for other women to promote their own health.

Det vi ser idag är att de som arbetar inom vård & omsorgen är de som löper stor risk för att bli sjukskrivna på grund av belastningsskador som sker inom arbetet. Regelbunden träning och ökad fysisk kapacitet är en långsiktig lösning som kan komma att minska muskuloskeletala skador hos blivande arbetstagare inom vård & omsorgen. För att både initiera och upprätthålla fysisk aktivitet och dess hälsofördelar behöver man också fokusera på vilken motivation individen har till att vara fysiskt aktiv och till att träna.      Syftet med studien var därför att mäta den fysiska kapaciteten hos omvårdnadselever på en gymnasieskola i Mellansverige samt att beskriva deras fysiska aktivitetsnivå. Syftet var även att beskriva vilken motivation omvårdnadseleverna har till träning.      Sju fysiska tester som ingår i Eurofit Fitness Test Battery utfördes för att mäta omvårdnadselevernas fysiska kapacitet (n=13) och en enkät fick besvaras gällande deras motivation till träning (n=17). Medelåldern på gruppen var 17,47 år (Std ± 1,28).      All data analyserades i statistikprogrammet SPSS och presenterades med hjälp av medelvärde, median och index. Den insamlade data från de fysiska testerna jämfördes med normalvärden för åldersgruppen som fanns för de enskilda testerna. Enkäten utgick delvis från EMI-2 (Exercise Motivations Inventory) och analyserades med hjälp av fem olika teman gällande motivation.        Resultaten från de fysiska testerna visade att majoriteten av omvårdnadselevernas testresultat i jämförelse med normalvärdena för åldersgruppen låg under medel. Resultaten från enkäten visade att både omvårdnadseleverna som inte tränade och de som tränade regelbundet motiverades mest av fitnessmotiv och hälsomotiv.      Då omvårdnadseleverna visade på låga resultat på de fysiska testerna skulle det vara gynnsamt för omvårdnadseleverna att utföra mer styrke- och konditionsträning. Fysisk styrka och god syreupptagningsförmåga visar tydliga kopplingar till lägre grad av muskuloskeletala besvär såsom smärta och skador i rygg, axlar och nacke. Vårdutbildningarna kan vara med och påverka genom att motivera och betona vikten av fysisk aktivitet för de elever som läser vård och omsorgsprogrammet. På så sätt kan utbildningen göra en insats till att minska sjukskrivningarna och skapa bättre förutsättningar för blivande vårdpersonal att få ett mer hållbart arbetsliv.

Introduktion: Långvariga stresspåslag utan tillräcklig återhämtning kan leda till utmattningssyndrom. Hos friska personer kan fysisk aktivitet minska omfattningen av upplevd stress och god kondition kan skydda mot utmattning. Vid långvarig stress sker fysiologiska och neuro-biologiska förändringar. Det saknas riktlinjer för hur fysisk aktivitet ska ordineras till patientgruppen. Syftet med studien är att sammanställa den forskning som finns kring fysisk aktivitet vid utmattningssyndrom.   Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt. Den undersökta populationen är personer i åldern 20 – 65 år sjukskrivna för utmattningssyndrom. De studerade interventionerna inkluderar fysisk aktivitet. Sökningar utfördes i databaserna PEDro, PsycInfo och Pubmed på begrepp relaterade till fysisk aktivitet, utmattning och sjukskrivning. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med PEDro scale.   Resultat: 10 artiklar med sammanlagt 1089 deltagare inkluderades i studien. De typer av fysisk aktivitet som undersöktes var låg- och medelintensiv gruppträning samt individanpassad träning och fysisk aktivitet på recept. Multimodal rehabilitering innehållande fysisk aktivitet visade långtidseffekter på utmattningssyndrom. Enbart små skillnader sågs mellan grupperna och aktiviteterna som studerades. Aerob träning på medelintensitet hade korttidseffekter på episodiskt minne, i övrigt sågs inga tecken på att hög dos och intensitet gav bättre effekt på utmattning än lägre dos och intensitet. Inaktivitet kan öka risken för återinsjuknande.    Konklusion: Inaktivitet ska undvikas, i övrigt kan form, intensitet och dos på den fysiska aktiviteten anpassas efter patienten. Tre till fyra pass per vecka i 30 - 60 minuter på låg till medelintensitet är bra riktmärken. Inaktiva och personer med mycket symtom kan behöva mer stöd och möjlighet till ledarledd träning.