En Cirkus i ett parkeringshus – en omdefiniering av en existerande och oanvänd struktur med en spännande rörelse på en växande plats – Telefonplan. En plats för performativa artister att komma samman och utveckla sina idéer och producera en föreställning.  En hemmascen att arbeta utifrån och en fast punk att arbeta på då arbetsplatserna även finns inom enstaka evenemang. En kreativ plats med flexibla rum med en rytm mellan träning, produktion och scen.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som ger flera olika symtom och påverkar individens livskvalitet på olika sätt. Olika träningsformer kan ge ett flertal hälsofördelar för personer med MS. En bra teamsamverkan samt att erhålla ett personcentrerat förhållningssätt är en viktig del i sjuksköterskans främjande av fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser och erfarenheter av att utföra fysisk aktivitet hos personer med multipel skleros. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes vilket innebär att beskriva kunskapsläget inom ett visst område samt beskriva och analysera valda studier. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; behov av stöd med underkategorierna; professionellt och personcentrerats stöd, socialt stöd främjar motivation för fysisk aktivitet. Andra huvudkategorin blev positiva hälsoeffekter av fysisk aktivitet med underkategorierna; förbättrad fysisk hälsa underlättar vardagen samt ökat mentalt välbefinnande. I resultatet framgick det att fysisk aktivitet leder till positiva effekter för personer med MS både fysiskt och mentalt. Konklusion: Personer med MS upplevde hälsofördelar i samband med utförandet av fysisk aktivitet men upplevde en bristande kommunikation med sjukvårdspersonal vilket påverkade upplevelsen av att utföra fysisk aktivitet negativt. Främjandet av fysisk aktivitet bör vara personanpassad utifrån personen med MS för att ge goda resultat. / Background: Multiple sclerosis (MS) is a chronic disease that causes several different symptoms and affects the individual's quality of life in different ways. Different forms of exercise can provide a number of health benefits for people with MS. A good team collaboration and obtaining a person-centered approach is an important part of the nurse's promotion of physical activity. Aim: The aim of the study was to describe experiences and experiences of performing physical activity in people with multiple sclerosis. Method: A general literature study was conducted, which means describing the state of knowledge in a specific area and describing and analyzing selected studies. Results: The content analysis resulted in two main categories; need for support with the subcategories; professional and person-centered support, social support promotes motivation for physical activity. The second main category was positive health effects of physical activity with the subcategories; improved physical health facilitates everyday life as well as increased mental wellbeing. The results showed that physical activity leads to positive effects for people with MS both physically and mentally. Conclusion: People with MS experienced health benefits in connection with the performance of physical activity but experienced a lack of communication with healthcare professionals, which had a negative effect on the experience of performing physical activity. The promotion of physical activity should be personalized based on the person with MS to give good results.

Bakgrund: Astma är en folksjukdom som drabbar alla åldrar och kön. Astman kan ha stor påverkan på individen och kan ha en effekt av både fysisk och psykisk karaktär. Fysioterapi vid astma kan ha en roll inom vården av astma, men mer forskning inom upplevelsen av aerob träning hos astmatiker krävs. Syfte: Studien syftade till att undersöka astmatikers erfarenheter och upplevelser av aerob träning i förhållande till sin astma. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som baserades på fem semistrukturerade intervjuer. Informanterna var astmatiker som var aktiva med aerob träning. Ett bekvämlighetsurval användes vid rekrytering av informanter. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier och tretton underkategorier identifierades under analysen. De fem kategorierna var: Graden av symtom påverkas av omgivning och situation, Individuella faktorer avgör träningseffekt, Kunskap om sitt förhållande mellan astma och träning,Träningen är viktig för att vara delaktig och leva ett aktivt liv och Medicinen är en förutsättning för en tryggare träning. Konklusion: Astma är en multifaktoriell sjukdom som kan påverka individen ur ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Studien har identifierat några faktorer som kan påverka hur aerob träning uppfattas och erfars av astmatiker. Mer forskning krävs för att bedöma faktorernas signifikans för fysioterapeutiska åtgärder. / Background: Asthma is an endemic disease that affects all ages and genders. It can play a big role in affecting the individual on both a physical and psychological level. Physiotherapy for asthma can have a part in healthcare of asthma, but more research about experiences of aerobic exercise with asthma is necessary. Purpose: The purpose of the study was to investigate asthmatics experiences of aerobicexercises in relation to their asthma. Method: The study was a qualitative interview study based on five semi structured interviews. The informants were asthmatics active in any kind of aerobic exercise. A convenience selection was used in the recruiting of informants. The data was analyzed usinga qualitative content analysis. Results: Five categories and thirteen subcategories were identified during analysis. The five categories were: Level of symptoms were affected by surroundings and situation,  individual factors determine effect of exercise, Knowledge about the relationship between asthma and exercise, Exercise is important for participation and lead an active life and Medication is a prerequisite for safer exercise. Conclusion: Asthma is a multifactorial disease that affects the individual out of a biological, psychological and social perspective. The study has identified some factors that can affect the experience of aerobic exercise in asthmatics. More research is necessary to evaluate the significance of the factors for implementation in physiotherapeutic measures.

In the modern and digitized Swedish society of today, many people live comfortably, not having to do a lot of physical activity. This has led to a decline in public health. In this thesis,we look at how digitization can help change this trend for the better by using gamification and game elements as a way to motivate people to become more physically active. We have used a qualitative research method to collect data regarding this in connection to an experiment where we let seven different people try three different mobile applications that use game elements as a motivator for people to exercise more. Our results show that game elements, especially those that create meaning, can be an extrinsic motivator that sometimes even awakens an intrinsic motivation. Although, the results also showed that the intended target group must be considered when choosing the game elements, as the motivation of these varies depending on factors such as the user’s attitude towards physical activity beforehand.

No description available.

This quantitative study aims to investigate motives for why members of a training facility choose to perform physical exercise. The study has been based on these four following questions: Is it mainly internal motives or external motives that form the basis for why members of a training facility choose to perform physical exercise? Is it possible to discern a connection between internal and external motives for physical exercise and what type of training the members perform (Group training sessions or training on your own)? Is it possible to discern a relation between internal and external motives for physical exercise and gender? Is it possible to discern a connection between internal and external motives for physical exercise and age? Using a survey have the questions been able to answer. This survey was sent out to a training facility in a medium-sized swedish municipality which has 1290 members that were allowed to decide whether or not to participate.  During the analysis work of the data collection, we have used the computer program SPSS Statistics to be able to discern frequency, relation and differences. In this way, we could understand that it is internal motives that primarily motivates these members to perform physical exercise. Some differences in the categories gender, age and type of exercise could also be seen in the analysis. To create a greater understanding of these results, we have taken support from various motivation theories and previous research about exercise and its health benefits. / Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka motiv till varför medlemmar på en träningsanläggning väljer att utföra fysisk träning. Arbetet har utgått från dessa fyra följande frågeställningar: Är det främst inre eller yttre motiv som ligger till grund till varför medlemmar på en träningsanläggning väljer att utföra fysisk träning? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och vilken typ av träning medlemmarna utför (Gruppträningspass eller på egen hand)? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och kön? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och ålder? Med hjälp av en enkät har frågeställningarna kunnat besvarats. Denna enkät skickades ut till en träningsanläggning i en medelstor svensk kommun där dess 1290 medlemmar fick ta ställning till deltagande eller ej.  Under analysarbetet av datainsamlingen har vi använt dataprogrammet SPSS Statistics för att kunna urskilja frekvens, samband och skillnader. Därigenom kunde vi förstå att det är inre motiv som främst driver dessa medlemmar till att utföra fysisk träning. Vissa skillnader inom kategorierna kön, ålder och träningsform kunde även ses i analysen. För att skapa en större förståelse för dessa resultat har vi tagit stöd av olika motivationsteorier och tidigare forskning kring träning och dess hälsofördelar.

Denna undersökning är utförd på Region Jönköpings läns kliniska träningscenter Metodikum. Vi som skrivit denna rapport är Felicia Uno och Sara Paulsson, vårdadministratörsstudenter på Jönköpings Internationella Handelshögskola. Syftet var att undersöka kommunikationen mellan utvecklingsledare och verksamhetsinstruktörer. De frågeställningarna vi hade med oss var Vilken information behöver instruktörerna innan och under en klinisk träning och Hur uppfattas informationen som instruktörerna får. För att kunna besvara syftet och de frågeställningar som ingick genomförde vi en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa delar som skickades till utvalda S-HLR instruktörer. Vi genomförde dessutom en intervju av semistrukturerad karaktär. Resultaten i undersökningarna visar att den information som Metodikum kommunicerar ut är bristfällig. Det finns ett behov av mer struktur i förråden, till exempel att skåp och lådor ska vara uppmärkta samt en inventarielista som gör det enkelt att se vad som ska finnas i förrådet. Då det finns en stor osäkerhet kring tekniken i rummen önskas enkla manualer i metodrummen. Det framgår även att instruktörerna inte vet var de hittar information om Metodikum. Då vår teori grundade sig i den linjära kommunikationsmodellen har vi under tiden noterat att Metodikum behöver använda sig av en tvåvägskommunikation för att få reda på eventuella brister. Det är viktigt att verksamhetsinstruktörerna får återkoppla till Metodikum direkt efter ett träningstillfälle. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng. </p>

Försvarsmaktens ledningsfilosofi bygger på uppdragstaktik och krigets krav. Den svenska uppdragstaktiken har genom historien omarbetats och anpassats för att möta dåtidens krav och framtida utmaningar. Försvarsmakten har mellan 1979 och 2006 bytt utbildningsystem för sina officerare tre gånger. Dessa omständigheter utgör grunden för studien, att undersöka om förändring i utbildningen har påverkat synen på uppdragstaktik och om en eventuellt divergerande uppfattning påverkar Försvarsmaktens träning. Uppsatsen visar att det finns en viss förskjutning mellan officerskategorier till uppdragstaktiken ur metodologisk eller filosofisk synvinkel vilket grundar sig i utbildningens utformning. Försvarsmaktens på senare år begränsade gemensamma övningsverksamhet påverkar möjligen den yngre officersgenerationen i större utsträckning i tillämpningen av uppdragstaktik som ett resultat av utbildningen. En ofrivillig socialisation uppstår i Försvarsmakten i den fredstida styrningen och med new public management vilken anses äga narrativet över Försvarsmaktens egen ledningsfilosofi med negativa konsekvenser. Den ”nya” officerskategorin kan möjligen motverka framtida negativa influenser för uppdragstaktiken då den nya utbildningen fostrar kritiskt tänkande i större utsträckning.

Introduktion: Det finns ett flertal faktorer som påverkar prestationen vid fysisk aktivitet, bland annat kost, sömn, allmän dagsform och så väl fysiska som psykiska förutsättningar. Dessa förutsättningar skiljer sig åt mellan kvinnor och män på grund av rent biologiska skillnader. Kunskapen kring hur kvinnors hormonutsöndring kan påverka träning är litenoch det finns idag inga speciella rekommendationer kring hur man ska planera sin träning kring de olika faserna i menstruationscykeln. Det finns en kunskapslucka kring idrott och träning i relation till menstruationscykeln och den här studien ämnar till att väcka intresse till att förstå hur träning, och måendet kring träning, kan påverkas av menstruationscykeln. Syfte: Studiens syfte är att genom dagboksanteckningar över en hel menstruationscykel undersöka om kvinnor upplever skillnad i sin träningsprestation utifrån sitt fysiska samt psykiska välbefinnande, relaterat till var i menstruationscykeln de befinner sig. Metod: Vid start fylldes ett formulär i av deltagarna gällande deras fysiska och psykiskahälsostatus. Under en menstruationscykel (individuellt antal dagar för varje deltagare) fördes dagbok över träning och mående både psykiskt och fysiskt via en dagbok. Dagboken var utformad för att specifikt samla in information gällande deltagarnas fysiska och psykiska välbefinnande, samt logga deras fysiska aktivitetsmönster. När varje dag i en hel menstruationscykel var ifylld var dagboken färdigställd. Användandet av Natural Cycles fungerade som ett hjälpmedel för att monitorera menstruationscykeln.Därefter sammanställdes dagböckerna från de olika deltagarna för att undersöka om det fanns några likheter i de olika faserna gällande upplevt fysiskt och psykiskt välbefinnande samt prestationsförmåga. Analys av resultat: En del deltagare upplever sig väldigt påverkade avmenstruationsblödningen medan vissa knappt upplever några problem alls i relation tillmenstruationen. Huruvida det fysiska välmåendet hänger ihop med det psykiskavälmåendet varierade mellan deltagarna. Slutsats: Efter avslutad studie kan vi konstatera att större delen av deltagarna upplevdesig påverkade prestationsmässigt såväl fysiskt som psykiskt. Det fanns däremot inga evidens för under vilka faser som de var mer eller mindre påverkade.

Denna litteraturstudie tar sikte på att belysa hur proteinkonsumtion påverkar en atlets fysiska uthållighetsförmåga. För att kunna maximera sin uthållighetsprestation behöver atleter protein för att bland annat ersätta använd energi. Atleter behöver även protein för att tillgodose musklerna med essentiella aminosyror för optimal återuppbyggnad. Det resulterar i att proteinintaget delvis blir avgörande för hur kroppen svarar på träningsinsatsen. Beroende på typ av sportutövning såväl som individuella skillnader så har dock olika atleter olika nutritionella behov. Folkhälsomyndigheten följer WHO:s rekommendation gällande ett generellt dagligt proteinintag på 0,8gram per kilo kroppsvikt för vuxna. Elitidrottare rekommenderas däremot ett dagligt proteinintag på 1,4–1,8gram protein per kilo kroppsvikt. Studier som analyserar nutrition i relation till fysisk prestationsförmåga baseras främst på manliga studiedeltagare. Det har dock etablerats att det finns könsbaserade skillnader när det kommer till metabolism under uthållighetsträning. Män är mer beroende av kolhydrat- och proteinkällor under uthållighetsträning än vad kvinnor är. Detta beror sannolikt delvis på skillnader i koncentrationsnivåer av hormonet östrogen. Sammanfattningsvis visar resultaten att idrottande atleter har ett högre proteinbehov än människor som inte tränar. Ett ökat proteinintag visar sig dock inte systematiskt öka en atlets uthållighetsprestation. Däremot finns en samstämmighet kring att ett ökat proteinintag reducerar stressmarkörer vid en hög fysisk belastning. Detta tyder på att proteinmängden påverkar prestationsmöjligheten sett under en längre tid. Dessutom visar det att proteinintaget reducerar skaderisken, vilket bör vara essentiellt för atleter vars träningsmöjligheter minimeras vid skada. Därtill tyder granskade studier på att humöret efter fysisk ansträngning förbättras med ett ökat proteinintag vilket också är av intresse. Den proteinmängd som bör intas av atleter som vill maximera sin uthållighetsträning är 1,45g/kg/d för kvinnliga atleter och 1,74g/kg/d för manliga atleter. Båda värden är inom spannet som folkhälsomyndigheten rekommenderar för elitidrottare. Men det är av vikt att i framtiden belysa könsbaserade skillnader för att främja mer jämlika kunskapsförhållanden mellan kvinnliga och manliga atleter.