No description available.

Road traffic is a major source of carbon dioxide emissions and air pollution. Travelling will always be needed in cities, but it needs to be sustainable. A shift from private cars to more efficient forms of transportation is one of the most important strategies to create a sustainable transportation system. Some of the worst air quality in Sweden is found in Stockholm and the levels of particulate matter and nitrogen oxide fails to reach the national environmental objective Clean air. This case study examines the work done by the city of Stockholm to achieve sustainable traffic. The aim is to identify deficiencies and obstacles to achieving the goal of Clean air. Air quality data, the planning documents used by the city of Stockholm, and interviews have been analyzed using a broad theory on public management and sustainable traffic. The results show a great variety in how the traffic-related goals are set and that overarching visions are not translated into direct action. More coordinated measures are needed to achieve synergies. Finally, five primary obstacles to achieving the goal Clean air have been identified.

<p>En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell. </p><p>En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. Resultatet av undersökningen är att det åtminstone finns tio sådana modeller. </p><p>Den modell som konstruerats för att generera och simulera trafik är giltig för en rak, torr och plan fyrfältig motorväg utan på- och avfarter. Den konstruerade modellen har döpts till <i>Intelligent Traffic Generator</i>, INTRAG. Modellen för att generera trafiken bygger på tre olika typer av områden. De tre typerna är: simulerat område, kandidatområde samt genereringsområde. I det simulerade området, området närmast simulatorn, simuleras fordonen enligt detaljerade modeller för förar- och fordonsbeteenden. De förar- och fordonsmodeller som används i modellen för <i>car-following</i>, körfältsbyten samt acceleration bygger till stor del på modellen <i>Traffic Performance on Major Arterials</i>, TPMA, och VTIs trafiksimuleringsmodell. Det finns även modeller för retardation, transformation av ideal hastighet samt hur förare kommunicerar med körriktningsvisare och bromsljus. Kandidatområdena är de områden som omger det simulerade området. De fungerar som en buffert av fordon. I dessa områden uppdateras fordonen sällan och inte enligt några modeller för förar- och fordonsbeteenden. Det finns två genereringsområden, ett i slutet av respektive kandidatområde. I dessa områden genereras nya fordon. </p><p>Förutom att konstruera en modell för att generera och simulera trafik till en körsimulator bestod uppgiften i att ta fram ett upplägg för hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn ska se ut. Kommunikationen i det framtagna upplägget sker över intranät med internetprotokollet IP och transportprotokollet UDP. De paket som skickas mellan modellen och körsimulatornpaketeras efter en framtagen struktur. </p><p>Modellen har implementerats i programmeringsmiljön Borland Delphi 5. För att kunna testköra modellen skapades en applikation som fungerar som ett substitut för en körsimulator. Substitutet har även använts vid verifiering och validering av modellen. Vid verifieringen framkom att det uppmätta flödet i modellen i medel ligger mellan 3,6 och 9,9 % för lågt. Detta beror troligen på dåliga mätmetoder. För övrigt verkar modellen vara korrekt implementerad. Modellen har inte kunnat testköras mot VTIs körsimulator. De testkörningar som genomförts med körsimulatorsubstitutet har dock givit en indikation på att modellen är en bra avbildning av verkligheten.</p> / ISRN/Report code: LiU-TEK-LIC- 2005:58

En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell. En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. Resultatet av undersökningen är att det åtminstone finns tio sådana modeller. Den modell som konstruerats för att generera och simulera trafik är giltig för en rak, torr och plan fyrfältig motorväg utan på- och avfarter. Den konstruerade modellen har döpts till Intelligent Traffic Generator, INTRAG. Modellen för att generera trafiken bygger på tre olika typer av områden. De tre typerna är: simulerat område, kandidatområde samt genereringsområde. I det simulerade området, området närmast simulatorn, simuleras fordonen enligt detaljerade modeller för förar- och fordonsbeteenden. De förar- och fordonsmodeller som används i modellen för car-following, körfältsbyten samt acceleration bygger till stor del på modellen Traffic Performance on Major Arterials, TPMA, och VTIs trafiksimuleringsmodell. Det finns även modeller för retardation, transformation av ideal hastighet samt hur förare kommunicerar med körriktningsvisare och bromsljus. Kandidatområdena är de områden som omger det simulerade området. De fungerar som en buffert av fordon. I dessa områden uppdateras fordonen sällan och inte enligt några modeller för förar- och fordonsbeteenden. Det finns två genereringsområden, ett i slutet av respektive kandidatområde. I dessa områden genereras nya fordon. Förutom att konstruera en modell för att generera och simulera trafik till en körsimulator bestod uppgiften i att ta fram ett upplägg för hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn ska se ut. Kommunikationen i det framtagna upplägget sker över intranät med internetprotokollet IP och transportprotokollet UDP. De paket som skickas mellan modellen och körsimulatornpaketeras efter en framtagen struktur. Modellen har implementerats i programmeringsmiljön Borland Delphi 5. För att kunna testköra modellen skapades en applikation som fungerar som ett substitut för en körsimulator. Substitutet har även använts vid verifiering och validering av modellen. Vid verifieringen framkom att det uppmätta flödet i modellen i medel ligger mellan 3,6 och 9,9 % för lågt. Detta beror troligen på dåliga mätmetoder. För övrigt verkar modellen vara korrekt implementerad. Modellen har inte kunnat testköras mot VTIs körsimulator. De testkörningar som genomförts med körsimulatorsubstitutet har dock givit en indikation på att modellen är en bra avbildning av verkligheten. / ISRN/Report code: LiU-TEK-LIC- 2005:58

Denna studie handlar om lärande på ett yrkesgymnasium där de utbildar sig till lastbilschaufförer och där de varierande tränar i simulator och fysisk trafik. De tränandes erfarande i de olika lärsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lärmiljöerna som två olika träningssituationer där olika saker tränas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svårigheter där miljön hindrar från att gå in på detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar på skärmar, som man inte kan i den fysiska träningssituationen. I simulatorn tränas främst precision, rutiner, noggrannhet, stresshantering, planering och koncentration. I simulatorn tvingas de tränande till att göra samma övning om och om igen tills det blir perfekt. När man tränar i den fysiska trafiken handlar det om helheten, uppmärksamhet, närvaro, riskbedömning och interaktion med andra trafikanter i miljön som man kör i. Det handlar också om manövrering, konsekvenser av handlande i situationer och hur man bör handla för att inte skapa risker. I körning i den fysiska miljön gäller det att snabba på och det finns ingen tid för detaljer. Många på skolan kommer från generationers åkare. De är på ett sätt födda in i rollen som lastbilschaufförer, kan språket, känner till miljön, har en självsäkerhet, hemtamhet och redan funnen identitet i sammanhanget. Detta påverkar deras resultat, deras attityd till uppgifter och hur de tar sig an det som ska göras. Även datorspelserfarenhet har betydelse för deltagarnas attityd till simulatorn. De som är vana att spela datorspel har lättare att förstå bilden i simulatorn, men uttrycker också att det tar tid att lära sig att förstå den. Speciellt avstånd och hastighet verkar vara extra problematiskt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar på barns transportsätt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsätt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primära datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till föräldrar på Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets ålder och avståndet mellan hemmet och skolan påverkar vilket transportsätt elever tar sig till skolan på. Många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ändå ska ta bilen till jobbet. Av föräldrarna, som skjutsar är en del nöjda och en del missnöjda med sättet deras barn tar sig till skolan på. Vilket indikerar att vissa föräldrar kan se bilskjutsandet som ett positivt inslag i vardagslivet, samtidigt som de missnöjda föräldrarna skjutsar, för att de inte får vardagen att gå ihop utan bilen. Även om uppsatsen inte är normativt upplagd, kan studien bistå beslutsfattare i deras planering för säkrare skolvägar.

This is a study of what accidents with trucks costs. The costs were considered with a broad perspective where both society, trucking companies and individual costs were heeded. Data from public and insurance databases have been analysed with statistical tools which yielded results showing that accidents are a significant economic cost to the trucking company. This economic impact has been largely overlooked in the past since it does not affect all trucking companies the same due to the random nature of accidents. However, looking at a large population of accidents it is found that they are common and expensive enough to be a standing cost to the owners of trucks. It is thereby found that accidents cause enough costs that it is possible to use economic reasons for motivating safety measures and that it is possible to calculate the costs of accidents and compare it to other costs that trucks generate, fuel for example. Another result is however that the risks and consequences of accidents exceed economical factors, that both society, individuals and the trucking company will be exposed to risks beyond what could be valued in money.

Tez (Tıpta Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Halk Sağlığı Anabilim Dalı, 2005. / Bibliyografya var.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Inom planering är medborgardeltagande en del som får olika stor betydelse beroende på planerarnas engagemang. Medborgardeltagande är en del av samråd som är ett krav att ha enligt plan- och bygglagen (2010:900). Den här undersökningen bygger på syftet att implementera medborgardeltagande inom gatumiljön innan en process startar eller mycket tidigare än när samråd sker.  Data i form av bilder och åsikter samlades in från medborgare främst genom formulär på grund av nulägets situation med Covid-19 då det skulle anses olämpligt att söka sig direkt till människor fysiskt. Under undersökningens gång samlades åsikter och tankar in från ett flertal personer från både Sverige, men också ett fåtal från utlandet. Genom att använda metoden grundad teori kan forskaren ta inkomna data från svarspersonerna och tolka den helt utan någon grund i tidigare teorier. Utifrån svarspersonernas data och information startades en process för att förenkla forskarnas arbete genom att ta fram koder och kategorier utifrån svaren. När forskaren kan koncentrera sig på det mest avgörande kan forskningen på så sätt bli mer effektiv genom att forskaren följer koderna och kategorierna. Sedan analyseras data utifrån koderna för att sedan jämföras med experternas kunskap. Det görs främst för att se hur likatänkande de båda är, men också för att se om de båda kan samverka.  Slutsatsen blev att ett kunskapsutbyte mellan medborgare och planerare kan effektivisera planeringen samt skapa en bättre förståelse från båda parter. Data från medborgare bör sparas för att kunna användas tidigt i planeringsprocesser om planeraren anser det lämpligt. Den här kunskapen ska då inte ersätta samråd utan komplettera processen för ett bättre och mer tidseffektivt resultat.