Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elevers läsförståelse påverkas och eventuellt utvecklas genom individuell läsning av en serie lärobokstexter med stöd av modifierade texter. Fem elever på Introduktionsprogrammet Yrkesintroduktion (IMY) med inriktning Hotell och turism läste individuellt sju olika lärobokstexter. Den första texten lästes endast i original medan de fem övriga lästes med stöd av texter som modifierats med avseende på ordval, syntax och ”röst”. Slutligen fick eleverna läsa ytterligare en originaltext utan stöd. Efter läsning av respektive text gjordes semistrukturerade intervjuer med varje elev, som fokuserade dels på elevernas förståelse av innehållet, dels på deras upplevelse av läsningen. Resultatet visar att eleverna hade god hjälp av de modifierade texterna när det gällde förståelsen och i de flesta i högre grad kunde återberätta innehållet även i den avslutande originaltexten efter läsning av fem texter med stöd av modifierade texter. Det innebär att modifierade texter är en framkomlig väg för att öka elevers förståelse av lärobokstexter och ett alternativ till translanguaging. Eleverna hade emellertid svårt att se eller uttrycka sig kring sin egen eventuella läsutveckling.

The purpose of this study is to analyze if textbooks used in Swedish for second language learners incorporate translanguaging and inclusion. The textbooks used in this study are aimed at pupils in Swedish middle school (ages 10-12). The material that we have used and analyzed are the textbooks Språkis – svenska för nyfikna C and Entré elevbok A. As a theory we chose to apply translanguaging. Our analytical starting points for this study are text- and multimodal text analysis. The questions, that this study is based upon, are “Do the textbooks express a translanguaging language vision?” and “Do the textbooks include the intended reader?”. Starting with our questions we created indicators to be able to analyze the textbooks. The indicators that we used to expose translanguaging were comparison of language, mother tongue, meta-markers (looks like, reminds of…) and fixed phrases. The indicators that were used to expose inclusion were; prior knowledge that is assumed, if minorities are noticed -in what way?, how the reader is addressed and level of difficulty in the language. The study showed that the level of prior knowledge needed to be able to use the textbooks set the textbooks apart. It also showed that neither one of the textbooks used the mother tongue as a resource for future learning. We could also see how the usage of pictures differed between the textbooks. Both textbooks, somewhat, used the pictures to support the text, but to a different extent. In conclusion the study shows that the textbook Språkis – svenska för nyfikna C, uses translanguaging and inclusion to a greater extent than Entré elevbok A does.

En studie om framgångsrika arbetssätt inom andraspråkselevers språkutveckling är vi inte ensamma om att ha gjort. Vi har dock varit nyfikna på hur transspråkande kan stärka och utveckla elevers språkliga repertoar och när vi började leta i forskningen upptäckte vi att begreppet translanguaging, eller transspråkande som vi har valt som översättning, hittills inte i så stor utsträckning har resulterat i svenska studier. Ett transspråkande arbetssätt handlar om att vara öppen och positiv till att elever använder alla sina språk för att kommunicera, att ge alla språk samma status i klassrummet och att förändra organisationen i skolan så att samplanering och nära samarbete med de pedagoger som eleverna möter kan utvecklas. Transspråkande som teori innebär att se till elevens hela språkliga repertoar, och synen på att lärande sker tillsammans med andra delar transspråkande med det sociokulturella perspektivet som denna studie har utgått ifrån. Med transspråkande som utgångspunkt blir det också tydligt att elevers behov av stöd bör ses ur ett relationellt perspektiv, att elevers svårigheter är yttre faktorer som går att lösa med rätt anpassningar. Syftet med studien var att få se hur svenska som andraspråkslärare arbetar med att utveckla elevernas språkliga förmågor, samt vilka erfarenheter och uppfattningar om transspråkande som dessa lärare har. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och observationer samlades empirin in. Studien har en kvalitativ och abduktiv ansats och har använt tematisk analys för att bearbeta empirin. Resultatet visade att begreppsförståelse och pedagogiska modeller, interaktion och samarbete samt höga förväntningar på eleverna är viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för andraspråkselevers språkutveckling. Både tidigare forskning och lärarna som har medverkat lyfte dessa aspekter. Resultatet visade också att arbete med transspråkande som metod kräver mer än bara en positiv attityd till att använda elevernas alla språk i undervisningen. Det krävs en organisation som möjliggör samplanering och samarbete och enspråkighetsnormen som ofta finns på svenska skolor behöver brytas så att alla språk ges samma status.  Vår slutsats är att transspråkande är en metod som gynnar andraspråkselevers språkliga utveckling och som kan användas oavsett ålder på eleverna.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka med vilka språkliga medel negativa attityder till nyanländas kulturella resurser konstrueras. Frågeställningar som besvaras i studien är:  Med vilka språkliga medel konstrueras explicita och implicita negativa attityder till nyanlända elever?  Hur kommer dessa till uttryck i relation till kulturella resurser som flerspråkighet, kodväxling, modersmål och transfer? Metoden i studien är en kvalitativ analys av inspelat material där några utvalda analyseras ingående. Resultatet visar att implicita negativa värderingar konstrueras i stor utsträckning med hjälp av negationer som fungerar som markörer för presuppositioner, i det här fallet underliggande negativa värderingar. Bland enskilda attitydmarkörer kan nämnas adverb som inte, aldrig, sällan och pronomen som ingen, ingenting, alla samt konnektorer som markerar kausalitet, till exempel för att. Upprepningar av konnektorer kan också ses som markörer för implicita värderingar. Alla markörer fungerar dock i första hand endast som indikationer på underliggande värderingar som behöver bekräftas genom tolkning av den språkliga kontexten där de förekommer, till exempel frasen, satsen eller meningen innan man kan säga något mer bestämt om den underliggande negativa värderingen. Det som utmärker innehållet i de negativa värderingarna som jag fått syn på med hjälp av min analys är att de nyanländas kulturella resurser i form av modersmål och kultur framställs i motsatsförhållande till den svenska kulturen och det svenska språket.

Transspråkande är ett arbetsätt som flerspråkiga elever kan använda i undervisningen och betyder att man använder mer än ett språk i syfte att lära sig något. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter och upplevelser om att använda transspråkande i svenska som andraspråk. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fyra ungdomar intervjuades. I intervjun fick eleverna redogöra för sin inställning till begreppet flerspråkighet och sin användning av transspråkande. Resultaten visar att deltagarna är positiva till begreppet flerspråkighet och sällan använder sina språk i sva klassrum. Ett annat resultat visar att möjligheterna att använda sina språk i undervisningen är större än utmaningarna. Deltagarna upplever bättre bemötande från sina sva-lärare och mindre av andra lärare i andra ämnen som uppvisar negativa bemötande. Slutligen är transspråkande ett känt begrepp av deltagarna och eleverna har olika upplevelser av att använda eller inte använda sina språk i undervisningen.

This is a qualitative study with the pupose of investigating preschool teachers'views on the work with multilingualism, in order to make visible whether themultilingual children are given the conditions to use their linguistic resourcesin the preschool's activities. The study was conducted through semi-structuredinterviews with eight working preschool teachers. The collected empirical evidence was analyzed through a content analysis with central concepts from thesocio-cultural perspective as a starting point. The theoretical concepts thatbecame the starting point for the analysis were tools, mediation, the proximaldevelopment zone and scaffolding.The results of the study demonstrate that the participating preschool teacherswork with multilingualism at each preschool. They have a positive view ofmultilingualism where the children's linguistic resources are seen as assets inthe group of children. In the work with multilingualism, the preschool teachersdescribe several different ways of working that are relevant for language development and that can create conditions for the multilingual children.The results also show challenges with the work in the preschool, where multilingualism can make it difficult to understand each other and misunderstandings can take place. There are also challenges in challenging all mother tongues in the group of children, even those languages that only one or a fewchildren have as their mother tongue. This becomes relevant to carry on discussions about in the work team or with their principal in order to find formsof cooperation that enable the multilingual children to develop all their linguistic resources. / Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka förskollärares syn påarbetet med flerspråkighet, för att synliggöra om de flerspråkiga barnen fårförutsättningar att använda sina språkliga resurser i förskolans verksamhet.Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta verksammaförskollärare. Den insamlade empirin analyserades genom en innehållsanalysmed centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.De teoretiska begrepp som blev utgångspunkten för analysen var redskap,mediering, den proximala utvecklingszonen och scaffoldingResultatet i studien påvisar att de deltagande förskollärarna arbetar medflerspråkighet på respektive förskola. Dem innehar en positiv syn påflerspråkighet där barnens språkliga resurser ses som tillgångar i barngruppen.I arbetet med flerspråkighet beskriver förskollärarna flera olika arbetssätt somblir relevanta för språkutveckling och som kan skapa förutsättningar för deflerspråkiga barnen.I resultatet framgår också utmaningar med arbetet i förskolan, därflerspråkigheten kan göra det svårt att förstå varandra och missuppfattningarkan äga rum. Det finns också utmaningar i att utmana alla modersmål ibarngruppen, även de språk som endast ett eller ett fåtal barn har sommodersmål. Detta blir relevant att föra vidare diskussioner kring i arbetslageteller med rektorer för att hitta samverkansformer som gör det möjligt för deflerspråkiga barnen att utveckla alla sina språkliga resurser.

This research aims to shed light on language policies and early bilingual education in Sweden. It highlights the main language policies developed by Sweden while framing them within a European perspective, thus comparing the “national” language policies to the “international” language policies, stressing differences and similarities. More specifically, it analyzes the language policies and guidelines related to bilingual education created by the Council of Europe and afterwards applies the same procedure to the Swedish ones. Furthermore, this study investigates the language practices of children and teachers in two bilingual/multilingual settings. In order to do this, the research was framed as a sociolinguistic ethnography and was carried out using observations, interviews and audio-recordings in order to achieve triangulation wherever possible. Interview and observational data were analyzed thematically while interactional data was analyzed to establish the purposes for which different languages were used by participants. In conclusion, this study might give an idea of how appropriate the Swedish language policies are while stressing the need to revise and implement those policies that might affect the success of early bilingual/multilingual preschool education in Sweden. / Denna studie ämnar belysa språkpolitik och tidig tvåspråkig utbildning i Sverige. Ett av målen är att titta närmare på rådande språkpolitik i Sverige ur ett Europeiskt perspektiv, genom at jämföra ”nationell” och ”internationell” språkpolitik och belysa likheter och skillnader. Detta innebär, mer specifikt, att analysera språkpolitik och riktlinjer för tvåspråkig utbildning som är utarbetad av Europarådet och sedan ställa dem mot de riktlinjer som är utarbetade i Sverige. Dessutom är målet att undersöka olika lingvistiska praktiker hos elever och lärare i en tvåspråkig kontext. Studien har utförts med sociolingvistisk, etnografisk metod och metodologisk triangulering som inkluderat olika tillvägagångssätt såsom observationer, intervjuer och inspelade ljudupptagningar. Insamlad data har undersökts med syfte att klassificera olika språkliga beteenden för att söka förstå de olika strategier och vanor som utgör själva kärnan i interaktionen mellan tvåspråkiga elever och lärare. Slutligen är syftet med studien att ge en inblick i hur lämplig svensk språkpolitik är i fråga om tvåspråkig utbildning och samtidigt belysa vad som kan behövas reviderasoch införas för att påverka framtida tvåspråkig/flerspråkig utbildning i Sverige.

I Sverige talas det många olika språk utöver svenskan och officiellt råder det en flerspråkig norm där också Skolverkets styrdokument betonar vikten av att tillvarata elevens alla kompetenser. Trots det råder det i praktiken ibland en enspråkig norm inom svenskt utbildningsväsende.  Sfi är en utbildning för vuxna invandrare där alla elever har flerspråkiga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen var därför att undersöka hur sfi-lärare uttrycker sin inställning till transspråkande undervisning och sin syn på förstaspråkets betydelse och funktion för undervisning. Studien utgick från en fenomenologisk ansats med kvalitativa intervjuer av åtta sfi-lärare på samma kommunala sfi-skola och som också var kollegor till mig. Analysen av intervjuerna undersökte olika aspekter av sfi-lärarnas utsagor om elevers förstaspråk som resurs i undervisningen. Studien sökte efter uppfattningar och synsätt som visade sig i lärarnas tal om ämnet. De viktigaste resultaten i studien visade att utsagorna från lärarna pekade på en positiv syn på transspråkande undervisning. Aspekter som framkom var att lärarna ansåg att flerspråkigheten hade positiv inverkan vid inlärning av ett andraspråk och att lärarnas tal beskrev en tro på elevernas personliga studieansvar. Men analysen av lärarnas utsagor kring deras egen flerspråkiga undervisning visade att lärarna lade in olika betydelser av begreppet flerspråkighet. Det vill säga att det skiljde sig mellan lärarnas utsagor hur man talade om vad flerspråkighet var och vilka kvaliteter som måste vara infriade för att undervisningen skulle uppfattas som transspråkande. / In Sweden, many different languages are spoken in addition to Swedish and officially there is a multilingual norm. The National Agency for Education´s governing documents emphasizes how important it is to utilize all competencies that students possess. Despite this, there is at times a monolingual norm present in the Swedish education system in practice. SFI (Swedish for Immigrants) is an education for adult immigrants where all students have multilingual knowledge. The purpose of this thesis was therefore to investigate how SFI teachers express their attitude to translingual teaching and their view of the significance and function of the first language for teaching.  The study was based on a phenomenological approach with qualitative interviews of eight SFI teachers from same municipal SFI school. These SFI teachers were also my colleagues. The analysis of the interviews examined various aspects of the SFI teachers’ statements about their students’ first language as a resource in teaching. The study looked for perceptions and perspectives that were reflected in what the teachers had to say about the subject.  The most important results in the study showed that the statements from the teachers pointed towards a positive view on translingual teaching. Aspects that emerged were that the teachers considered that multilingualism had a positive impact when learning a second language and that the teachers’ statements expressed a belief in their students’ personal study responsibilities. However, the analysis of the teachers’ statements about their own multilingual teaching showed that the teachers added different meanings to the concept of multilingualism. There was a difference between the teachers’ statements regarding how they talked about what multilingualism was and what qualities must be met in order for teaching to be perceived as translingual.

I dagens globaliserade samhälle har den språkliga situationen inom svenska skolan förändrats markant de senaste åren och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att på en vetenskaplig grund kunna göra val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos alla elever. Syftet med den här empiriska studien är att öka kunskapen om transspråkande som arbetssätt för att stärka flerspråkiga elevers lärande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes klassrumsobservationer och intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 på en mångkulturell skola. Resultatet av analysen visar att transspråkande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling positivt. Genom att synliggöra elevers olika språk och kulturella erfarenheter samt använda dem som resurs i undervisningen utvecklas och stärks elevers identitet och självkänsla vilket i sin tur medför större motivation och engagemang bland eleverna. Transspråkande arbetssätt ger elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs för sitt lärande och de kan på så sätt utveckla sina språk- och ämneskunskaper parallellt. För att kunna uppnå en effektiv transspråkande undervisning krävs dock en medvetenhet kring arbetssättet där flera olika aktörer inom skolans verksamhet behöver integreras med varandra. / In today’s globalized society, the linguistic situation within the Swedish school has changed significantly in recent years and more and more students are multilingual with different first languages. As a teacher, it is important to take part of current research in order to create a scientific basis for choosing teaching approaches to develop knowledge in an inclusive way for all students. The purpose of this empirical study is to increase knowledge about translanguaging as a teaching approach to strengthen multilingual students’ learning. To answer the research questions of this study, classroom observations and interviews were conducted with six teachers in grades 4–6 at a multicultural school. The results of the analysis show that translanguaging approaches have a positive effect on multilingual students’ language and knowledge development. By acknowledging the students’ different languages and cultural experiences and using them as a resource in the teaching, students’ identity and self-esteem are developed and strengthened, which in turn leads to greater motivation and engagement among the students. Translanguaging approaches give students the opportunity to use all of their languages as a resource for learning and they can thereby develop both their language as well as their subject knowledge simultaneously. In order to achieve an effective translanguaging teaching, it is however crucial to have an awareness of the teaching approach where several different educators within the school need to be integrated with each other.

The question that I would like to visualize, rethink and reassess is the relationship between the theoretical and practical knowledge in my profession. I work as a guidance counselor in the subject of mother tongue with newly arrived pupils. The aim with my essay is to process and stigmatize literary researches as well as my own theoretical and practical knowledge, thoughts, experiences and reflections. I am analyzing the profession of a guidance counselor and the everyday life in my situation as a mother tongue teacher. I stress the knowledge and abilities that are needed for a guidance counselor to analyze my own teaching methods on a deeper level. I hope that my experience, practical and theoretical knowledge can benefit colleagues in the same profession as me, and especially those who work with newly arrived students in Sweden. I have chosen to write this essay on the basis of my self-perceived events to analyze my own teaching methods for a better understanding. In my research, I came to the conclusion that both theoretical and practical knowledge are both equally as important in my profession. / Relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap i mitt yrke som studiehandledare på modersmålet är fråga som jag vill synliggöra, ompröva och omvärdera. Syftet med min uppsats är att bearbeta och systematisera forskningslitteratur samt egna teoretiska och praktiska kunskaper, funderingar, tankar, erfarenheter och reflektioner. Jag synliggör de kunskaper och förmågor som behövs för en studiehandledare på modersmålet för att analysera min egen undervisning på en djupare nivå. Min förhoppning är att min erfarenhet, de praktiska och teoretiska kunskaperna kan bidra till kollegornas nytta inom samma yrke och i synnerhet de som arbetar med nyanlända elever. Jag har valt att skriva min uppsats i essäform med utgångspunkten i egenupplevda händelser och analysera detta med reflektioner över min egen yrkespraktik för att nå bättre förståelse. I min undersökning kommer jag fram till att teoretiska och praktiska kunskaper är lika viktiga i mitt arbete.