Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare uppfattar att de tillvaratar språklig mångfald bland flerspråkiga elever med invandrarbakgrund, genom intervjuer med tre F-3 lärare på olika skolor. Det sociokulturella perspektivet har valts som teoretisk grund för studien. Datainsamling genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datamängden bearbetades med en fenomenografisk ansats. De sex kategorierna som växte fram ur analysen var Bristande kommunikation, En helhetsbild som är viktig, Ökad måluppfyllelse genom transspråkande, Det egna ansvaret, Möjligheter och begränsningar samt Inkludering av olika språk. Examensarbetet har visat att samtliga intervjuade lärare anser sig själva vara ansvariga för och initiativtagare till att språklig mångfald tillvaratas i klassrummet. Samtliga lärare har en positiv inställning till elevers språkliga mångfald och är måna om att inkludera olika språk. Dock framkommer också att olika utmaningar påverkar möjligheterna till detta. I lärarnas strävan efter att arbeta utifrån en helhetsbild betonar man transspråkande som något positivt. Man önskar kunna hjälpa elever att använda detta arbetssätt än mer genom ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare. Studien visar också lärares intresse för begreppsinlärning och olika modaliteter. Till skillnad från tidigare forskning som lyfter fram nyttan av digitala modaliteter, så föredrar de intervjuade lärarna modaliteter i form av bilder och gester för elever i de tidiga åldrarna. / The purpose of this essay was to increase knowledge about how teachers perceive the utilization of linguistic diversity among multilingual students with an immigrant background, through interviews with three teachers working in schoolyears F-3. The socio-cultural perspective has been chosen as the theoretical basis for the study. Data collection was performed based on a qualitative method, through semi-structured interviews. The collected data was processed with a phenomenographic approach. The six categories that emerged from the analysis were Lack of communication, An overall picture that is important, Increased goal fulfillment through transilingualism, Own responsibility, Opportunities and limitations and Inclusion of different languages. The degree project has shown that all interviewed teachers consider themselves responsible for and initiators of linguistic diversity in the classroom. All teachers have a positive attitude towards students' linguistic diversity and are determined to include different languages. However, it also appears that different challenges affect the possibilities for this. In the teachers' striving to work based on an overall picture, transilingualism is emphasized as something positive. They want to be able to help students use this way of working even more through increased collaboration with mother tongue teachers and study tutors. The study also shows teachers' interest in concept learning and different modalities. Unlike previous research that highlights the benefits of digital modalities, the interviewed teachers prefer modalities in the form of images and gestures for students at an early age.

Swedish schools start teaching English in second grade. Also, many children in Sweden practicea lot of English in their spare time, for example by watching films, or by playing computergames. During the last few years, Sweden has accepted many refugees from countries whereEnglish doesn’t play such a dominant role. By talking to refugee high-school students and theirparents, and asking them about their attitudes towards English as a language and as a subjecttaught in school, this study aims to make it easier for English teachers in Sweden to understandthe perspective of foreign-born students. The study is based on interviews and surveys withSomali- and Arabic-speaking students and parents, conducted in collaboration with Somali- andArabic-speaking translators. This group of students has a completely different starting point thanSwedish students, since they start learning English as a foreign language at the same time as theystart learning Swedish, and have a home language that is from a different language group. Themethod of research used has been focus group interviews with students, individual, structuredinterviews with parents, as well as surveys with students. Results show that students and parentswho participated think it’s important to learn English, that they don’t think it’s a particularlydifficult language, but that they need more time to practice, in school, and in their spare time. / <p>Engelska</p>

Philosophiae Doctor - PhD / Internationalisation or the “process of integrating an international/intercultural dimension into the teaching, research and service functions of a higher education institution” (Knight 1997: 8) has become an important aspect of the domination of higher education institutions. In South Africa as in countries like the United States, the United Kingdom, France, Japan and Canada, there have been dramatic increases in the numbers of international students. Research shows that the majority of these international students experience various difficulties when the academic culture of the host environment is different from that of the home environment in many respects (Al-Murshidi, 2014; Abukhattala, 2013). The present study employs a social approach to academic literacies (Barton and Hamilton, 2000) to examine the academic reading and writing practices of a group of Libyan students in South Africa (against the backdrop of the home academic culture). Using both quantitative and qualitative methods (Creswell and Plano, 2011), data were collected and analysed to address reading and writing across Libyan and South African academic cultures. The sources of data include Facebook discussions, focus group discussions, questionnaires, documents (such as policies of UWC relevant to my study), and interviews with selected UWC officials. Thematic analysis was used to analyse qualitative data whereas SPSS was used to analyse quantitative data.

Thesis (Ph. D.(Translation and Linguistics Studies)) -- University of Limpopo, 2017 / This thesis assesses the use of Northern Sotho as an official language in the Capricorn and Mopani District Municipalities of Limpopo Province. The Constitution of the Republic of South Africa stipulates clearly that all eleven official languages are equal. The study argues that Northern Sotho, as one of the 11 official languages of the Republic of South Africa, deserves to be treated with respect. It (the study) has shown that Northern Sotho is currently not enjoying the proper status that is afforded to it by the Constitution of the Republic of South Africa (1996). The business world does not make use of Northern Sotho as it is regarded as an inferior language which is associated uneducated people. Furthermore, the study has discovered that many of the public and private sector companies communicate with their employees and members of the public in English, while most of these employees and members lack the necessary linguistic proficiency. Information that is directed to employees and members of the public only serves the purpose if it is distributed to them in the languagethat they best understand. The main factor with regard to the use of Northern Sotho in all spheres of life is that many Northern Sotho speakers feel ashamed of speaking the language, particularly in public. This is not surprising because many, mainly educated African people, despise their indigenous languages because they consider them backward, inferior and under-developed. English is still used as a dominant language. The researcher drew on theories of scholars such as Piaget, Laswell, Weaver and Schramm to ground this study. Ethnolinguistic vitality theory is also considered as the study of minority languages and more specifically, Northern Sotho, involves language vitality issues. The researcher has used qualitative research methodology designed through document analysis, observations and individual interviews. Research findings confirm that the Constitution of the Republic of South Africa (1996) indicates that all the 11 official languages should be used in all spheres of life with equal regard and consideration. This implies, among others, the entrenchment of the right of learners and students to be taught in the language that they best understand. The 12 participants from Capricorn and the 12 from Mopani Districtv Municipalities stated that the use of English should not be tampered with. All the other remaining respondents concurred that Northern Sotho should be granted its rightful status in all official communication. Northern Sotho was found to have linguistic vitality in that majority of Capricorn and Mopani District Municipalities’ residents are Northern Sotho speakers who deserve to be afforded their constitutional right to be served in the medium of Northern Sotho as their indigenous language of choice

Sammanfattning Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket har bidragit till en ökning av flerspråkiga barn i förskolan. Flerspråkighet får därmed en väsentlig roll i förskolan och utifrån styrdokumenten för förskolan har pedagogerna som uppdrag att stimulera och utveckla barns språk, såväl svenska som modersmål. Förskolan kan ses som en mötesplats där barn får möjlighet till kommunikation. De barn som har ett annat modersmål än svenska använder sig av olika strategier för att kommunicera med såväl pedagoger som kamrater på förskolan. Det är viktigt att pedagoger känner till olika strategier och har ett förhållningssätt som gynnar alla barns språkutveckling. Syfte med litteraturstudien är att undersöka vad forskning säger om språkutveckling hos barn som har annat modersmål än svenska, vilka strategier som används och hur förskolan kan möjliggöra språkutvecklingen.  För att besvara syftet används litteraturstudie som metod, där sökningar i databaserna Primo och DiVA har utförts utifrån begrepp kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Avgränsningar utfördes utifrån årtal och språk, och de funna artiklarna är kvalitetsgranskade samt analyserade. Nio artiklar hittades och åtta kategorier identifierades. I resultatet framgår det att pedagoger i förskolan använder sig av olika strategier för att kommunicera med barn som har ett annat modersmål än svenska. De interagerar med barnen, stöttar dem och utgår ifrån arbetssättet translanguaging. Även de flerspråkiga barnen använder sig av olika strategier såsom imitation, uttrycksfullt kroppsspråk och kodväxling. Ytterligare i resultatet framgår det att miljön och pedagogers förhållningsätt har en inverkan på språkutvecklingen för de barn som har ett annat modersmål än svenska

Syftet med den här studien är att synliggöra goda exempel på hur flerspråkiga elever integreras i svenskundervisningen och analysera hur grundskolelärare i årskurserna 1–6 gynnar dessa elevers kunskaps- och identitetsutveckling i svenskämnet. För att kunna samla in relevant data om olika strategier och metoder för att gynna flerspråkiga elever har vi genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med fyra grundskollärare som alla har undervisat i svenska som andraspråk. Metoden består av kategorisering av intervjusvaren utifrån begreppen multimodala verktyg, studietekniker och transspråkande liksom begreppet modersmål och dess vikt för att förstå svenska som andraspråk. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet och vikten av stöttning i undervisningen. För att analysera våra intervjuer och den insamlade empirin har vi utgått från ett hermeneutiskt perspektiv för att skapa en djupare förståelse för intervjusvaren. Genom att analysera de fyra lärarnas svar kan vi konstatera att alla lärarna har strategier som de anser vara fungerande för att stötta den flerspråkiga eleven. Alla fyra lärarna arbetar mycket med olika multimodala verktyg. Tre av de fyra lärarna anser att modersmålet har en stor vikt för utveckling av elevens inlärning. Två av dem arbetar mycket med transspråkande i klassrummet. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att alla dessa strategier hänger ihop och främjar språkutvecklingen, som är en viktig del av människans utveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessa olika metoder hjälper eleven att utvecklas såväl kunskapsmässigt som identitetsstärkande.

This systematic literature review investigates translanguaging in ELT.Previous findings on effects, teachers’ perceptions and students’ perceptionsare investigated and reported in this review, as well as systemized in order toenhance the understanding of translanguaging, its use in the ELT classroomand perceptions of the concept. Ten articles from varying countries wereselected for this systematic literature review. The studies included wereconducted using different research methods and with varying approaches tothe term translanguaging. The observed effects of translanguaging weregenerally positive and the findings indicate that translanguaging is beneficialto students’ communicative skills and comprehension, increasingparticipation and confidence, as well as providing additional support forlower proficiency students. However, the findings also show translanguagingto have negligible effects when it comes to the actual language skills of thestudents. Furthermore, both teacher and student perceptions oftranslanguaging presented mixed opinions. While several teachers seetranslanguaging as a resource, many see languages as mutually exclusive andopt not to include the use of any languages other than the target languages.Students are shown to consider their linguistic resources important, but theyare hesitant to use translanguaging out of fear that it will be an obstacle totheir target language learning opportunities. Lacking professional trainingand institutional support for translanguaging is clearly visible in the findingsof both teacher and student perceptions. Further research is necessary inorder to generalize results and obtain findings applicable to ELT in aSwedish upper secondary school context.

No description available.

In the past decades Sweden amongst other countries has become more diverse when it comes to both culture and linguistics. Translanguaging is a way of forming a classroom climate that embraces multilingual approaches to teaching. Even though this multilingual approach is much needed for the learning of multilingual students, most English as a second language classrooms are still promoting a “English only” language ideology. Which goes against an epistemic justice for all students to be able to use all their language repertoires. The purpose of this literature review is to find out how multilingual students can benefit from a translanguaging approach in their teaching. By using relevant and new research with the aim to answer that question. The Swedish school has for the past decades adapted the communicative language teaching method (CLT) and our research shows that it’s still not sufficient because of the vast demographic changes in such a short time. CLT is also mostly monolinguistic in its form while the research shows that the multilingual student needs to be able to use all their language repertoires. For this to be possible teachers need to have a positive attitude towards a translanguaging approach.

Abstract Studiens syfte är att undersöka lågstadielärares erfarenheter av användningen av transspråkande i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på scaffolding, proximalautvecklingszonen och de medierande redskapen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lågstadielärare med erfarenheter av transpråkande i sin undervisning. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av innehållsanalys för att på så sätt urskilja likheter och skillnader i lärarnasundervisning samt kunna se vad som är vanligt förekommande med transpråkande som arbetssätt. Det som framkom från intervjuerna och kunde belysas med hjälp av innehållsanalysen var att lärarna använder sig av olika hjälpmedel för att möjliggöra transspråkande i undervisningen såsom handledare, dator, lexikon. Digitala hjälpmedel så som olika appar, lärosajter på internet och google translate tycks vara det som används mestadels vid transspråkande. Nyanlända elever verkar vara dem elever som transpråkande används mest med för att utveckla deras svenska språket. Av resultatet går det också att urskilja olika utveckling hos elever genom användandet av transpråkande. De tar till sig olika ämnesbegrepp och uppnår en högrekunskapsutveckling. Studiens resultat visar att transpråkande i svenskundervisning gynnar flerspråkiga elevernas utveckling och stärker deras självförtroende. Transspråkande beskrivs som en förutsättning för att lyckas i svenskämnet särskilt för nyanlända elever.