The implication of South Africa’s multicultural and linguistic diversity is that many learners have a home language that is not their language of instruction. Research has indicated that children learn best in their home language (UNESCO, 2020). In South Africa, however, language is seen as one of the biggest barriers to teaching and learning. In the historical context of South Africa’s divided past, equal educational opportunities are still not afforded to every learner, with many learners learning in a language in which they are not yet proficient. In South Africa, there is also a preference for learning through the medium of English, due to its global status and common use by the workforce. This preference is not only shown by teachers and learners themselves but also by parents who prefer that their children learn through the medium of English. Due to globalisation, multilingualism in education has become a major point of discussion in relation to research in education. Translanguaging, which is how multilingual speakers use more than one language in their everyday communication with others, is questioning ‘monolingual practices and ideologies worldwide’ (Makalela, 2013). This study was conducted in two township primary schools in Eersterust, which is a Coloured township situated west of Mamelodi in the Tshwane South District. The study aimed to answer the following research questions: What are the perceptions of translanguaging amongst English teachers in township primary schools? And why do teachers perceive translanguaging in this way? The research participants included seven English-language teachers from Grades 4, 5, 6 and 7. All these participants were selected purposively, and their participation was voluntary. Data were collected qualitatively through semi-structured interviews, focus group discussions, classroom observations and documentation. The conclusion from the study is that teachers viewed translanguaging as an effective strategy within their Home and First Additional English-language classrooms. Teachers from both schools instinctively implemented translanguaging on a daily basis. Translanguaging within both schools did not occur only as a pedagogical practice but also as a sociolinguistic phenomenon. What was evident from the findings were the many acts of unplanned and spontaneous translanguaging which took place within the classrooms. These findings were generated through accounts that teachers gave during interviews, during classroom observations of their lessons and, through analysis of lesson plans. The unplanned acts of translanguaging confirmed that teachers were willing to implement translanguaging, which in turn influenced their perceptions of translanguaging. What was also evident was that many of the social circumstances, which teachers and learners within this community faced on a regular basis, influenced how translanguaging was implemented. / Dissertation (MEd (Curriculum and Instructional Design and Development))--University of Pretoria, 2021. / Humanities Education / MEd (Curriculum and Instructional Design and Development) / Unrestricted

Världen blir allt mer global och det har lett till att det uppstått en större språklig variation i dagens klassrum. Det innebär ett behov av metoder och hjälpmedel för att främja utveckling och inkludera flerspråkiga elever i skolan. Ändå bedrivs skolan i en enspråkig och monolingual form där elevernas språkliga resurser blir outnyttjade. Genom att belysa de effekter som flerspråkig pedagogik och inkludering av elevers förstaspråk i undervisningen ger kan kanske denna norm brytas. Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om translanguaging i grundskolans tidiga år inom den europeiska forsknings arenan. Fokus ligger på att belysa vilka effekter som translanguaging som ett pedagogiskt verktyg ger i undervisning av andraspråkselever och om effekterna av att implementera translanguaging i undervisningen framställs som gynnsamma för elevers utveckling och skolprestationer. Frågeställningen är ”Hur framställs translanguaging som verktyg i undervisningen och vilka effekter lyfts upp? ”Denna kunskapsöversikt innehåller 10 vetenskapliga artiklar som genom noga formulerade sökord och inkludering kriterier valts ut från en databassökning i ERIC Proquest. Samtliga studier har kvalitativa metoder, och undersöker translanguaging i praktiken. Resultatet visar på att translanguaging som verktyg medför flera positiva effekter på undervisningen och är gynnsam för andraspråkselevers prestationer. De effekter som uppmärksammas i denna översikt är att statusen på elevernas förstaspråk höjs och elevers språkliga och kulturella identiteter förstärks. Samhörighet, relationer och jämställdhet ökar både i klassrummet och undervisningen. Vidare framställs translanguaging i forskningen som ett verktyg som bidrar till elevernas språkliga utveckling och leder till utvecklade ämneskunskaper och djupare förståelse för begrepp och koncept. Positiva känslor, en högre motivation och ett ökat engagemang är också effekter av translanguaging. Slutligen uppmärksammas även några negativa effekter med translanguaging i undervisningen.

Tidigare forskning och statistik visar att flerspråkiga elever upplever svårigheter i matematiken specifikt i textrika uppgifter. Forskningen visar även på olika möjliga strategier för att stötta flerspråkiga elever som bland annat studiehandledning på modersmålet, kommunikation och grupparbete, samt olika strategier för scaffolding. Syftet med denna studie var att undersöka svårigheter som flerspråkiga elever upplever när de arbetar med textrika uppgifter, samt att undersöka vilka möjliga stöttningar kan eleverna erbjudas för att avhjälpa dessa svårigheter. Studien genomfördes kvalitativt genom observationer och intervjuer med flerspråkiga elever i årskurs 3, där den insamlade empiriska data analyserades sedan utifrån tematisk analys i relation till relevanta teorier. Resultatet i studien visade att flerspråkiga elever ofta upplevde svårigheter när de arbetade med textrika uppgifter. Anledning var att de antingen hade begränsadekunskaper i svenskaspråket, att de hade svårt och förstå sammanhanget i textrika uppgifter eller att de hade svårt att begripa några matematiska begrepp. Resultatet visade att stöttning på modersmålet kunde avhjälpa elevers svårigheter i textrika uppgifter när de fick översättning på de svåra begrepp eller en förklaring på själva uppgifter på sina modersmål. Resultatet visade även att eleverna klarade uppgifter bättre när de fick arbeta i par eller i grupper, där fick de diskutera och resonera kring olika matematiska innehåll i uppgiften. Ytterligare visade resultatet några strategier som var gynnande för flerspråkiga elever som bland annat visuellt stöd, konkret arbete, resursens tillvaro och stöd, samt lärarens extra förklaringar och stöd. Baserad på detta drar vi slutsats att flerspråkiga elever upplever svårigheter med textrika uppgifter i matematik på grund av språket som introducerar uppgifter. Dessa svårigheter kan avhjälpas när eleverna får använda sitt modersmål i sitt lärande, även när de arbetar tillsammans och när de får tillräckligt stöd.

No description available.

This literature study aims to explore which proven teaching methods can be used to bridge language barriers between teachers and students in a multilingual school context. The analysis was conducted using pedagogical models from Prediger & Neugebauer (2020) and Norén (2010). We have identified various linguistic, multimodal and relational methods to overcome language barriers between teacher and student in the mathematics classroom. The result indicates that none of the methods alone should be seen as complete didactic approaches, but the best results are achieved when aspects of languaging, multimodality, and positive relationship building work together to create a classroom environment wherein multilingual pupils' access to participation practices and learning is facilitated.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka effekter transspråkande undervisning har på flerspråkiga elevers kunskaps- och identitetsutveckling utifrån svensk och internationell forskning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har elva vetenskapliga artiklar valts ut och analyserats. Resultatet av studien visar att transspråkande kan förbättra elevernas förståelse och hjälper dem förmedla sina kunskaper genom användning av både sitt förstaspråk och målspråk i klassrummet. Att tillåta användning av förstaspråken visar sig öka elevernas motivation eftersom de känner sig mer benägna att aktivt delta i undervisningen. Detta framhäver att inlärning och utveckling är något som sker i samspel med varandra. Samtliga studier visar att transspråkande är meningsfullt eftersom det gynnar elevernas kunskaps- och identitetsutveckling genom att förstärka deras språkliga och kulturella identiteter.

Translanguaging (Transspråkande) har det senaste åren blivit väldigt omtalat och ses som ett effektivt verktyg i engelska undervisning i ett flerspråkigt klassrum. Translanguaging innebär att ge flerspråkiga elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs i lärandet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur engelsklärare ställer sig till användning av translanguaging i flerspråkiga klassrum i åk 4–6. Studiens ansats är kvalitativ och valet av metod föll på semistrukturerade intervjuer. De medverkande sex lärarna i studien undervisade i engelska i årskurserna 4–6. Resultatet kan presenteras på detta vis: (1) Lärarnas inställning till translanguaging är positivt. (2) De ser på translanguaging som en möjlighet, då det förbättrar skolresultat och identitet. (3) Lärarna är medvetna om vad translanguaging innebär. (4) Erfarenheten av att använda translanguaging i ett flerspråkigt engelskt klassrum är litet och begreppet är mindre talad i skolan. (5) Det råder en osäkerhet kring implementeringen av translanguaging, det saknas även relevanta läromedel.(6) Uppmuntran till att använda translanguaging i engelska undervisningen från skolan saknas (7) Eleverna kan ha negativ syn på deras flerspråkighet pga. konflikter i världen. (8) Samarbetet lärare emellan saknas. / Translanguaging has grown in popularity in recent years as a useful tool for teaching English in a multilingual classroom. Translanguaging means allowing multilingual learners to use all of their languages as a learning resource. The purpose of this research is to add to understanding of English teachers' attitudes toward the use of translanguaging in multilingual classrooms in grades 4-6. The study takes a qualitative approach, and semi-structured interviews were conducted to aid in the development of methodology for this study. The six teachers who took part in the study taught English in grades 4-6. The findings are presented as following: (1) Teachers have positive attitudes toward translanguaging. (2) Teachers see translanguaging as an opportunity because it improves school performance and identity. (3) Teachers understand what translanguaging entails (4) There is little experience with translanguaging, and the concept is rarely discussed in schools. (5) There is considerable uncertainty about implementation, as well as a scarcity of teaching materials. (6) There is lack of encouragement from schools in translanguaging. (7) Due to global conflicts, students may have a negative perception of their multilingualism. (8) A failure to collaborate with other teachers.

Syftet med studien var att belysa förskollärares syn på hur digitala bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med inkludering av flerspråkighet. Metoden var en kvalitativ studie med intervjuer och observationer av fyra förskollärare som arbetar i en flerspråkig miljö. Observationerna genomfördes först där förskolläraren fick visa hur de arbetade med de digitala bilderböckerna i barngrupp och avslutades med en efterföljande intervju. Empirin sammanställdes och analyserades sedan utifrån teori om transspråkande. Resultatet visar att förskollärarna i studien har didaktiska tankar om hur de kan arbeta med digitala bilderböcker i samband med flerspråkighet men att de har svårigheter att förverkliga sina ambitioner. Idag använder de flesta förskollärarna de digitala bilderböckerna mest som förströelse där barnen blir konsumenter av underhållning. Förskollärarna berättar däremot oberoende av varandra, samstämmiga ideer som visar på möjligheterna i utförandet med appen Polyglutt. Polyglutt ger förskollärarna förutsättningar att inkludera flerspråkighet på ett naturligt sätt via en uppspelningsfunktion representerat på flera olika språk. Slutsatsen är att förskollärarna ser hur de kan använda den digitala bilderboken som ett pedagogiskt verktyg, dock behövs mer tilltro till den egna förmågan att nyttja appens fulla potential i detta syfte.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa forskning om hur flerspråkiga elever kan utveckla språket och ämneskunskaper i svenskämnet, vilka metoder och strategier finns det som dessa flerspråkiga elever kan använda sig av i svenskundervisningen. Valet av just denna undersökning grundas i en medvetenhet om Sveriges ökande mångfald. Samhället har blivit alltmer mångkulturellt och med denna kunskapsöversikt vill vi ge en ökad förståelse för flerspråkighetens roll. Fokus har hamnat på forskning kring det språkliga, då svenska används som det gemensamma skolspråket i samtliga ämnen i skolan.Metoden för denna kunskapsöversikt är litteratursökning via olika databaser för att sammanställa relevant forskning kring syftet där frågeställning är: Hur kan flerspråkiga elever utveckla sitt språk och ämneskunskaper i svenskämnet?Resultatet visar att det finns många olika metoder och strategier för att utveckla språket och ämneskunskaperna för de flerspråkiga eleverna. Några av metoderna och strategierna som förekommer är kodväxling, lässtrategier, translanguaging och multimodalitet.

Dagens svenska samhälle innefattar ett stort kulturellt kapital och en omfattande språkflora. Den språkrikedom som finns i vår omgivning kan direkt avspeglas i klassrummet där nästintill alla landets klassrum är flerspråkiga. Studien ämnar undersöka vilka hjälpmedel flerspråkiga och nyanlända elever i mellanstadiet har tillgång till i det naturvetenskapliga klassrummet som har direkt betydelse för sin språk- och kunskapsutveckling. Studien syftar även till att belysa dessa elevers egna perspektiv på naturvetenskapsundervisningen i ordinarie klasser. Dataunderlaget består av elevsamtal och genomgångar under elevernas möten med artefakter från två olika klasser inom samma område norr om Stockholm. Dessa videoinspelade observationer kompletterades med fokusgruppsintervjuer där eleverna reflekterade över sin undervisning. I studien möter eleverna i den ena klassen ett naturvetenskapligt innehåll rörande kemiförsök medan den andra klassen möter ett naturvetenskapligt innehåll rörande ett skolgemensamt tema om kropp och hälsa. Dataunderlaget analyserades utifrån ett praktiskt epistemologiskt perspektiv och kring begreppen artefakt, translanguaging och kontinuitet. Resultatet visar att de kommunikativa artefakterna såsom filmer, bilder och gestikulerande, men även andra hjälpmedel såsom digitala lexikon ger de flerspråkiga eleverna möjlighet att föra informella samtal med samspråkiga och olikspråkiga elever. Detta leder till ett meningsskapande inom naturvetenskap och bidrar till en såväl språklig som kunskapsmässig utveckling. Sammantaget har detta en viktig roll i utformandet av en språkinriktad naturvetenskapsundervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra med upptäckter som uppmuntrar lärare att anpassa sin undervisning och följaktligen höja kvalitéten på flerspråkiga elevers undervisning i naturvetenskap.