This paper investigates and identifies patterns of classroom languages use by both learners and teachers in the English learning classroom. In order to answer the research questions guiding the present study, data were collected both from learners (n= 36) and their teachers (n= 3). The instruments employed in the data collection were two, namely a questionnaire (administered to the learners), and a classroom observation grid (used with the teachers). The questionnaire is a survey, and as such a quantitative method. And, the observations are however qualitative. One of the main findings in the study was the correlation in pattern of language use between the teacher’s and the learners. More precisely, it was found that a high percentage of English use on the part of the teacher resulted in a high percentage of this language also in the learners. It was also found that the teachers’ use of both Swedish and English in instruction giving resulted in a higher use of English by the learners, perhaps because the learners were able to understand the instructions better if translanguaging occurred. Another important finding of the study is that learners reported not to be allowed nor encouraged to use their mother tongue as a resource. Besides, most of the learners did not think that using all of their languages would be an advantage in L3 learning English.

Med globaliseringen har även företag vuxit ur de lokala marknaderna och blivit till globala aktörer. Globala koncerner som är verksamma i världens olika länder har bidragit till skapandet av flerspråkiga arbetsmiljöer och mötesplatser. Denna tendens har även ställt ökade krav på den interna kommunikationen mellan olika dotterbolag och väckt frågan om språkvalet. Medan språkanvändningen i den offentliga sektorn regleras av Sveriges språklag som fastslår svenska som officiellt språk finns det inga liknande riktlinjer för den privata sektorn. I affärslivet har engelskan blivit det lingua franca som ofta används som koncernspråk. Tidigare studier har dock bekräftat att den språkliga paletten är mycket mer mångfacetterad i de flerspråkiga arbetsmiljöer där även de nationella språken har en plats och roll i kommunikationen.   Denna studie ämnar undersöka språksituationen och språkvalet mellan koncernspråket engelska och det lokala språket svenska i den interna nedåtriktade kommunikationen i en flerspråkig företagsmiljö i Sverige. Uppsatsen studerar även kopplingen mellan språkvalet och skapandet av känslan av tillhörighet som har identifierats som en av de viktigaste immateriella resurserna inom en organisation. Studien tar avstamp i sociolingvistiska teorier. Materialet består av fyra olika typer av delmaterial och utgörs av 92 nyhetsbrev insamlade under en period av ett kvartal, anteckningar från två kvartalsmöten samt 122 svar på en enkätundersökning och utvalda utdrag från fyra intervjuer med anställda från olika avdelningar och språkkrav i sina tjänster på det företag studien genomfördes. Undersökningens resultat visar att svenskan som lokalt språk har en stark ställning och används i den interna kommunikationen vid sidan av koncernspråket, engelskan. Attityderna mot användningen av det lokala språket i den interna kommunikationen är i allmänhet positiva. Studiens resultat tyder också på att det lokala språkets inkludering i den interna kommunikationen även kan bidra till skapandet av vi-känslan och därmed kan det finnas positiva effekter för ett företag att förmedla information även på det lokala språket.

Syftet med studien är att belysa framgångsfaktorer i andraspråksinlärning på fritidshemmet. Genom att åskådliggöra dessa framgångsfaktorer, vill vi bidra till fältet med metoder samt resurser som lärarna beskriver främjar andraspråksinlärning. Uppkomsten av studien grundades i våra erfarenheter, vårt intresse för andraspråksinlärning samt att forskningen inom detta område är näst intill obefintlig.  Studien utgick ifrån fem kvalitativa intervjuer, där lärarna i fritidshem beskrev framgångsfaktorer i sitt arbete med andraspråkselevers språkinlärning. Intervjumaterialet har sedan analyserats i förhållande till studiens teoretiska grund, som utgått från forskning om andraspråksinlärning i ett pedagogiskt sammanhang presenterat av forskaren Jim Cummins (2017). Studiens resultat pekar på att lek, högläsning och samtal är metoder som lärarna beskriver som gynnsamma för andraspråksinlärningen. Vidare pekar resultatet även på att de resurser som lärarna beskriver som främjande för andraspråksinlärningen är personalens förhållningssätt, möjligheter till translanguaging samt relationerna mellan lärarna och andraspråkseleverna.

Globalization and sociopolitical factors impact migration patterns all over the world. In Puerto Rico, these factors created superdiverse environments where languages users have pushed the boundaries of language in order to make sense of their worlds. Even though this language dynamic is natural for locals, it is those who visit from different countries, specifically international graduate students, that have a difficult time adjusting to Puerto Rico’s rich use of English and Spanish. Understanding how international graduate students perceive the language used at the University of Puerto Rico, Mayagüez (UPRM) upon arrival is essential to provide a better experience for future students. As of this writing, this study is the first to investigate the language perceptions of incoming international graduate students at the University of Puerto Rico, Mayagüez. This descriptive exploratory case study explores language perceptions of first semester international graduate students with an assistantship. I interviewed 3 first-semester students at a large, public, research university, located on the west coast of Puerto Rico. I carried out two semi-structured individual interviews and one semi-structure focus group interview. I employed data triangulation and member checked to ensure validity and trustworthiness of data. Study findings reveal that participants did not initially perceive English as being the main language of use during their graduate studies. Participants mentioned struggles throughout their semester due to the heavy presence of English in their coursework and assistantship. Participants suggested that the university should provide more English language support to ensure the success of incoming international students. In this study, I addressed gaps on translanguaging at superdiverse universities, and international teaching assistants’ perceptions of language at the University of Puerto Rico, Mayagüez campus. Based on the findings, I offer English course suggestions to enhance academic and professional opportunities for international students at UPRM.

I tidigare forskningslitteratur behandlas flerspråkighet som en resurs utifrån olika perspektiv i matematikklassrummet. Många studier förespråkar användningen av elevernas alla språkliga resurser i undervisningen, för att främja kunskaps- och identitetsutveckling. Utifrån våra erfarenheter används dock inte modersmålet i den utsträckning som rekommenderas av forskning. Syftet med denna studie var därför att belysa hur arabisktalande elever använder sig av sina språkliga resurser, samt vilka motiv som ligger bakom språkanvändningen utifrån ett elevperspektiv, vid lösandet av matematiska tal och begrepp. Detta med utgångspunkten i kvalitativa forskningsmetoder, som består av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer, som genomfördes med tio arabisktalande elever. Utifrån det empiriska datamaterialet som framkom i undersökningen, utfördes en tvåstegsanalys, där den tematiska analysmetoden utgjorde grunden för att definiera olika teman, som sedan applicerades i den teoretiska referensramen.  Resultatet i studien visade att eleverna antingen använde svenskan uteslutande eller tillsammans med arabiskan, dock förekom de matematiska talen och begreppen oftast på svenska. Bakomliggande orsaker var att eleverna bland annat anpassar språket utifrån samtalspartner, samt hur de anser att språkanvändningen påverkar identiteten i klassrumsmiljön. Detta diskuteras i relation till nationell och internationell forskningslitteratur, som belyser olika aspekter utifrån ett kunskaps- och identitetsutvecklande perspektiv. Baserat på detta drar vi slutsatsen att elevernas användning av alla de språkliga resurserna är begränsade, på grund av olika aspekter. Detta kan medföra att matematikämnet blir mer utmanande, eftersom eleverna inte får möjligheten att utveckla matematikkunskaper på modersmålet.

There are three different strategies for language learning, translation, code switching and translanguaging. In this systematic review we have investigated how important translanguaging is for students language- and knowledge development. The aim of the review is to acknowledge which support there is for teachers when using translanguaging in the classroom. We have analyzed eight different studies focusing on students and teachers development when using translanguaging, to find a conclusion to if it is important. The results show that translanguaging is presented positively both in general but mostly in classrooms and that translanguaging is a helping tool for students to show their full knowledge.

Detta är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare verksamma i F-3. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar med transspråkande. Till hjälp att tolka resultaten har studien ett socio-kulturellt perspektiv som utgångspunkt. Studiens resultat visar att lärare som ar-betar enligt ett transspråkande arbetssätt anser att det ger dem bättre möjligheter att stötta och vägleda flerspråkiga elever. Ytterligare resultat i studien visar att lärare anser att elever lär sig mer och lättare om de får använda sin flerspråkighet som en resurs i skolan. Lärare anser också att en utmaning med det transspråk-ande arbetssättet är när kollegor som inte arbetar transspråkande har svårigheter att se fördelar med transspråkande. Detta menar lärare beror på att skolan är starkt präglad av en enspråkig norm. Slutligen anser lärare att ett transspråkande arbetssätt gör det möjligt att inkludera alla elever i undervisningen eftersom elevernas alla språk tas tillvara och används som en resurs i undervisningen.

Under de senaste decennierna har translanguaging fått mycket intresse inom SLA-sfären (SecondLanguage Learning). Samtida migration och den ständigt ökandeglobaliseringen har lett till en omvärdering av tvåspråkighet och flerspråkighet. Medan forskningavsett de lätt observerbara metoderna hos lärare och studenter har fått mycket uppmärksamhet, har det material som valts av lärare inte. Således är målet med denna studie att undersöka omoch hur translanguaging-metoder främjas inom ett urval av vanliga engelska läroböcker. För att uppnå detta använde studien innehållsanalys för att identifiera möjliga översättningsmetoder inom läroböckernas uppgifter. Resultaten av studien visar att översättningsmetoder kunde identifieras i alla utvalda läroböcker. Den vanligast identifierade transspråkliga uppgiften var översättning, både när det gäller översättning av ord samt meningar och fraser. Det analyserade materialet indikerade dock en trend att användningen av svenska som undervisningsspråk helt enkelt var ett pragmatiskt verktyg som användes för att kompensera för elevernas bristande språkkunskaper. Detta gjorde det svårt att bedöma om identifierade uppgifter faktiskt kunde karakteriseras som pedagogiskt translanguaging material (PTM). För framtida forskning skulle nästa logiska steg vara att observera om de identifierade typerna oftasks faktiskt leder till translanguaging praxis i klassrummet samt genomföra forskning om mer varierat klassrumsmaterial.

Under det självständiga arbetet på grundnivå synliggjordes en dominans av den enspråkiga normen i undervisningen. För att utforska normens fortsatta existens syftar den här studien till att undersöka F-3 lärares inställning till flerspråkiga elevers modersmålsanvändning i svenskundervisningen. Arbetet grundar sig i tidigare forskning och teoretiska begrepp som rör flerspråkiga elevers andraspråksutveckling. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har kvalitativa intervjuer använts vid datainsamlingen. Undersökningen bygger på sju semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare och materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärare har en positiv attityd gentemot elevers modersmål och merparten besitter kunskaper om modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Dock är det sällan elever får möjlighet att använda sitt modersmål i svenskundervisningen. Slutligen diskuteras och problematiseras resultatet i relation till den tidigare presenterade forskningen och lärare uppmanas att vara kreativa i förhållande till användningen av olika språk i undervisningen.

The role of students’ first language (L1) in second and foreign language teaching has been an issue within language teaching. Whether to use the students’ L1 is a conflicted matter whereas certain teaching theories collide with actual practices. Teachers in Sweden are dependent on the National Curriculum as it is the guideline for their teaching and the fact that the syllabus for English does not mention the use of the students’ L1 leaves it up for interpretation. The aim of the present study was to investigate teachers’ perceptions of their students’ L1 when teaching English as a second or foreign language in the Swedish primary school in years 4-6. Furthermore, the study aims to obtain a general view of which situations teachers tend to switch to their students’ L1 and to what extent. Data was collected through a mixed-method approach, using both a questionnaire and conducting follow-up email interviews. The results showed that teachers generally see their students’ L1 as a facilitating factor when teaching English. However, there were participants who reported the desire to use English as much as possible when teaching. Independent of the situation, the overall most frequent answer was that the participants used their students’ L1 sometimes. Factors that affect the use of L1 are the students' age and guidelines from the teacher training program. These results contribute to the field of research in a Swedish context and shows that this subject area merits further investigation.