The overarching aim of this master’s thesis is to investigate what role the accessibility of EU documents plays for the democracy in the EU. A three-pillar approach was adopted, consisting of a text analysis of the Regulation 1049/2001, which promotes transparency, and an analytical induction analysis of the cases where access to EU documents was denied despite the European Ombudsman’s recommendation to the contrary. The third pillar refers to the interplay between the two first; a contested field with ideals on the one side and the political reality on the other. The main findings are that the positive picture of openness presented in the Regulation does not correspond with the cases. Although openness is used as a rhetorical tool in the Regulation, the case material shows that the EU has tried to restrain the development towards openness. The study suggests that although the EU officially promotes accountability through openness, its unofficial attitudes rather reminds of the concept of responsibility (Lewin 2007) that enables a more restrictive approach to transparency. Thus, both the legal frameworks and the informal factors play a role in determining the accessibility of the EU archives and its role for European democracy. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies with special focus on Archival Science. / Den här masteruppsatsen behandlar tillgänglighetsfrågor i samband med EU:s arkiv- och dokumenthantering och dess roll och betydelse för demokratin inom EU. Först undersöktes förordning 1049/2001 med hjälp av en textanalys för att ta reda på hur EU värderar öppenhet. Därefter vändes fokus till de fall där tillgång till dokument nekats, trots Europeiska Ombudsmannens råd. Slutligen sammanfördes dessa komponenter för att skapa en bild av spänningsfältet mellan ideal och realitet. Studien visar att öppenhet framställs mycket positivt i förordningen. Emellertid stämmer den bilden inte överens med fallmaterialet. Detta visar hur EU i de enskilda fallen försökt motverka utvecklingen mot ökad öppenhet. En trolig slutsats vore att EU stödjer koncepten öppenhet och ansvarsskyldighet i teorin, men att attityden i praktiken snarare ligger nära begreppet ”responsibility” (Lewin 2007), som möjliggör en mer restriktiv inställning till öppenhet. Det lagliga ramverket är därmed inte den enda faktorn som påverkar hur tillgängliga EU:s handlingar verkligen är och vilken roll de spelar för demokratin inom unionen. Denna masteruppsats är skriven inom mastersprogrammet i ABM (arkiv, bibliotek, museum), inriktning arkivvetenskap.

Den standardiserade revisionsberättelsen har under en längre tid kritiserats för att inte vara tillräckligt informativ. Detta har resulterat i att IAASB infört en helt ny standard, ISA 701. Införandet av ISA 701 innebär stora förändringar för revisorn som nu tvingas rapportera om Särskilt betydelsefulla områden, SBO. IAASB:s övergripande syfte är att SBO ska öka revisionens transparens gentemot användare av finansiella rapporter. Det finns dock vissa motsättningar inom ramen för revisionsprofessionen vilka riskerar att hindra revisorn från att genom rapporteringen av SBO öka revisionens transparens. Den problematik, bestående av intressekonflikter, revisorn utsätts för i kombination med att det är den första rapporteringsperioden har lett fram till studiens frågeställningar: (1) Hur resonerar praktiserande revisorer gällande sina möjligheter att öka revisionens transparens genom rapporteringen av SBO? (2) Hur väl efterlevs ISA 701 vid revisorns rapportering av SBO bland svenska noterade bolag? För att besvara studiens frågeställningar syftar studien till att undersöka och förklara revisorns inställning gällande utformningen av SBO, samt kartlägga och analysera den första rapporteringen av SBO i svenska noterade bolag och tillsammans öka förståelsen för SBO och dess inverkan på revisionens transparens. Genom en kombinerad forskningsansats med både kvalitativa och kvantitativa inslag har empiri från intervjuer med 6 revisorer som har en central roll vid utformningen kombinerats med en dokumentstudie där innehållet i 75 noterade bolags SBO-avsnitt kartlagts. Studiens resultat visar att revisorn i stor utsträckning upplever det möjligt att öka revisionens transparens även om det ständigt krävs en balansgång mellan transparens och faktorer som tystnadsplikt, vinstsyfte och relationen till klienten. Dokumentstudien visar att efterlevnaden i generella termer är hög. Studien har vidare lyckats identifiera vissa tendenser i rapporteringen. Vid situationer där stöd i form av årsredovisningen finns tenderar revisorn att lämna mer bolagsspecifik och uttömmande information medan revisorn lämnar mer försiktig och neutral information vid situationer där stöd istället saknas. Studien indikerar att revisorn har incitament att säkerställa att informationen i SBO avspeglar den utförda revisionen, i kombination med den höga efterlevnaden av ISA 701 förefaller således revisionens transparens gentemot omgivningen ökat. Trots denna slutsats är ett anmärkningsvärt resultat det faktum att revisorn är skeptisk till värdet av SBO. Trots omfattande förändringar av revisionsberättelsen upplever revisorn att intresset från användarna är fortsatt lågt, vilket kan komma att leda till transparensen och efterlevnaden i framtida rapporteringsperioder minskar.

Genom åren har marknadsföring gått från att endast handla om generell informering kring varor och tjänster till att via digital marknadsföring och tillhörande tillvägagångssätt skapa högt personaliserad annonsering för individuella konsumenter. Med en högre grad av personalisering kan dock annonseringen uppfattas som påträngande vilket kan leda till integritetsoro hos konsumenten. Detta kan i slutändan ha en negativ effekt på marknadsföringen. Studiens syfte är därmed att undersöka var konsumenters upplevda gräns för personaliserad marknadsföring går, när den övergår från att vara hjälpsam till påträngande. Studiens tillvägagångssätt är ett kvasiexperiment där deltagarna fick ta del av och utvärdera annonsattrapper utifrån ett fiktivt scenario, vilket följdes upp av en tvådelad semi-strukturerad intervju där dessa fick reflektera över risker och fördelar med personaliserad marknadsföring. Metoden har sin grund i S-O-R- modellen, vilken agerar ramverk för att undersöka konsumenters inre processer i relation till given personaliserad annons och tillhörande respons. Resultatet tyder på att en högre grad av personalisering leder till en uppfattning om annons som påträngande, speciellt vid användning av platsdata och personligt riktade budskap. Samtidigt upplevs annonsen även mer hjälpsam ifall passformen är hög. Annonsens uppfattade påträngsenhet kan leda till en intuitiv oro snarare än övervägd oro hos konsumenten. Vidare visar studien att när annonsören är öppen med vilken typ av data som används uppfattas en högt personaliserad annons som mindre påträngande.

Sammandrag Lissabonfördraget (2009) gav EU kompetensen att skapa en unionstäckande sportpolicy. Denna policy gjorde det möjligt att kunna reglera europeiska och internationella idrottsförbunds uppbyggnad och transparens. En viktig orsak till att införa policyn var att minska risken för korruption. Genom unionens fastställande av tio principer inom good governance i sport, innehållande riktlinjer för bland annat transparens och demokratisk process, förväntades den europeiska idrotten nå en positiv utveckling. Vid en analys av de båda rapporterna Sports Governance Observer (SGO) från 2015 och 2018 framkom dock att så inte blev fallet. Syftet med den här studien har varit att analysera orsaken till en försämring av SGO:s indexvärde inom good governance i sport under de senaste åren. För att göra detta har det varit intressant att utgå från två frågeställningar vilka analyserar vad det är som orsakat denna försämring samt vilka faktorer som varit drivkraft i denna process. Det empiriska materialet har huvudsakligen bestått av de båda SGO-rapporterna men har kompletterats med lämpliga artiklar inom huvudområdet. Detta för att urskönja drivkrafterna i förändringsprocessen. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ textanalys av rapporterna och tillhörande artiklar. Då förändringsprocessen legat i fokus har jag använt mig av en diakronisk analysmetod vilken objektivt fångar förändringar över tid. Analysen har gjorts i ljuset av ett teoretiskt ramverk bestående av EU:s principer inom good governance i sport samt dess definition av begreppet good governance. Resultatet visade att alla de internationella idrottsförbunden haft ett sjunkande indexvärde inom good governance under de senaste åren. Framförallt visade det sig att graden av transparens och demokratisk process mellan 2015–2018 sjunkit inom förbunden. Transparensen var dock det område som procentuellt minskat mest vilket vid en närmare analys går att härleda till idrottsförbundens informationskultur. Det är framförallt avsaknaden av en tydlig transparens som sänkt SGO:s indexvärde. Slutsatserna visar att det som har gjort att en förändring mellan 2015–2018 har kunnat ske är avsaknaden av publicerade styrelsebeslut, arbetsplaner och ekonomiska transaktioner. De faktorer som har varit drivande i denna process är EU:s låga expertis på huvudområdet, good governance unga ålder inom idrotten samt spänningen mellan NPE och MPE vilket har bidragit till en identitetskris inom unionen. Nyckelord: EU, good governance, sport, korruption, transparens, demokratisk process

Finansiella skandaler som orsakats av bolagsmisslyckanden ligger till grund för diskussioner om förtroendet för den finansiella marknaden, därför kan implementeringen av bolagsstyrning och hur förtroende skapas inom banksektorn vara intressant att granska. Syftet med den här studien är att få en förståelse för förtroendeskapande genom implementeringen av bolagsstyrning på olika verksamhetsnivåer. Samt att granska de etiska värdegrunderna för implementeringen av bolagsstyrning ur ett förtroende-perspektiv. För att uppnå syftet utfördes en kvalitativ triangulering på tre storbanker, som innefattade dokumentanalyser av bankernas bolagsstyrningsrapporter, intervjuer med personer i ledande position och enkätundersökning med medarbetarna. I teorin framkommer att det inte finns ett bästa sätt att styra alla bolag på eftersom att alla bolag är olika. Detta visade sig genom att bankernas bolagsstyrningsrapporter var utformade på olika sätt men ändå innehåll liknande områden. En anledning till detta tolkas vara bankernas tillämpning av den svenska koden för bolagsstyrning (Koden). En slutsats som dragits i studien är att medarbetarna är det främsta föremålet för bolagsstyrning och verktyget för förtroendeskapande lokalt. Koden anses vara det viktigaste verktyget för bolagsstyrning centralt. Bankerna har ett antal uttalade värderingar som kan urskiljas som kopplingen mellan bolagsstyrning på central och lokal nivå, därför tolkas de som ett verktyg för bolagsstyrningen. Studien stödjer teorin om att bolagsstyrning bör baseras på etiska värdegrunder, då undersökningen av transparens och ansvarighet visar att de är viktiga komponenter att implementera för att skapa ett intern förtroende mellan ledning och medarbetare. Ett förtroende som i sin tur är viktigt för att medarbetare ska kunna skapa förtroendeingivande relationer med externa intressenter.

Ersättningar till ledande befattningshavare har alltid varit en känslig fråga då de skiljer sigmarkant från de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. Både formen och nivåerna ärannorlunda, vilket i sig inte är något nytt. Vad som har väckt intresset för den här uppsatsen äratt det de senaste åren har växt fram en allt större debatt där intressenterna till de börsnoteradebolagen höjt sina röster mot de rörliga ersättningssystemen. I bakgrunden till debatten liggerde uppmärksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner somkrav på förbättring av ersättningssystemen i det svenska näringslivet generellt sett. Tidigareundersökningar har gjorts angående ersättningssystemen som visar att svåra konstruktioner,plötsligt förhöjda nivåer samt otillräcklig genomlysning av bolagens information legat tillgrund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sätt att ersätta sin ledandebefattningshavare. Dessa resultat är en del av grunden till problemformuleringen somifrågasätter varför ersättningar till ledande befattningshavare är ett legitimitetsproblem. Vårarbetsmodell är uppbyggd kring följande punkter: Är reglerad transparens/befintliglagreglering och direktiv tillräckliga, hur ter sig relationen mellan transparens och förtroendesamt hur framstår argumentationen för ersättningarnas legitimitet?Syftet med detta arbete är att beskriva argumentationen kring ledande befattningshavaresersättningar, förklara varför ersättningarna utgör ett legitimitetsproblem och slutligen reflekterakring konsekvenserna av bristande legitimitet. Uppsatsen har haft en kvalitativ ansatsmed ett försök till en abduktiv slutledningsmetod där vi har genomfört semistruktureradeintervjuer med representanter ifrån olika bolagsexterna aktörer. Insamling av empiri har ävenskett ifrån media i form av olika artiklar för att bredda intrycket av fenomenet. Som underlagför vår analys har framförallt agentteorin, intressentteorin och legitimitetsteorin använts.Efter att ha analyserat argumentationen är uppsatsens slutsats att legitimitetsproblem föreliggerdärför att man undviker att argumentera kring socialt ansvarstagande. Argumentationenkring ersättningsnivåer visade sig bygga nästan uteslutande på rationella grunder. Harman ett förtroendeproblem bör det rimligen lösas med förtroendegivande åtgärder, ett socialtansvarstagande som bör vara synligare än vad det visade sig vara i argumentationen hosrepresentativa aktörer. Öppenhet verkar vara det som de flesta tycks tro löser förtroendeproblemet,men för att det ska bli en harmoni måste bolagen visa vilja till att försöka föra endialog för att möta sina intressenters krav. / Uppsatsnivå: C

Den reviderade versionen av IAS 1, utformning av finansiella rapporter, trädde i kraft 1 januari år 2009. IAS 1 är en internationell redovisningsstandard utgiven av IASB, vilken skall tillämpas av svensknoterade bolag vid upprättande av koncernredovisning sedan år 2005. Revideringen innebär att orealiserade värdeförändringar som inte är ägarrelaterade och som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu skall redovisas över totalresultatet, under rubriken övrigt totalresultat. Utformningen av de finansiella rapporterna har därmed förändrats vilket har påverkat hur företag presenterar både sitt resultat och sin finansiella ställning. Valmöjligheter gällande såväl uppställningsform som val av rubriker på de finansiella rapporterna ges till företagen i och med nya IAS 1. IASB: s uttalade syfte med revideringen är att den skall leda till ökad användbarhet genom att användarnas möjlighet att analysera och jämföra information kommer att förbättras.Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan revideringen av IAS 1 har medfört på användbarheten av finansiella rapporter. Vi avser att belysa frågan ur två perspektiv, redovisningsspecialisters samt finansanalytikers för att på så sätt kunna skapa oss en uppfattning om hur användbarheten av de finansiella rapporterna påverkats. Vi har valt att intervjua våra valda respondenter personligen eller via telefon för att på så sätt uppnå bredd samt aspektrikedom i våra erhållna svar.Undersökningen visar att användbarheten av finansiella rapporter ökar överlag, men att det sker till priset av mer komplicerade rapporter. Som användare ställs det högre krav att förstå samt tolka innebörden av rapporterna för att kunna dra nytta av nya IAS 1 och totalresultatet. Revideringen har lett till att rapporterna blir mer öppna och transparenta samt att jämförbarheten, företag emellan, har ökat. Resultatet om huruvida möjligheten att analysera den information som tillhandahålls har förbättrats eller inte är något tvetydig. Det beror på att respondenterna har gett motsatta uttalanden om nyttan av övrigt totalresultat och i synnerhet totalresultat. Den främsta orsaken tycks vara att det är svårt att bedöma betydelsen av posterna samt att de tenderar att fluktuera. Studien visar även på att revideringen endast har en marginell påverkan på den insatta eller professionella användaren och att det framförallt är den icke professionella användaren för vilken revideringen kommer att medföra konsekvenser, både positiva och negativa. Dock indikerar vårt resultat att en del av problemen är av övergående karaktär vilka allt eftersom kunskapen om revideringen och det nya resultatmåttet, totalresultat, ökar kommer att mildras.

Under valåret 2018 har vi kunnat se politikers nära kontakt med influencers på sociala medier. Valrörelsen på Instagram har bestått av influencers och politikers förklädda relationer. En potentiell problematik för de båda aktörernas transparens och trovärdighet. Politiker har idag blivit den nya trenden för influencers att marknadsföra. Studien har till syfte att besvara hur politiker och influencers använder Instagram som politiskt plattform för att sprida politiska budskap. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en webbenkät för att undersöka mediepublikens inställning till fenomenet, samt en multimodal metod bestående av sex stycken bilder på Instagram. Mediepubliken är det begrepp som kommer att användas för att beskriva de respondenter som besvarat vår enkät samt. Det empiriska materialet har analyserats utifrån vedertagna teorier för att skapa djupare förståelse av fenomenet politiskt influencer marketing, och dess bakomliggande faktorer. På så vis kan forskningsfrågor besvaras och slutsats dras kring att begreppet politiskt†influencer†marketing är ett fenomen som utförs genom politiska kommunikation på Instagram. Vi har även dragit slutsatsen att den politiska kommunikationen på Instagram är ett ytterligare sätt för eliter att kommunicera med varandra, inför bredare publik.

Hållbarhet, vilket kan förklaras som en balans mellan sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer, är ett ständigt aktuellt ämne och Transparens ett relativt nytt sådant. Transparens beskrivs som den mängd information som ett företag är villig att avslöja om deras leverantörskedja. Det sägs att människor vill höra klädesplaggets historia, så som vem, var och hur det har blivit tillverkat, men trots detta är Fast Fashion fortfarande ett utbrett koncept. Fast Fashion innebär att företag prioriterar låga priser, kort leveranstid och snabbt föränderliga trender. Denna studie syftar till att undersöka om Transparens kan räknas som ett verktyg för Hållbarhet inom Fast Fashion, utifrån studenters perspektiv. Genom en kvantitativ enkät är förhoppningen att få svar på frågor om vad dessa konsumenter anser om hållbarhet och om det kopplas ihop med Transparens. Studien är menad att bidra till modeföretag med indikationer på konsumenters kunskap och åsikter om ämnet, för att ge dem en eventuell anledning att implementera Transparens i sin verksamhet. Resultaten visar på att intresse för Transparens finns hos målgruppen studenter och indikerar på att dessa ser ett samband mellan Hållbarhet och Transparens. / Sustainability, which can be explained as a balance between social, economic and ecological factors, is a constantly relevant topic and Transparency is a relatively new one. Transparency is described as the amount of information a company is willing to disclose about their supply chain. It is said that people want to hear the history of the garment, such as who, where and how it has been manufactured, but despite that, Fast Fashion is still a widespread concept. Fast Fashion means that companies prioritize low prices, short delivery times and fast-changing trends.This study aims at investigating whether Transparency can be regarded as a tool for sustainability in Fast Fashion, based on student perspectives. Through a quantitative survey, the hope is to answer questions about these consumers opinions about sustainability and if it is connected to Transparency. The study is intended to contribute to fashion companies with indications of consumer knowledge and opinions about the subject, to give them a possible reason to implement Transparency in their business. The results show that interest in Transparency is found in the target audience of students, indicating that they see a connection between Sustainability and Transparency. This paper is written in Swedish.

No description available.