The overall aim was to study transgender persons’ experiences of, and reactions upon, attitudes and social norms in relation to their gender identity. Another question that was relevant to answer was how transgender persons are affected by the hetero norm. The method used to collect data was through questionnaires published on the internet. The only requirement to participate was to be a transgender over 18 years old, and when the survey closed, 35 respondents had answered it. The questionnaire consisted of both quantitative and qualitative questions. Collected data were analyzed using descriptive statistics and content analysis. The results indicate that transgender persons living conditions are largely affected by norms, and that they encounter a considerable amount of negative attitudes due to their gender identity. To "pass" as either man or woman turned out to be something that made it easier for transgender people to evade negative attitudes. One hope is that this study can provide knowledge to different instances in the community to open up to be more open to critical thinking around norms. The conclusion was that persons with a transgender identity are affected by societal norms and by heteronormativity. It takes a lot of courage to be able to be one self but everything boils down to how strong a person are and the availability of support and role models in the surrounding society. / Studiens övergripande syfte var att studera transpersoners erfarenheter av, och reaktionerpå, omgivningens attityder samt samhällets normer i relation till deras könsidentitet. Ytterligare en fråga som var relevant att besvara var hur deras liv påverkas av heteronormen. Forskning kring transpersoner och hur de påverkas av normer och det omgivande samhället är relativt begränsat vilket var en av anledningarna till valet av ämne. Data samlades in genom enkäter publicerade på webben där 35 respondenter svarade. Kriterierna för att delta var att man var transperson och över 18 år. Svaren som kom in var från transpersoner spridda i Sverige. Enkäten bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågor. Majoriteten av frågorna hade hämtats från Folkhälsomyndighetens frågeformulärriktat till transpersoner. Insamlat material har analyserats med hjälp av beskrivande statistik samt innehållsanalys. Resultatet tyder på att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av normer samt att de får utstå en hel del negativt bemötande på grund av sin könsidentitet. Att ”passera” som antingen man eller kvinna visade sigvara något som gör det enklare för transpersoner att undvika negativt bemötande. Kränkande behandling kom vanligast från främlingar och personer på internet. Negativt bemötande var något som respondenterna var vana vid och många berättade om händelser i vården där de blivit negativt bemötta av personalen. En förhoppning är att detta arbete kan bidra till att sprida kunskap till människor inom olika instanser i samhället för att öppna upp för ett mer normkritiskt perspektiv. Slutsatsen blev att transpersoner i stor utsträckning påverkas av normer och av det omgivande samhället. Dock beror mycket på hur stark man är som person, vilka förebilder som finns och hur mycket stöd man får från omgivningen.

Bakgrund: En transperson är en person som inte identifierar sig med sitt juridiska kön utan mer som det motsatta könet, som både man och kvinna eller inget kön alls. Processen att genomgå en könsbekräftande behandling är såväl social som medicinsk och juridisk. Sjuksköterskan bör sträva efter att behandla samtliga patienter på ett jämlikt sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta transpersoner samt att genomföra en metodologisk granskning av de inkluderade artiklarna. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design, vars resultat har sin grund i åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel. Dessa hämtades från databaserna Cinahl och Medline via PubMed. I granskningen av artiklarna framkom två teman och fem underrubriker. Den metodologiska aspekten är undersökningsgrupp. Huvudresultat: Sjuksköterskorna hade bristande kunskaper om transpersoner och därför skapades osäkerhet att bemöta och vårda dessa. Flertalet sjuksköterskor kände rädsla att diskriminera trots att intentionen var att möta dessa personer med respekt och värdighet. Antalet sjuksköterskor som deltog i studierna i de inkuderade artiklarna var 400. Studierna var utförda i USA, Kanada och Australien. Slutsats: Otillräcklig kunskap och rädsla för att göra fel påverkar sjuksköterskan i vårdandet av transpersoner. Mer forskning behövs för att öka förståelsen hos vårdpersonal för att ge bättre förutsättningar till jämlik vård av transpersoner samt för att ge bättre stöd till de som genomgår könsbekräftande behandling. / Background: A transgender person is a person who does not identify themselves as the gender assigned at birth but more as the opposite gender, as both man and woman or as neither of them. The process undergoing sex reassignment is social as well as medical and legal. The nurse should strive to treat all patients equally. Aim: The purpose of this study was to describe nurses experience in meeting transgender persons and to conduct a methodological review of the included articles. Method: This is a literature review with a descriptive design in which the result is based on eight qualitative and one quantitative article. These were collected from the databases Cinahl and Medline through PubMed. In the research of the articles there emerged two themes with five subheadings. The methodological aspect is study group. Results: The nurses expressed low knowledge about transgender people and therefore was uncertain how to meet and nurse them. Most nurses felt fear of discriminating despite the intention to treat these people with respect and dignity. The number of nurses who participated in the studies of the included articles was 400. The studies were performed in the United States, Canada and Australia. Conclusion: Inadequate knowledge and fear of making mistakes affect the nurse in the care of transgender persons. More research is needed to increase understanding for all health care professional and to provide better conditions for equal treatment of transgender persons and to provide better support for those undergoing gender sex reassignment treatment.

Den här studien fokuserar på framställningen av transpersoner i svensk television. Mer specifikt studeras klipp från de två största svenska kanalerna, SVT och TV4. Från varje kanal har två klipp valts ut, ett klipp med en intervju och ett klipp med någon form av rapportering. Klippen har valts ut strategiskt för att matcha studiens syfte, vilket innebär att de på ett eller annat sätt berör transpersoner. För att kunna undersöka och analysera framställningen av transpersoner har kritisk diskursanalys (CDA) tillämpats, både som teori och metod. Studiens teoretiska ramverk utgår även från queerteori och de teorier som grenar ut därifrån, exempelvis teorin om genussystemet. Studiens tillvägagångssätt utgår ifrån tre olika nivåer som klippen analyseras utifrån. Den första är textens nivå, där lingvistiska verktyg studeras. Den andra är diskursnivån, där diskurser i texten identifieras. Den tredje och sista är den sociala praktikens nivå där innehållet kontextualiseras och sätts i förhållande till en social omvärld. I analysen identifieras fyra teman. Det första temat, exponerandet av en minoritet i en minoritet, visar att i hälften av analysmaterialet har transpersoner som ångrat sin könsbekräftande behandling exponerats, vilket inte är representativt för majoriteten av gruppen. Det andra temat, heteronormativitet som rådande norm, visar att heteronormen kan utläsas i samtliga klipp genom diskussioner, berättelser och ordval. Det tredje temat, transpersoner som utsatt grupp, visar på en framställning av transpersoner som utsatta. Det fjärde och sista temat, HBTQ som folkbildning, visar en utbildande tendens i materialet. / This study focuses on the portraitation of transgender people in Swedish television. More specifically, clips from two of the biggest Swedish TV-channels, SVT and TV4, are being analysed. Two clips have been chosen from each channel, one interview and one reporting/news segment. The clips have been chosen strategically to serve the purpose of the study, which means that they in one way or another treats the topic of transgender people. To be able to examine and analyse the portraitation of transgender people, critical discourse analysis (CDA) have been implemented both as a theory and as a method. The study’s theoretical framework is based on queer theory and the theories that branch out from it, for example gender theory. The approach of the study is based on three different levels, from which the clips are analysed. The first one is analysis of language texts, where linguistic tools are being studied. The second one is analysis of discourse practice, where discourses in the text are being identified. The third and last one is analysis of discursive events as instances of sociocultural practice, where the content is contextualized and is put in relation to a social world. Four themes are identified in the analysis. The first one, the exposing of a minority in a minority, shows that half the analysis material shows transgender people who have regretted their gender confirmatory treatment, which is not representative for the majority of the group. The second one, heteronormativity as present norm, shows that the heteronorm can be identified in all clips, through discussions, stories and wording. The third theme, transgender people as a vulnerable group, shows a portraitation of transgender people as vulnerable and exposed. The fourth and last theme, HBTQ as education, shows an educational tendency in the material.

I ett historiskt perspektiv har transpersoner varit en icke accepterad grupp och heteronormativa antaganden har varit det synsätt som präglat det svenska samhället. I Sverige finns idag lagar som styr vården för att alla ska få vård på lika villkor. Unga transpersoner är fortfarande i dagens samhälle en utsatt grupp, inte minst inom vården där man ser att bemötande och kunskap om dessa individer är viktiga aspekter för att öka chansen till en jämlik vård. Syftet med studien är att ur ett patientperspektiv beskriva unga transpersoners upplevelse av bemötande vid vårdkontakt. Vi har valt att göra en litteraturstudie för att sammanfatta dagens kunskap kring ämnet. Det finns få vetenskapliga artiklar publicerade inom ämnet. De kvalitativa och kvantitativa artiklarna som vi valt utifrån vårt intresseområde har analyserats och tolkats. Resultatet av analysen beskrivs i tre teman: bemötande, upplevelse av utsatthet i vårdmiljö och att mötas av okunskap. Resultatet visar att vården inte är anpassad för unga transpersoner. Det finns brister i bemötandet vilket skapar frustration och transpersoner upplever att de får undervisa vårdpersonalen i transrelaterad vård. Vidare belyses att transpersoner förväntas passa in i ett heteronormativt system, att de ofta känner sig i underläge samt är beroende av vårdaren och tvingas svara på obekväma frågor för att få vård. Vår tolkning av resultatet är att det finns en kunskapsbrist bland vårdpersonal och att de normer som finns inom vården idag behöver medvetandegöras. All vårdpersonal har ett ansvar att motverka diskriminering och stigmatisering inom sjukvården.

Syftet med studien var att undersöka hur transpersoner upplever bemötande inom socialtjänsten. Enligt tidigare forskning har transpersoner olika upplevelser av bemötandet inom socialtjänsten. De har upplevt att de mötts med oförståelse och okunskap, blir felkönade och blir inte tilltalade vid sitt rätta namn. Positiva upplevelser handlade om respekt av transpersonernas könsidentitet och att de blev tilltalade med rätt pronomen. Det här är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer per telefon med fyra personer. Studien har gjorts med induktiv metod och ett analytiskt ramverk som innehåller olika teorier och begrepp har valts utifrån datamaterialet. För att analysera studiens resultat har jag valt begreppet bemötande. Jag har även använt mig av socialkonstruktivistisk teori- Berger & Luckmanns sociologiska teori, begreppet heteronormativitet och teorin om den heterosexuella matrisen. Den heterosexuella matrisen handlar om förväntningar att alla är heterosexuella och övertygelsen om att det endast finns två separata kön som ställs i motsats till varandra. Studien har visat att transpersoner har olika upplevelser av bemötande inom socialtjänsten. Transpersoner har upplevt att de inte är tagna på allvar, bemöts med oförståelse och särbehandlas. Majoriteten av studiens respondenter har upplevt att de inte passar in i en given mall, det vill säga i heteronormen. Transpersoner har upplevt att sexuell läggning och könsidentitet ses av socialtjänstens handläggare som något socialt konstruerat och därför inte medfött, utan valt. Heteronormen och den homosexuella läggningen har lyfts av transpersoner som anledning till handläggarnas ovilja att hjälpa dem. Positiva upplevelser av bemötandet har handlat om att transpersoner har blivit bemötta lika oavsett könsidentitet, att handläggarna visat omtanke, respekt och erbjudit den hjälp som de behövde. Slutsatsen är att bemötandet kan upplevas olika beroende på vilken attityd handläggarna har samt hur transpersonerna själva definierar begreppet bemötande. Upplevelser av bemötandet inom socialtjänsten kan även variera från kommun till kommun. / The aim of the study was to examine how transgender people experience the treatment from social services. Previous research shows that experiences of treatment of transgender people by social services are various. Transgender people have experienced lack of understanding and knowledge, misgendering and being called by the false name. Good treatment that transgender people experienced included respect for transgender people’s gender identity and the use of right pronoun. This is a qualitative study based on semi- structured interviews and made through the phone with four persons. The study has been made with inductive method where an analytical framework with different theories and definitions was chosen taking into consideration the data. Treatment as definition was chosen to analyse the results of the study. I have even used the theory of social constructivism- Berger & Luckmann’s sociological theory as well as the definition heteronormativity and the theory on the heterosexual matrix. The theory on the heterosexual matrix is about expectations that everyone is heterosexual and belief that there are only two sexes that are opposites of each other.   The study has shown that transgender people’s experiences of treatment by social services are various. Transgender people have experienced lack of understanding. Furthermore, transgender people have experienced that they have not been taken seriously and have been discriminated. The majority of respondents has experienced that they do not fit the heteronorm. Transgender people have also experienced that sexual orientation and gender identity are seen by administrative officials as something social constructed, and therefore not innate, but chosen. The heteronorm and homosexuality have been lifted by transgender people as the reason why administrative officials did not want to help them. Good treatment transgender people have experienced was about equal treatment regardless of gender identity. Transgender people have experienced that administrative officials have shown that they respect and care about them as well as they have been offered help they needed. Conclusion of the study is that treatment experienced by transgender people depends on which attitude administrative officials have towards transgender people as well as on how transgender people define the concept treatment. Experiences of the treatment by social services can vary between different municipalities too.

This master thesis aims to examine the process of indexing fiction when it comes to area of sexuality and gender identity. The empiric work that forms the basis of the thesis are three investigations:(a) examining the current status of indexing fiction within the catalogues of six Swedish medium-sized libraries;(b) interviewing librarians who allocate the subject headings; and(c) an analysis of the Swedish subject heading system Att indexera skönlitteratur.This will be concluded with an analysis of the gathered material through queer theoretic standpoint with the help of critical classification and its inclusion through separation, and marginalization where subjects that differs from the norm is included but only by being separated from the norm, or ignored totally. This will show that there are similarities with how different groups get treated within the classification systems and how they are treated in subject heading indexing. An example of this in Att indexera skönlitteratur is that heterosexuality never is mentioned in the subject heading but is always present as the silent norm, while gender identity is marginalized through exclusion of the subject heading, and related words are instead being included under sexual identity. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.</p><p>Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-”världen” dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten.</p>

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism. Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-”världen” dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten.

Bakgrund: Transpersoner är en utsatt grupp med större risk för psykisk ohälsa, diskriminering, hot och våld än resterande befolkning, och har visats undvika och fördröja att söka vård trots behov. Stigmatisering och diskriminering från samhället i stort har även setts leda till att transpersoner fruktar att bli illa bemötta av vårdpersonal. Syfte: Att belysa transpersoners upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design samt mixad metod. Artiklarna analyserades efter transpersoners upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman: Att bli sedd och respekterad, Diskriminering på grund av sin könsidentitet och Kunskapsbrist om transpersoner och deras erfarenheter. Diskussion: Diskussionen belyser hur transpersoner upplever bemötande av vårdpersonal och hur detta kan förstås utifrån Travelbees teori om mellanmänskliga relationer. Vidare diskuteras kunskapsbrist och dess påverkan på bemötandet kopplat till tidigare forskning samt en diskussion kring diskriminering och positiva vårdupplevelser. / Background: Transgender people are a vulnerable group with a higher risk of mental health issues, discrimination and a lower usage of healthcare services. Stigmatisation and discrimination from society at large have also been observed to lead to transgender people fearing to be treated badly by healthcare service personnel. Aim: To illustrate transgender persons’ experiences of meeting with healthcare professionals. Method: A literature review of eleven articles of qualitative, quantitative and mixed method design that dealt with transgender persons’ experiences in healthcare settings. Results: The results are divided into three main themes; To be seen and respected,   Discriminations on the grounds of gender identity and A lack of knowledge about transgender persons and their experiences. Discussion:The discussion illustrates how transgender persons experience meeting with healthcare professionals and how this can be understood from the view of Travelbees theory of human-to-human relationship. Further discussed is the lack of knowledge and it’s effects on the meeting in relation to past research as well as a discussion of discrimination and positive experiences of healthcare.

Bakgrund: Transpersoner är personer som har en könsidentitet som skiljer sig från det medfödda könet. De har hög sjukdomsprevalens inom flera områden och utsätts för stigma, diskriminering och våld inom och utanför vården. Stigma, diskriminering och våld är kopplade till en ökad risk för ohälsa och ett behov finns att ta del av transpersoners upplevelser, för att förbättra deras vård, hälsa och livskvalitet. Syfte: Att beskriva transpersoners erfarenheter och upplevelser inom olika vårdsammanhang. Metod: En litteraturstudie omfattande tretton artiklar. Sju teman har identifierats: undervisa vårdpersonal, erkännande av könsidentitet, nekad vård, grindvaktning, specifika vårdbehov relaterat till medfött kön, diskriminering och positiva erfarenheter. Resultat: Många negativa upplevelser har identifierats. Det var vanligt att transpersoner behövde undervisa personal och upplevelsen av diskriminering varierade mellan 23,6% - 66,8% i studierna. Resultaten visade på bristande respekt av transpersonernas namn och pronomen. Slutsats: Transpersoner har många negativa erfarenheter och har upplevt negativt bemötande från personal, vilka kan påverka deras hälsa negativt. / Background: Transgender people have a gender identity that differs from their innate sex. They have a high prevalence of disease in several areas and are subjected to stigma, discrimination and violence within and outside of health care. Stigma, discrimination and violence are linked to increased risks of illness. A need to take part in their experiences in order to improve health care and quality of life for transgender people therefore exists. Aim : To describe transgender people´s experiences of encounters with health care staff within various health care settings. Method: A litterature review based on thirteen studies were conducted. Seven themes were identified: educating health care staff, acknowledgement of gender identity, denial of care, gatekeeping, difficulties accessing care related to innate sex, discrimination and positive experiences. Results: A range of negative experiences are reported. The need to educate staff was frequent and experiences of discrimination ranged between 23,6% - 66,8% in the articles. A lack of respect regarding transgender people’s names and pronouns was found. Conclusion: Transgender people are subjected to a range of negative experiences within health care settings that may result in risks of illness.