• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 87
  • Tagged with
  • 87
  • 38
  • 25
  • 25
  • 25
  • 24
  • 19
  • 18
  • 16
  • 15
  • 14
  • 14
  • 14
  • 13
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Transpersoners upplevelse av bemötande inom vården : En litteraturstudie

Eriksson, Rebecca, Forsberg, Felicia January 2023 (has links)
Att inte identifiera sig med det kön som tilldelats vid födseln kan, i dagens samhälle, vara utmanande. Att vara transperson innebär att bryta mot många av de normer vi har i samhället vilket gör att de kan bli utsatta och utstötta. Sjuksköterskan ska i mötet med patienten utgå ifrån livsvärldsperspektivet där patientens livsvärld ska vara utgångspunkt för vårdandet. Sjuksköterskans förförståelse ska läggas åt sidan och för att mötet ska bli vårdande behövs öppenhet och delaktighet. Trots lagar och utgångspunkt i vårdvetenskapen erhåller transpersoner sämre vård än de som identifierar sig med det kön de blivit tilldelat vid födseln. Syftet med litteraturstudien är att belysa transpersoners upplevelse av vårdens bemötande genom integrativ sammanställning av empirisk kvalitativ forskning. Analysen gjordes med grund i metaanalys och mynnade ut i två huvudteman: "Att bli ifrågasatt för den hen är” och ”Att bli sedd som den hen är” med underteman. Resultatet visar att transpersoner känner sig som ett levande lexikon då personalen förväntar sig att bli lärda av dem. De upplever ett utanförskap eftersom samhällets normer syns tydligt även i sjukvårdssystemet, och de upplever samtidigt den beroendeställning som de är i. När vårdpersonal gör transpersoner delaktiga och tar ansvar för eventuell kunskapsbrist infinner sig tillit och trygghet. Användandet av inkluderande språk ger känsla av inkluderande och att integriteten värnas. I diskussionen diskuteras möten med sjuksköterskan, okunskap och utanförskap. Slutsatserna är att det behövs mer kunskap hos den grundutbildade sjuksköterskan, i sjuksköterskeutbildningen och de normativa värderingar som idag finns i hälso- och sjukvården behöver ses över.
12

Transpersoners upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvård / Transgender people’s experiences of encounter in health care

Hörnlund, Anny, Westling, Emelie January 2017 (has links)
Det finns ett heteronormativt synsätt i samhället vilket påverkar transpersoner som faller utanför denna norm, både i samhället och inom vården. Transpersoner utsätts för stigmatisering och självmordsstatistiken för dessa personer är hög. Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 16 kvalitativa studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det finns en stor kunskapsbrist hos hälso- och sjukvårdspersonal om transpersoner och transfrågor. Transpersoner möts av heteronormativa antaganden och stereotyper samt utsätts för diskriminering och stigmatisering inom vården. Slutsats: Det krävs mer kunskap om transpersoner och de problem som dessa personer stöter på inom vården för att de ska kunna få en likvärdig vård och inte utsättas för diskriminering eller bemötande som upplevs kränkande. Det behövs även mer utbildning inom ämnet för hälso- och sjukvårdspersonal samt redan i utbildningen för sjuksköterskor.
13

Sjuksköterskors professionalitet : Deras kunskap och reflektion kring hbt i slutenvård

Löfström Holm, Linn, Malmgren, Emily January 2011 (has links)
Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hälso- och sjukvården på grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor står det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvårdnadsarbete bland annat inte skall begränsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella läggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrågar en större kunskap gällande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvården. Studien baseras på en empirisk kvalitativ ansats vilket lämpar sig när forskningsområdet är näst intill obefintligt. Fyra individuella djupintervjuer med sjuksköterskor inom slutenvården genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna reflekterade över vad hbt och heteronormativitet stod för och de hade funderingar runt acceptansen av homo och bisexuella i samhället och såg mötet med transpersoner som främmande. De framhöll vikten av att ge en likvärdig vård att förhålla sig professionellt, såg att befinna sig utanför heteronormen påverkar hbt personers hälsa och hälsan kunde främjas med öppenhet som födde öppenhet. Kunskap såg sjuksköterskorna som en nyckeln till förståelse för att kunskap motverkar fördomar, men de ansåg även behöva reflektion för att bearbeta attityder. I diskussionen synliggörs bland annat hur betydelsefullt det är att lyfta hbt ämnet i grundutbildningen till sjuksköterska för att sjuksköterskor i sin kommande yrkesroll skall kunna ge en professionell vård till alla patienter oavsett sexuell läggning. / Program: Sjuksköterskeutbildning
14

Könsidentitet i samband med könssegregerade rum : En kvalitativ studie om transpersoners upplevelser

Pocrnja, Carmen, Genas, Sofia January 2017 (has links)
Transpersoner i Sverige är en grupp som i hög grad drabbas av psykisk ohälsa och tidigare forskning vittnar om att vardagssituationer för dem många gånger kan vara förknippade med svårigheter, diskriminering och ifrågasättande. Studiens syfte är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka transpersoners upplevelser av könssegregerade toaletter och omklädningsrum i offentligheten, med utgångspunkt i informanternas reflektioner kring sin könsidentitet. Kvalitativa intervjuer har använts som metod, grundat i en hermeneutisk tolkning. Urvalet består av åtta transpersoner med skilda könsidentiteter. Ett teoretiskt ramverk grundat i symbolisk interaktionism i kombination med genusteori ligger till grund för analysen. George Herbert Meads teori om identiteten som något i ständig utveckling, i symbios med Judith Butler som i sin teori menar att kön ständigt görs i samband med omgivningen, används för att analysera informanternas upplevelser med interaktioner i fokus. Resultatet visar att informanterna upplever en ökad granskning och ifrågasättande i könssegregerade rum, vilket ökar deras självmedvetenhet och uppbådar obehag. Könssegregerade rum upplevs som otrygga och kännetecknas av en ovisshet om andras attityder och kunskap kring trans, vilket därmed innebär en risk för ifrågasättande och våld. Informanterna upplever inte att deras uppfattning om sin könsidentitet påverkas av andras bemötande, men det har en inverkan på välmåendet.
15

Könsöverskridande identitet eller uttryck : En diskursanalys av hur transpersoner inkluderas i Diskrimineringslagen

Stenkvist, Katarina January 2010 (has links)
<p>In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender. The law that focuses on transgendered persons formulates a new, three gender discourse. The inclusion of the group transgendered persons in the law results in a creative interdiscoursivity and forces the commission to redefine the binary categories of men and women.</p>
16

Könsöverskridande identitet eller uttryck : En diskursanalys av hur transpersoner inkluderas i Diskrimineringslagen

Stenkvist, Katarina January 2010 (has links)
In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender. The law that focuses on transgendered persons formulates a new, three gender discourse. The inclusion of the group transgendered persons in the law results in a creative interdiscoursivity and forces the commission to redefine the binary categories of men and women.
17

Behandla mig som den (trans)person jag är : En kvalitativ studie om hur transpersoner upplever bemötandet från kuratorer

Amundsson, Josefin, Eldeklint, Johanna, Wegner, Felicia January 2018 (has links)
Detta är en kvalitativ studie i vilken sex personer som identifierar sig som transpersoner berättade om hur de upplever bemötandet från kuratorer. Dessa upplevelser samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt möjlighet att skriftligen svara på frågor utifrån olika teman. Det fanns inget krav på var deltagarna skulle ha mött en kurator, men alla uppgav att de hade träffat kuratorer inom vården. I berättelserna beskrev deltagarna sina upplevelser av dåligt respektive bra bemötande, samt om relationen till kuratorn. Resultatet av studien utmynnade i tre kategorier; förväntningar inför bemötande, hur bemötandet upplevs, samt framgångsfaktorer för ett adekvat bemötande. Dåligt bemötande visade sig vara diskriminering, användande av felaktiga eller föråldrade begrepp/pronomen, samt att kuratorn lägger onödigt fokus på transidentiteten. Resultatet visade även att deltagarna upplevde en skillnad att gott bemötande var vanligare inom transvården än övriga vården. Gott bemötande präglades av respekt och transkompetens. Resultatet analyserades utifrån queerteori/heteronorm, stigma samt Husserls livsvärldsteori, för att förklara hur samhälleliga normer påverkar både vilket bemötande som erbjuds samt hur det uppfattas. Slutsatserna var att bemötandet varierade beroende på om kuratorn arbetade inom eller utanför transvården, men att dåligt bemötande kunde förbättras med hjälp av ökad kompetens genom utbildning.
18

Transpersoners upplevelser av bemötande i vården : En litteraturöversikt

Hullegård, Amanda, Virdstedt, Johanna January 2021 (has links)
Transpersoner är en utsatt grupp människor i såväl samhället som inom hälso- och sjukvården. Cisnormativiteten skapar stigmatisering samt ohälsa och transpersoner diskrimineras relaterat till sin könsidentitet eller sitt könsuttryck. Det händer att transpersoner helt nekas vård och rädslan för att bli diskriminerade i samband med hälso- och sjukvårdsbesök leder till att transpersoner skjuter upp sina besök. Följaktligen löper minoritetsgruppen större risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa. Syftet med litteraturöversikten är att belysa transpersoners upplevelser av bemötande i vården. För att besvara syftet användes en litteraturöversikt som metod. I analysen framkom fyra teman: kommunikation, kunskap och kompetens, bemötande och tillgång till vård. Därtill identifierades fyra underteman. Resultatet visade att vårdpersonal saknar tillräcklig kunskap om transpersoner och terminologi. Dessutom framkom att transpersoner diskrimineras och nekas vård. I diskussionen presenteras att diskriminering av transpersoner är ett globalt förekommande problem och slutsatsen är att vårdpersonal behöver mer kunskap och att mer forskning på området behöver bedrivas. Dessutom måste cisnormativiteten ifrågasättas för att stigmatiseringen kring transpersoner ska minska.
19

Transpersoners erfarenheter av bemötande i hälso- och sjukvård : En litteraturöversikt

Eriksson, Sandra, Guldsvärd, Alice January 2021 (has links)
Transpersoner har historiskt varit men är även idag en utsatt grupp såväl i samhället som inom hälso- och sjukvården. De omfattas av bland annat hälso- och sjukvårdslagen och diskrimineringslagen. Syftet med litteraturstudien är att belysa transpersoners erfarenheter i kontakt med hälso- och sjukvård. I en litteraturöversikt har åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskats. Ett resultat formades bestående av tre Teman: Sårbarhet, Kunskapsbrist och Bemötande och nio underteman. Resultatet belyser en stor kunskapsbrist hos vårdpersonal vilket resulterar i att transpersoner känner sig orättvist bemötta och undviker kontakt med vården. Andra faktorer som försvårar vården för transpersoner är föråldrade journalsystem där alla personnummer inte kan hanteras. Slutsatsen är att vårdpersonal behöver mer kunskap och utbildning för att kunna bemöta transpersoner på ett tillfredställande sätt.
20

“Vi behöver bara hela tiden prata om det” : Skolbibliotekariers tankar om könsnormer och könsidentiteter / “We just need to talk about it continually” : School librarians’ thoughts on gender norms and gender identities

Billqvist Ung, Lia January 2021 (has links)
This thesis aims to examine school librarians’ work with gender roles and gender norms in a single municipality in Sweden. The two main focuses of the study are the use of pronouns when speaking to and about the students, and the work with the selection of books concerning gender in the physical library.Five school librarians were interviewed using a semi-structured method. The interviews lasted between 30 and 50 minutes and took place at the librarians’ respective schools.The theoretical base comes from queer theory in general and Karin Salmson’s ideas in particular. Salmson uses two concepts called norm criticism and norm creativity, which this thesis leans on. Norm criticism is explained as seeing a repressed group and working to include them in the normative group, while norm creativity is seeing beyond norms as a whole and only seeing the individuals.The conclusion of the study is that the school librarians do consider gender norms in their day to day work and that they consider it an important part of their profession. It also shows, however, that their ways of implementing this work varies depending on the state of their schools and their own personal backgrounds. One librarian might work to include girls and nonbinary students in a male dominated environment (norm criticism), while another’s main concern is not to focus on the students’ genders at all (norm creativity).

Page generated in 0.1727 seconds