Arbetet inom ambulanssjukvården innebär en daglig risk för svåra och traumatiska situationer. Att som personal ställas inför dessa situationer kan medföra olika psykiska, fysiska och emotionella reaktioner. Vid svåra och traumatiska situationer är det viktigt att ambulanspersonalen känner stöd från kollegor och ambulanschefen. Stödet är en viktig del till en god bearbetning av en traumatisk händelse. Syftet med studien är att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av att hantera svåra och traumatiska situationer. Kvalitativ intervju valdes som metod för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys med induktiv inriktning valdes som analysmetod. Ett selektivt urval av deltagare gjordes från tre ambulansverksamheter i södra Sverige. Sammanlagt intervjuades sex personer, fem män och en kvinna. Intervjuerna inleddes med en öppen fråga och därefter följdfrågor utifrån informantens berättelse. I resultatet framkommer fyra faktorer som påverkar hanteringen av de svåra och traumatiska situationer som ambulanspersonalen ställs inför. Dessa faktorer är stödjande samtal, otillräckliga resurser, vårdarnas osäkra strategier och individuella förutsättningar. Det allra viktigaste för att skapa ett så bra stöd som möjligt var att ha förtroende för sina kollegor för att skapa en bra och öppen dialog. Det är även viktigt med en lyhörd chef som kan uppmärksamma om personalen mår dåligt. Chefen ska vara tydlig i sina beslut om att ta ambulanser ur drift eller om extrapersonal ska kallas in. Under organisationsfaktorn framkommer det att tids- och resursbrist är en bidragande del till att ambulanspersonalen inte hinner samtala och bearbeta en svår situation. Redan när ambulanspersonalen går in i sin yrkesroll förbereder de sig på att ställas inför svåra situationer, som ett steg i bearbetningen. Beroende på individuella förutsättningar reagerar och hanterar varje individ situationer på olika sätt, detta bör tas hänsyn till vid krishantering. Det förefaller som att hanteringen av krissituationer har försämrats och att det råder tids- och resursbrist i ambulansorganisationerna, vilket kan vara en viktig orsak till bristfällig bearbetning av svåra händelser. Slutsatsen är att det ibland saknas klara och tydliga rutiner för hur krishanteringen ska implementeras i verksamheten vilket kan leda till försämrat krisstöd för personalen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin.

Theoretically  the  report  revolves  around  the  British  child  psychologist  D.W.  Winnicott  and  his  theory  on  transitional  objects.  He  talks  about  the  comforter  as  an  object  that  serves  as  a  transition  between  the  mother’s  secure  embrace  and  the  sourrounding  world.  The  comforter  functions  as  a  step  towards  buildning  up  the  child’s  own  internal  security.  The  report  also  highlights  partial  reinforcement,  which  is  a  learning  mechanism  that  can  be  very  efficient  to  create  a  dependency  and  maintain  a  destructive  behaviour  for  the  person  being  exposed  to  the  mechanism.  Through  my  ceramic  work  I  have  investigated  the  relationship  between  the  two  theories.  I  ask:  are  the  inherent  feelings  of  safety  and  belonging  things  that  we  are  born  into  or  inherit,  or  are  they  created  later  through  experience  and  cultivation?  If  one  lacks  the  inherent  feeling  of  safety  does  that  cast  them  as  an  easier  target  for  destructive  emotional  dependency?  If  so,  can  a  foundation  of  safety  and  confidence  be  built  up  by  the  work  of  clay,  can  clay  function  as  a  comforter? In  the  report  i  discuss  how,  with  the  help  of  clay,  I  approach  and  explore  these  subjects.  I  go  further  to  illustrate  my  therapeutic  beliefs  on  clay,  and  its  ability  to  build  self  esteem  and  confidence.

Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter och för att de ska kunna ge en god vård är det viktigt att ha ett empatiskt förhållningsätt. En möjlig negativ konsekvens av att vårda svårt sjuka och lidande patienter är compassion fatigue som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att ge patienten en god och säker omvårdnad. Forskning visar att individer inom sjuksköterskeyrket löper en högre risk än andra yrkeskategorier att drabbas av compassion fatigue. Definitionen av compassion fatigue och hur det påverkar sjuksköterskan är inte helt klarlagd då begreppet är relativt nytt. Syfte: Syftet är att beskriva compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv samt beskriva vilka faktorer som orsakar uppkomsten. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs granskningsmodell.  Resultat: Artiklarna visade att ålder, kön, erfarenhet som sjuksköterska, utbildningsnivå och arbetstider är faktorer som påverkar uppkomsten till compassion fatigue. De visar även att sjuksköterskan upplever att kunskapsbristen är en orsak till compassion fatigue, samt att det egna känslolivet, omvårdnaden av patienter och arbetsmiljön påverkas. Diskussion: Då det råder kunskapsbrist bland sjuksköterskor om ämnet och att detta upplevs som en orsak till compassion fatigue, bör sjuksköterskor redan under grundutbildningen undervisas om att sjuksköterskeyrket kan leda till personlig ohälsa. Många sjuksköterskor lämnar yrket på grund av compassion fatigue. Detta leder till en försämrad hållbar utveckling genom ökade kostnader, sämre arbetsmiljöer och försämrad patientsäkerhet.

Background: Compassion Fatigue is described as a negative effect of caring and can be difficult to identify without having previous knowledge about the phenomena. Research shows that being exposed to other persons suffering and not being able to take distance from it, increases the risk of developing Compassion Fatigue. Problem: Nurses often works in an environment with high workload and suffering. In their work, nurses engage in patients suffering and are at greater risk for Compassion Fatigue. Aim: The purpose was to describe nurse’s experiences of Compassion Fatigue. Method: A general literature review was conducted and the analysis contained five quantitative articles, four qualitative and two with mixed method. Result: Caring for patients whose condition is getting worse showed to be central in the development of Compassion Fatigue. Working in oncology and palliative care units contributed to higher exposure and a sense of inadequacy appeared when the nurses did not see any way to help the patients to recovery. Stress and not being able to make distance between work life and private life also led to the development of Compassion Fatigue. Conclusions: Compassion Fatigue occurs in caring professions and contributes to both physical and psychological effects. Nurses and employers may therefore need more knowledge about Compassion Fatigue to apply adequate interventions and decrease the risk of developing Compassion Fatigue.

Bakgrund: Socialarbetare är en yrkesgrupp där höga sjuktal förekommer, och stress är en orsak. Att uppleva stress utifrån att hjälpa klienter som lider tros kunna leda till en sekundär traumatisk stress hos socialarbetare. I förlängningen kan detta leda till compassion fatigue, en form av emotionell utmattning av att arbeta med att hjälpa andra. Syfte: Syftet var att presentera compassion fatigue och dess relation till socialarbetare, med avseende på hur det påverkar socialarbetaren. Metod: En litteraturöversikt där resultatet är baserat på tretton kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar, vilka granskats och analyserats med inspiration från Innehållsanalys. Resultat: Att hjälpa klienter som lider efter traumatiska händelser kan leda till sekundär traumatisk stress för socialarbetare i direktkontakt med dessa klienter. I slutändan kan detta leda till att socialarbetaren slutar på sitt jobb. Kunskap om risk- och skyddsfaktorer kan skydda socialarbetaren från att drabbas. Slutsats: För att socialarbetare ska klara av att arbeta med denna klientgrupp bör utbildningsprogram informera framtida socialarbetare om compassion fatigue.

Bakgrund: Sjuksköterskor idag ställs för fler traumatiska upplevelser under kort tid än en individ utanför det vårdande yrket gör under en livstid. Empatitrötthet är för den svenska sjukvården ett relativt nytt begrepp. För att förstå empatitrötthet har även fenomenet empati beskrivits kort i bakgrunden. En vidare och djupare förståelse för fenomenet empatitrötthet presenteras i resultatet.Syfte: Syftet med studien är att utforska fenomenet empatitrötthet ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: En icke systematisk litteraturstudie har gjorts baserad på olika ansatser för att få ett helhetsperspektiv på fenomenet empatitrötthet.Resultat: Empatitrötthet är ett fenomen som påverkar omvårdnaden kring patienter och anhöriga. Sjuksköterskor med längre erfarenhet löper mindre risk för att utveckla empatitrötthet. Idag finns det inga riktlinjer för hur empatitrötthet ska motarbetas, utan sjuksköterskor använder egna strategier för att hantera sin empatitrötthet. / Background: Nurses today are exposed to more traumatic events under short period of time than a person outside the caring environment experiences in a lifetime. Compassion fatigue is a relatively new concept in the Swedish health care. To understand compassion fatigue has the concept empathy further been discussed in the background. A deeper understanding for the phenomena compassion fatigue is presented in the result. Aim: The aim for this study is to further explore the phenomena compassion fatigue from a nursing perspective. Method: A non systematic literature review has been used in this study based on literature using different approaches to get a holistic view on the phenomena compassion fatigue. Result: Compassion fatigue is a phenomena which affects the caring regarding patients and their relatives. Nurses with longer experience are less likely to develop compassion fatigue. Today there are no guidelines for how to counter compassion fatigue, but nurses are using their own methods to handle the phenomena compassion fatigue.

En traumatisk händelse sker plötsligt och oväntat och kan orsaka stor fysisk och psykisk skada hos den drabbade och dennes närstående. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn som drabbas av en traumatisk händelse. Studien har en kvalitativ design och syftet uppnåddes genom att analysera en självbiografi enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att pendla mellan hopp och förtvivlan; Att känna ensamhet och rädsla; Att känna skuld och ilska över att inte kunna skydda sitt barn; Att känna en sorg över att livet inte blev som det var tänkt; Att kunna hantera den nya livssituationen och känna att livet blir ljusare. Resultatet visade att föräldern i studien var av stort behov av information och hopp. Hon upplevde ensamhet och en djup sorg över det liv som inte blev. Genom denna studie kan sjuksköterskor få en förståelse för det trauma en förälder upplever när deras barn drabbas av en allvarlig olycka. Förslag på vidare forskning kan vara hur föräldrar påverkas långsiktigt av att leva med ett barn som drabbats av ett trauma.

Bakgrund: Trauma är den vanligaste orsaken till uppkomsten av en ryggmärgsskada och drabbar främst personer i en aktiv ålder. Beroende på skadans placering och omfattning medför den en förlamning i olika grader. Ju högre upp den sitter desto större och allvarligare komplikationer. Ryggmärgsskadan medför en rad olika kroppsliga komplikationer för de drabbade personerna, exempelvis smärta, trycksår, problem med mage och tarm samt urinvägarna. Studien kan bidra till ökad kunskap och förståelse för den ryggmärgsskadades livsvärld samt behov av stöd och vård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med en förvärvad ryggmärgsskada. Metod: En kvalitativ studie baserad på narrativer tagna utifrån bloggar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: När livet tar en ny vändning, När kroppen sviker och Hälso- och sjukvården och andra organisationer. Utifrån dessa teman skapades sju underteman: Lära känna sig själv på nytt, Att se det positiva även i det svåra, Viljan till att ta sig framåt i livet, En förändrad kropp, Att vara beroende av andra, Det goda mötet och När stödet utifrån behoven brister. Konklusion: Studien bidrar till ökad kunskap om hur patienter upplever livet efter en ryggmärgsskada, då det medför en stor förändring i livet både fysiskt, psykiskt och själsligt. Då möten med Hälso -och sjukvård inte alltid upplevs som positiva, är ökad förståelse samt kunskap av vikt för att sjuksköterskan ska kunna ge en så god vård som möjligt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Trauma is the most common cause of a spinal cord injury and mainly affects people of active age. Depending on the location and extent of the damage, it causes paralysisto varying degrees. The higher up it is, the greater and more serious complications. The spinal cord injury causes a number of different physical complications for the affected persons, such as pain, pressure ulcers, problems with the stomach and intestines and the urinary tract. The study can contribute to increased knowledge and understanding of the spinal cord injured person's world of life as well as the need for support and care. Aim: To illustrate patients’ experiences of living with an acquired spinal cord injury.  Method: A qualitative study based on narratives based on blogs. Findings: The analysis resulted in three main themes: When life takes a new turn, When the body betrays and Health care and other organizations. Based on these themes, seven subthemes were created: Getting to know oneself again, Seeing the positive even in the difficult, The will to move forward in life, A changed body, Being dependent on others, The good meeting and When the support based on needs is lacking. Conclusion: The study contributes to increased knowledge about how patients experience life after spinal cord injury, as it leads to major change in life both physically, psychologically and mentally. As meetings with Health- and medical care are not always perceived as positive, increased understanding and knowledge is important for the nurse to be able to provide as good care as possible based on a person-centered approach.

Syftet med vår studie var att utifrån sekundär traumatisk stress, undersöka hur socialarbetare påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Studien är genomförd genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma socialarbetare som anser sig ha blivit sekundärt traumatiserade, eller känner igen sig i symptom som kan känneteckna tillståndet. Vi använde oss av psykosocialt perspektiv, coping, resiliens och stigma för att analysera den insamlade empirin. Tematisk analys har använts för att lyfta fram meningsfulla empiriska data. Resultaten visade att samtliga yrkesverksamma socialarbetare i studien på något sätt påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Denna påverkan visade sig ha både positiva och negativa aspekter. Resultaten visade också att de yrkesverksamma socialarbetarna hanterar det psykiskt påfrestande arbetet genom att kommunicera med kollegor, eller andra närstående i den mån det går, genom att få handledning och till viss del även genom att vårda sig själv. Kunskapsbehovet kring sekundär traumatisk stress ansågs vara stort. Vidare uttryckte intervjupersonerna att begreppet bör uppmärksammas mer för att kunna skapa en förståelse för problematiken, och för att veta hur man kan arbeta på ett mer hälsofrämjande sätt. / The purpose of our study was to investigate how social workers are affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering, based on secondary traumatic stress. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with seven professional social workers who consider themselves to have been secondarily traumatized or recognize themselves in symptoms that may characterize the condition. We used psychosocial perspective, coping, resilience, and stigma to analyze the collected empirical data. Thematic analysis has been used to highlight meaningful empirical data. The results showed that all professional social workers in the study are in some way affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering. This impact turned out to have both positive and negative aspects. The results also showed that the professional social workers handle the psychologically stressful work by communicating with colleagues, or other close relatives as far as possible, by receiving guidance and to some extent also by taking care of themselves. The need for knowledge about secondary traumatic stress was considered to be great. Furthermore, the interviewees expressed that the concept should be given more attention in order to create an understanding of the problem, and to know how to work in a more health-promoting way.