Studien fokuserar på personer som lämnat något av de klassiska trossamfunden. Även om utträdet sker utifrån den egna övertygelsen, innebär det oftast en omvälvning att lämna för att söka ny identitet och kontext. Syftet är att undersöka hur individens relation till familj och trossamfund påverkats vid ett utträde. Fem personer som lämnat sitt trossamfund intervjuades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa djupintervjuer. Exitprocessen kan ses som ett avhopp från av en roll som varit central för individens självidentitet. I skapandet av en ny roll finns fragment av gamla rollen kvar med in i den nya identiteten, tillsammans formar dessa en ex-roll. Studiens resultat visar att det fanns en tydlig åtskillnad mellan hur tro kommunicerades i församling och inom familjesystemet. Trots att förkunnelsen påverkade både personlig livsstil och familjestruktur var detta inget som barn och föräldrar samtalade om. Resultatet visar även att informanterna intog en ex-roll i fråga om kulturkrock mellan det icke-kristna och en auktoritär gudsbild, vilket ledde fram till att de slutligen lämnade trossamfundet. I slutdiskussionen framkommer att den kristna tron kan fortsätta vara av betydelse i en ex-roll, även om den blivit mer komplicerad. Den gudsbild som informanterna erhållit kan hänga samman med relationen till föräldrarna och deras anknytning. / This study focuses on people who have left one of the classic church denominations. Even if the departure is based on their individual beliefs, it usually involves an upheaval to seek a new identity and context. The intention of the study is to explore how the individual's relationship to family and faith communities was affected by the exit. Five people who left their church communities were interviewed using semi-structured qualitative interviews. Exitprocess can be seen as a left of a role that has been central to the individual's self-identity. In a new identity the creation of a new role are fragments of the old role left into the new identity that together form an ex-roll. The study results show that there was a clear distinction between how the faith was communicated in the congregation and within the family system. Although the preaching affected both personal lifestyle and family structure it was not discussed between children and parents. The result also shows that the respondents took an ex-role in the cultural clash between the non-Christian and authoritarian image of God, which led to the conclusion that they finally left the community. In the discussion, it appears that the Christian faith can continue to be of importance in an ex-roll, although it has become more complicated. The image of God as informants received may be related to the relationship with the parents and their extension.

L’objectif de ce mémoire est de proposer une analyse descriptive et explicative des bifurcations scolaires. Si plusieurs chercheurs ont noté la fréquence élevée des réorientations au cours des études postsecondaires au Québec, aucun d’entre eux ne s’est intéressé aux réorientations scolaires radicales et imprévisibles, qui peuvent être désignées par le terme de bifurcation. En s’appuyant principalement sur l’analyse d’une série d’entretiens auprès d’individus ayant vécu une réorientation scolaire au cours de leurs études supérieures, cette recherche explore les faces objectives et subjectives de ces réorientations, les différentes étapes traversées au cours du processus de réorientation, les différentes ressources mobilisées par les étudiants afin de faciliter sa réalisation, ainsi que les différentes raisons pour lesquelles les étudiants bifurquent. L’analyse descriptive montre le rôle décisif de la souplesse de fonctionnement et des ressources des institutions d’enseignement postsecondaire, tandis qu’elle tend à minorer le rôle joué par l’entourage des étudiants, et particulièrement de leurs parents. L’analyse explicative fait apparaitre deux modèles distincts de bifurcation: le modèle de la rectification, dans lequel les étudiants se réorientent vers un programme qui correspond davantage à leurs valeurs; et celui de la rétroaction, dans lequel ils se réorientent vers un domaine pour lequel ils avaient déjà de l’intérêt. In fine, ce mémoire conduit à marquer une distinction entre bifurcation et réorientation stratégique, et à nuancer l’utilisation des critères de radicalité et d’imprévisibilité pour définir les bifurcations scolaires dans la mesure où des conciliations ou des retours sur des centres d’intérêt antérieurs sont souvent possibles. / This thesis proposes a descriptive and explicative analysis for the study of turning points along the academic path. Though many researchers have noted the high frequency of scholar redirections in postsecondary studies in Quebec, none of them have studied radical and unpredictable scholar redirections which can be defined by the term ‘turning point’. Based mainly on the analysis of a series of interviews with individuals who have experienced a school reorientation during their postsecondary studies, this research explores the objective and subjective aspects of these shifts, the various stages passed through during the reorientation process, the various resources used by students to facilitate its implementation, as well as the different reasons why students go through a turning point. The descriptive analysis shows the crucial roles of operational flexibility and postsecondary institutions’ resources, while it tends to minimize the role played by the student’s family, friends and especially by their parents. The explanatory analysis brings up two distinct turning point models: the rectification model, in which students are shifting to a program that is more consistent with their values; and the feedback model, in which they redirect to a field in which they already had interest. Ultimately, this thesis exposes the distinctions between the ‘turning point’ and ‘strategic reorientation’ and brings nuance to the use of the radicalism and unpredictability criteria to define turning points in academic trajectories insofar as reconciliations and returns to former centers of interest are often possible.

<p>Uppsatsen belyser vägen ur ett självskadande beteende där tre kvalitativa intervjuer har gjorts för att närma sig vändpunktsprocesserna. Även en självbiografisk bok har använts som empiriskt stöd. Syftet är att kunna urskilja hur vägen ut ur ett självskadande beteende kan se ut för olika personer. Det empiriska materialet belyses även utifrån Antonovskys teori om KASAM, Ebaugh Fuchs teori om exitprocesser samt tidigare forskning. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är följande: är det möjligt att kunna urskilja en vändpunkt (yttre och inre faktorer)? Vilken betydelse har personer i individens omgivning haft för vägen ut ur ett självskadande beteende? Hur har samhällets insatser hjälpt individen att ta sig ur sitt beteende? De slutsatser som kan konstateras är att det för samtliga intervjudeltagare samt i den självbiografiska boken går att urskilja någon form av vändpunkt. Utifrån de berättelser vi tagit del av kan vi konstatera att vändpunkter kan se väldigt olika ut. Ytterligare en slutsats är att samtliga kvinnor är eniga om att vårdinsatserna är för denna patientgrupp bristfällig eller ibland helt lyser med sin frånvaro. Det viktigaste i intervjudeltagarnas tillfrisknande är deras egen jagstyrka och motivation. Samtliga kvinnor har i dag nya hanteringsstrategier för att klara av livets motgångar och svårigheter.</p> / <p> </p><p>This thesis highlights self-harming behavior and the journey to recovery. To approach the turning point and the following process three qualitative interviews has been done. An autobiographical book has been used as an empirical data. The purpose is to distinguish how the journey to recovery can differ between diverse people. The empirical data has been illustrated by using Antonovskys theory sence of coherence, Ebaugh Fuchs process of roll exit and current research. The issued questions grounding the thesis are: is it possible to distinguish a turning point (outer and inner factors)? How important were the people surrounding the individual to find the way out? And how did society's efforts help the individual out of its behavior? The conclusions that are determined are that with all of the interviewed and the autobiographical book, a turning point can be discerned. From the stories given to us we can determine that the turning points can differ considerably. Yet another conclusion is that all of the women agree that the care effort towards these types of patients is insufficient or even non-existent. The most important part in the recovery of the interviewed is their own strength and motivation. All of these women today have new strategies on how to handle life's adversity and difficulties.</p>

Uppsatsen belyser vägen ur ett självskadande beteende där tre kvalitativa intervjuer har gjorts för att närma sig vändpunktsprocesserna. Även en självbiografisk bok har använts som empiriskt stöd. Syftet är att kunna urskilja hur vägen ut ur ett självskadande beteende kan se ut för olika personer. Det empiriska materialet belyses även utifrån Antonovskys teori om KASAM, Ebaugh Fuchs teori om exitprocesser samt tidigare forskning. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är följande: är det möjligt att kunna urskilja en vändpunkt (yttre och inre faktorer)? Vilken betydelse har personer i individens omgivning haft för vägen ut ur ett självskadande beteende? Hur har samhällets insatser hjälpt individen att ta sig ur sitt beteende? De slutsatser som kan konstateras är att det för samtliga intervjudeltagare samt i den självbiografiska boken går att urskilja någon form av vändpunkt. Utifrån de berättelser vi tagit del av kan vi konstatera att vändpunkter kan se väldigt olika ut. Ytterligare en slutsats är att samtliga kvinnor är eniga om att vårdinsatserna är för denna patientgrupp bristfällig eller ibland helt lyser med sin frånvaro. Det viktigaste i intervjudeltagarnas tillfrisknande är deras egen jagstyrka och motivation. Samtliga kvinnor har i dag nya hanteringsstrategier för att klara av livets motgångar och svårigheter. / This thesis highlights self-harming behavior and the journey to recovery. To approach the turning point and the following process three qualitative interviews has been done. An autobiographical book has been used as an empirical data. The purpose is to distinguish how the journey to recovery can differ between diverse people. The empirical data has been illustrated by using Antonovskys theory sence of coherence, Ebaugh Fuchs process of roll exit and current research. The issued questions grounding the thesis are: is it possible to distinguish a turning point (outer and inner factors)? How important were the people surrounding the individual to find the way out? And how did society's efforts help the individual out of its behavior? The conclusions that are determined are that with all of the interviewed and the autobiographical book, a turning point can be discerned. From the stories given to us we can determine that the turning points can differ considerably. Yet another conclusion is that all of the women agree that the care effort towards these types of patients is insufficient or even non-existent. The most important part in the recovery of the interviewed is their own strength and motivation. All of these women today have new strategies on how to handle life's adversity and difficulties.

The aim of this thesis is to develop a business plan for the establishment of private airlines in the Czech Republic, based in Prague. The first part describes the theoretical part of the business plan. Its contents are facts that business plan should include, describes the practical meaning of this work and the reason for its assembly. Theoretical part describes in detail each part of the business plan and defines methods which are used in the practical part. The second part of this thesis deals with the transfer of theory into practical application. The practical part describes a preparation of the business plan, the establishment of private airlines. The content of the business plan is the executive summary, organizational structure, description of services offered, operation and analysis of competition and market. There are also accurately described activities of business, risk analysis and financial plan. The financial plan is created for five years in business and it has three possible variants of development. The conclusion contains a summary of the project and recommendations.

Crime comes in many different forms and can be viewed differently depending on culture, individual factors and geography. This increases the importance of discussing the subject by continually analyzing its causes, to eventually enable the development of methods and means to stop it. This study seeks to contribute to this process by analyzing factors that influence crime but also the ending of it, in the context of social factors. Accordingly, the overall goal of the study is to contribute to broadening the know-how about what influences criminal careers to help in the development of methods to stop them. This is done by analyzing the field from in two approaches; (1) what indicate crimes and (2) what contributes to the ending. This is of great importance today as it will fill a prevailing shortage in previous research which tend to focus on the field in one of the two approaches and often with the same type of participants. To achieve its purpose, the study includes individuals which are young with on-going criminal lifestyles and older which have put their criminal past behind them. Through the study analysis six themes where identified; threat of punishment, drug abuse, family relations, environmental aspects and school. / Brott förekommer i många olika former och betraktas skiftande beroende på kultur, individuella och geografiska faktorer. Brottslighet är dessutom ett eskalerande samhällsproblem som har med sig stora negativa konsekvenser på ekonomisk aktivitet och den psykiska hälsan hos samhällsinvånare. Detta sätter stor vikt på att kontinuerligt diskutera ämnet och analysera orsaker till kriminalitet för att vidareutveckla förebyggande metoder och processer. Denna studie bidrar till denna process genom att analysera faktorer som indikerar brott men också varför respondenter valt att avsluta sina kriminella karriärer, i samband med sociala band teorin. Följaktligen, är det övergripande målet att bidra till att bredda kunskapen om vad som påverkar kriminella karriärer och därav bidra till utvecklingen av metoder för att stoppa dem. Detta utförs genom att analysera studieområdet ur två olika infallsvinklar; (1) vad som skapar brott och (2) vad som stoppar det. Detta ger inte enbart studien samhällsviktig tyngd utan bidrar också till en bristfällig forskning som tenderar att endast fokusera på en infallsvinkel och ofta i datainsamling från samma typ av deltagare. För att uppnå sitt syfte har studien inkluderat individer med pågående kriminell livsstil samt personer vars kriminella karriär ligger bakom dom. Sex teman identifierades under studieanalysen; straffhot, drogmissbruk, familjerelationer, miljöaspekter och skola.

Många som drabbas av utmattningssyndrom (UMS) upplever en nedsatt kognitiv förmåga och att sjukdomen blir en brytpunkt och ett vägval som kräver en väl fungerande handlingsplan inför framtiden. Denna studie har intervjuat individer med UMS och frågat hur de ser på karriärvägledning, om den behövs och vilken typ av vägledning som de efterfrågar. Resultaten från de kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån careershipteorin och konstruktivistisk teori och visar att personer med UMS är i behov av en livsförändring som kräver ny insikt, utsikt och framsikt för en lyckad återgång till arbetslivet och ett hälsosamt förhållningssätt till arbete och prestation. Vidare framkom det ett behov av ett holistiskt förhållningssätt där individens egen livshistoria sätts i centrum då det inte finns några mediciner eller färdiga lösningar som passar alla. Karriärkompetens och livslångt lärande är centrala delar av denna studie och med en fördjupad kunskap inom detta område kan en studie- och yrkesvägledarens insats, det vill säga karriärvägledning, vara till stor nytta för personer med UMS. / Many people who suffer from fatigue syndrome (UMS) experience a reduced cognitive ability that becomes a turning point, leading to a crossroad that requires a well-functioning action plan for the future. In this study, interviews with people that are or have been diagnosed with UMS have shared their opinions regarding career guidance, whether career guidance is needed, and what type of guidance they perceive as needed. The results from the qualitative interviews were analyzed drawing on careership theory and constructivist theory, showing that people with UMS are in need of a life change that requires new insight, perspective and foresight for a successful return to work and a healthy way of relating to work and accomplishment. Furthermore, the study shows that there is a need for a holistic approach where the individual's own life story is put at the center, since no medications or ready-made solutions that suit everyone exist. Career management skills and lifelong learning are central parts of this study and with an expertise within this area, a career counsellor’s contribution, i.e. career guidance, can be of great benefit to people with UMS.

Studiens syfte är att undersöka vad som driver individer till att begå brott, vilka bidragande faktorer som avgjort att de ex-kriminella valt att lämna sin kriminella karriär, och hur socialtjänsten och arbetsförmedlingen hjälpt de ex-kriminella under vägen ut ur det kriminella livet. Studien belyser även vilken specifik händelse som varit vändpunkten för ex-kriminella och deras beslut att bli avhoppare. Hur ex-kriminellas återintegrering in i samhället sett ut samt hur samhället, myndigheter samt deras omgivning bemött dem under utträdesprocessen.Det empiriska underlaget består av kvalitativa intervjuer med fem personer som tidigare varit kriminella. Med stöd av teorier och tidigare forskningen har en analys gjorts av intervjusvaren. Faktorer såsom familjeförhållanden, ogynnsam skolgång, brottsbelastad kamratkrets samt rastlöshet, spänningssökande och bristande ekonomiska tillgångar har varit orsaker till att individer tenderar att utveckla ett kriminellt beteende. Resultatet visar även att samtliga intervjupersoner hade en utmärkande händelse som orsakade vändpunkten i deras liv. Fyra av de fem deltagarna som medverkade beslutade även att flytta till ett annat land/stad för att påbörja ett nytt liv med nya möjligheter samt reducera chanserna till att bli stämplad eller dömd på grund av sitt förflutna. Samtliga deltagare hade dåliga erfarenheter av hjälp från myndigheter då de upplevde att de inte fick bra stöd. / The purpose of the study is to investigate what motivates individuals to commit crimes, what contributing factors that have determined that ex-criminals have chosen to leave their criminal careers, and how social services and the employment service helped the ex-criminals on their way out of the criminal life.The study also sheds lights on what specific events that have been the turning point for ex-criminals and their final decision to leave the criminal lifestyle, and how ex-criminals' reintegration into society looked like and how society, authorities and their surroundings treated them during the withdrawal process. The empirical data has been collected in the form of a qualitative interview study with five ex-criminals. With the help of the selected theories and previous research, an analysis has been made of the interviews. Factors such as family relationships, unfavorable schooling, criminal friends, sensation seeking, and lack of financial assets have been reasons to why individuals tend to develop criminal behavior. The results showed that all interviewees experienced one or more specific events that caused the turning point in their lives. Majority of the participants decided to move to reduce the risk of them being judged because of their past. All participants had a bad opinion about receiving help from the authorities as they experienced that they were both badly treated and didn’t receive correct help.

Äldre arbetssökande möter svårigheter och hinder när de söker jobb och behöver därför stöd och vägledning. Vår undersökning fyller kunskapsluckan med svaret på om stödet och vägledningen upplevs hjälpa de äldre i sin jobbsökningsprocess. Syftet med denna kvalitativa studie är att förstå hur äldre arbetssökande upplever och förhåller sig till sin ålder i jobbsökningsprocessen. Genom att undersöka och analysera betydelsen av högre ålder och de svårigheter de äldre arbetssökande beskriver på arbetsmarknaden, kan gruppen förstås bättre och därmed erbjudas bättre stöttning och vägledning.Studien genomfördes på ett omställningsföretag i en stad i västsverige som erbjuder specifik stöttning till gruppen äldre genom ett riktat seminarium. Genom metodtriangulering har material samlats in både via en observation av seminariet och djupgående intervjuer. Arbetet har växt fram induktivt och som tolkningsram för att få en förståelse för hur de äldre upplever sin situation på arbetsmarknaden användes Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital samt olika åldersbegrepp.Resultatet bekräftar att äldre arbetssökande möter svårigheter i sin jobbsökningsprocess och dessa hinder förstås som öppen och dold åldersdiskriminering, svårigheter att förstå den nya arbetsmarknaden och det nya sättet att söka jobb, samt individens sätt att hantera sin situation.

Syftet med studien är att belysa hur tidigare kriminella har gått tillväga för att ta sig vidare från kriminalitet. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera detta och sex före detta kriminella har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Stämplingsteorin och sociala kontrollteori är teorierna som använts för att analysera och förstå empirin. Tidigare forskning avsnittet är indelat i tre delar och avhandlar riskfaktorer, processen ut ur kriminalitet samt konsekvenserna som medföljer vid avhopp. Det som konstaterats efter intervjuerna är att den vanligaste anledningen till avhopp är föräldraskap och mognad. Resultatet visar även på att ekonomi var ett hinder i processen ut ur kriminalitet. Pengar var en central prioritet i intervjupersonernas tidigare kriminella livsstil och att överge den snabba inkomsten för att anpassa sig till ett konventionellt ekonomiskt system uppgavs vara en utmaning. / The purpose of the study is to shed light on how former criminals have gone about moving on from crime. To study this a qualitative method has been applied, six ex-criminals have been interviewed through semi-structured interviews. The labeling and social control theory are theories that have been used to analyze and understand empirical data. The Previous research section is divided into three parts and discusses risk factors, the process of transitioning out of crime, and the consequences that come with leaving criminal activity. The result shows that the most common reason for leaving criminal activities is due to parenthood and maturity. Respondents also stated that finance was an obstacle in the process our of criminality. Money was a central priority in the respondents' previous criminal lifestyle, and abandoning the fast income to adapt to a conventional economic system was reported as a challenge.