The purpose of this study is to investigate in what extension students experience that computer and videogames affect them. I have chosen to focus on the physical, mental and social affect that this activity might bring them. I have also examined how much time the students spends in front of the computer or the videogame and in which social context they play. The method I have chosen to use is a quantitative opinion poll which I used in three classes of the later junior high and I have also conducted five qualitative interviews. The conclusions I have drawn from this investigation are that computer and videogames affects teenagers both physically and mentally. Physically the affects of playing videogames mostly can be derived to the physical inactivity they expose themselves to. The students themselves did not experienced any positive physical affects from their playing. Amongst the mental affects that stood out the most I recognized the social training that online gaming provided and also the intellectual stimulation that certain games offered the player. The students had primary noticed that they had improved in the English language. Some of the students experienced that a large part of their social life revolved around their video-games as a lot of their spear time were spent on playing online games and that it was a common topic to talk about amongst their friends. During the work on my report I discovered that many teenagers spends a large part of their free time in front of the computer or the TV screen. The majority of the students played every day. The most common time they played were four hours or more. The students usually played by themselves, online or offline. About every fourth student played together with a friend. / Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken utsträckning elever upplever att data och tv-spel påverkar dem. Jag har valt att koncentrera mig på den fysiska, psykiska samt sociala effekten denna aktivitet medför. Jag har även undersökt hur mycket tid eleverna spelar data eller tv-spel och i vilket socialt sammanhang de spelar. De metoder jag valt att använda mig av är en kvantitativ enkätundersökning som jag delade ut i tre högstadieklasser samt utfört fem kvalitativa intervjuer. De slutsatser jag har dragit av denna undersökning är att data och tv-spel påverkar elever både fysiskt och psykiskt. Fysiskt påverkar tv-spelandet främst genom den fysiska inaktivitet individen utsätter sig för. Eleverna uppfattade själva inga fysiska fördelar med sitt spelande. Bland de psykiska effekterna var det den sociala träningen nätverkspel gav samt den intellektuella stimulans som vissa spel erbjöd som var mest utmärkande. Eleverna upplevde främst att de blev duktigare i det engelska språket. Några av eleverna upplevde att de lade ned en stor del av sitt sociala liv i sitt dataspelande då mycket av deras fritid spenderades på att spela nätverkspel och det var ett vanligt samtalsämne bland deras vänner. I min undersökning fann jag även att många elever tillbringade en stor del av sin fritid framför dataskärmen. Majoriteten av eleverna spelade en stund varje dag. Den vanligaste tiden de spelade var 4 timmar eller mer. Det frekventaste sättet att spela var att spela ensam med eller utan nätverk. Ungefär var fjärde elev spelade tillsammans med en kamrat.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine video games, gamers and gaming from an information science perspective. The purpose of the study is partly to study video games as a type of information system and partly to study gamers information use, information seeking and also the experience of gaming. A selection of five games have been analysed using a topology for video game analysis created by Espen Aarseth. A quantitative investigation has also been made, in the form of a web survey distributed through four Swedish online forums, the result of which was analysed using Carol Collier Kuhlthaus model of the information seeking process. The study showed that video games can partly be understood as information systems with built in obstacles, uncertainty and supportive structures. It also showed that gamers are largely independent in their game related information seeking and information use, but that they are also accustomed to turning to informal mediatiors for help. Lastly, the study showed that some similarities can be found in the cogntive and affective experiences of the information seeking process and the gaming experience respectively. These findings may serve as a starting point for further research of how gaming may support the individual's information seeking process, as well as their understanding of the process and the stages involved.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur föräldrar till idrottande barn ser på sina barnsdator- och tv-spelande samt om föräldrarna anser att dessa digitala medier påverkar barnensidrottande. Att en begränsning gjorts till föräldrar med idrottande barn, beror på attidrottsrörelsen många gånger beskrivs som datorvärldens motpol. Den allmänna uppfattningenom idrott är att det är en fysisk aktivitet, som främjar hälsa medan datorspel framställs som enmestadels stillasittande och ohälsosam fritidssyssla. I hopp om att undersöka hur föräldrar tillidrottande barn resonerar kring denna samhällssyn, har 80 enkäter besvarats av föräldrar medbarn i en idrottsförening i Stockholms innerstad. Fyra stycken intervjuer, varav 2 stycken parintervjuer,med föräldrar från samma förening har utförts. Enkäten och framförallt intervjuerna,ligger till grund för det empiriska materialet i studien. Det mesta av den tidigare forskning, sompresenteras i uppsatsen, har hämtats ifrån Medierådet. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys, som kortfattatinnebär att man hittar återkommande teman i olika delar av sitt material för att sedan analyseradessa tillsammans. Studiens resultat berör ämnen som föräldrars oro och föräldrars kontroll översina barns tv-spelande. Resultaten belyser även problematiken mellan barn och föräldrar. Datorochtv-spelande är till stor del en ungdomlig sysselsättning och i studien presenterasresonemang om huruvida dagens syn på digitala spel är en generationsfråga eller inte. I uppsatsen framgår det att den spenderade tiden framför datorn, ofta tas upp som ett störreproblem än själva innehållet i spelen. Utifrån studiens resultat framgår det att hälften avenkätrespondenterna tyckte att deras barns idrottande inte påverkades av dator- och tv-spelmedan samtliga intervjupersonerna gav tydliga exempel som visade på det motsatta. Resultatetpresenterar en tydlig uppfattning hos föräldrarna om att digitala spel kan bidra till ohälsa.Diskussionen och analysen kretsar kring relationerna mellan idrott, ohälsa och dator- och tvspelande.

Datorspel och TV-spel utgör idag en betydande del av ungdomskulturen samt en viktig del av fritiden för fler och fler ungdomar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka spelintresserade gymnasieelevers allmänna uppfattningar och attityder till användandet av kommersiella spel i undervisningen samt deras syn på vad de lär sig av sitt spelande. En webbaserad enkätundersökning genomfördes med gymnasieelever från årskurs 1-3 på IT-programmet vid ett John Bauergymnasium. Utifrån enkätsvaren framgår att en övervägande majoritet av eleverna gör kopplingar mellan sitt spelande och det egna lärandet, såväl lärande i vardagslivet som i skolan. Särskilt framträder ökade kunskaper i det engelska språket. Studiens resultat visar en stor potential för användandet av spel i undervisningen och man bör arbeta för att ta fram metoder för att utnyttja den fulla potentialen av gymnasieungdomars spelande. En stor del av detta arbete ligger i att informera och utbilda lärare om spel och spelkultur.

I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som många andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom två olika genrer för en analys av deras handling, karaktärer, estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berättande och en semiotisk infallsvinkel används sedan för att leta efter saker, tecken, som är värda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jämförelser görs mellan spelen, främst inom kategorierna estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sättet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen är Capcoms Devil May Cry 3: Dante’s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory. Resultatet är kommentarer av mig angående de tecken som har ansetts tillräckligt viktiga att kommentera inom varje kategori. Slutsatsen dras att spelen, trots deras olikheter när det gäller att representera den genre de tillhör, har vissa gemensamma tecken som går att spåra tillbaka till den gamla tidens arkadspel. / In an attempt by me to give the gaming medium the same kind of treatment as many other kinds of mediums before it I have chosen four games of two different genres for an analysis of their plot, characters, aesthetics and gameplay. The plot is summarized according to the rules for narrative storytelling and a semiotic approach is then used for finding things, signs, that are worth taking up for analysis in all four categories. Some comparisons are made between the games, foremost within the aesthetics and gameplay categories, first within genres and then between genres to find similarities and differences in the ways the game developers have chosen to challenge the player, make the games fun to play and present the games’ plot. The chosen games are Capcom’s Devil May Cry 3: Dante’s Awakening, Sony Computer Entertainment America’s God of War, Konami’s Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty and Ubisoft’s Splinter Cell: Chaos Theory. The results are comments by me on the signs deemed important enough within every category. The conclusion is made that the games, though different when representing the genre they belong to, have certain common signs that are traceable back to the arcade games of the old days.

Pokémon är en serie rollspel där spelaren fångar, tränar och strider med varelser som kallas Pokémon. Första versionerna av Pokémon-spelen utkom i Japan 1996 och har sedan dess blivit ett världsomspännande fenomen som innefattar bland annat TV-spel, samlarkort och en TV-serie. Genom åren har Pokémons popularitet hållit i sig. Varför är Pokémon fortfarande så populärt? Detta är vad denna studie ämnar besvara. Teorin är att orsaken är spelen i Pokémons huvudserie. Uppsatsen behandlar alla spel i huvudserien. En enkätundersökning har utförts via internet, en tioårig pojke vid namn Albin har intervjuats och Bergsala AB (distributör av Pokémon i Norden) har kontaktats. Resultatet från studien tyder på att många överger Pokémon-produkter när de blir äldre men håller fast vid spelen. Nostalgi pekas ut som en viktig anledning samt att spelen har olika aspekter som tilltalar en bred grupp människor. Intervjun med Albin indikerar att Pokémon-kort är närvarande på skolgårdar. Pojkens berättelser har stora likheter med incidenter från sent 90-tal och inbjuder till vidare studier av Pokémons närvaro i skolor.

No description available.

Musik figurerar i spels laddningsskärmar för att hålla spelaren investerad även när denne inte spelar. Den här studien undersöker om det går att förändra en spelares tidsuppfattning genom att förändra tempot på musiken i spelets laddningsskärmar. Tre urvalsgrupper fick testa tre varianter av samma spel. Den enda skillnaden mellan varianterna var tempot på musiken i spelens laddningsskärmar. I samband med detta genomfördes en kvantitativ samt kvalitativ studie där grupperna fick bedöma längden på spelets laddningsskärm. Resultatet av undersökningen antyder att det eventuellt går att förändra en spelares tidsuppfattning via musikens tempo men att andra utomstående faktorer också måste beaktas.

Syftet med uppsatsen är att studera hur det moderna narrativa TV-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) förhåller sig till interaktivitet – en grundläggande egenskap för digitala spel – i kombination med ett filmiskt stilval. Uppsatsen väljer ut sekvenser från spelet och analyserar hur de använder sig av filmklippningstekniker i samband med interaktiva moment. Analysen sker i förhållande till en modell för filmklippningsvärderingar samt modeller för interaktivitet inom speldesign. Studien är ämnad för att vara användbar för både filmskapare och spelskapare vid skapandet av nya verk. Resultatet av studien visar att spelet med hjälp av klippningstekniker använder klassiska filmuttryck för att bygga på spelarens känslor av bekanthet från samhällets generella filmvana i mån om att leda till önskat engagemang.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger en signifikant skillnad i energiutgift vid spelande på den nya generationens spelkonsol, Nintendo Wii (Wii), jämfört med en traditionell spelkonsol, Sony Playstation 2 (PS2). De frågeställningar studien utgick ifrån var; Föreligger det, konsolerna emellan, en skillnad avseende energiutgift vid spelande? Hur skulle en eventuell skillnad i energiutgift kunna påverka en användares kroppsvikt? Vilka andra fysiska aktiviteter kan tv-spelande jämföras med, avseende energiutgift? Metod Testpersonerna, 13 män och 5 kvinnor, testades med avseende på O2-förbrukning samt CO2-produktion på två spel per konsol. Spelen som testades var ”Wii Tennis”, ”Next Generation Tennis” (PS2), ”Wii Boxing” samt ”Knockout Kings 2002” (PS2). Utandningsluften samlades in kontinuerligt under spel enligt Douglas Bag-metodik. Varannan försöksperson utförde testen i omvänd ordning för att undvika systematiska effekter av testordning. Resultat Medelskillnaden i energiutgift vid spelande av tennis på Wii jämfört med PS2 beräknades till 1,85 kcal/min (95 % CI: 1,43–2,27). Vid boxning var medelskillnaden mellan Wii och PS2 3,93 kcal/min (95 % CI: 3,27–4,60). Medelskillnaden i hjärtfrekvens vid spelande av tennis på Wii jämfört med PS2 mättes till 20,56 slag/min (95 % CI: 14,90–26,21). Vid boxning var medelskillnaden mellan Wii och PS2 37,83 slag/min (95 % CI: 28,81–46,85). Energiutgiften vid boxning på Wii kan jämföras med den vid rask promenad eller lätt jogging. Beroende på vilket spel som väljs att spela tyder resultaten på att regelbunden användning av Wii skulle kunna bidra till bibehållande av kroppsvikt detta förutsatt att spelande ersätter en annars mindre energikrävande aktivitet eller sysselsättning såsom traditionellt TV-spelande eller stillasittande. Slutsats Slutsatsen av våra resultat är att det föreligger en skillnad i energiutgift vid spel av liknande art på Nintendo Wii och Sony Playstation 2. Det är även tydligt att beroende på vilket spel som väljs till konsolen varierar energiutgiften. Det går heller inte att utesluta att regelbundet spelande skulle kunna leda till en viktreducering som följd av en förhöjd energiförbrukning hos användaren.