Denna uppsats är en studie av eventuella likheter mellan Pär Lagerkvist tidiga prosa och stildrag hos den tyska expressionismen, som hade sin blomstringstid samtidigt som Lagerkvist publicerade sina första samlingar med prosa och poesi. Jämförelser har tidigare gjorts, främst gällande lyriken och har då visat på flera gemensamma drag. Denna uppsats jämför prosatexter ur Lagerkvists tre tidiga samlingar Motiv (1914), Ångest (1916) och Kaos (1919) med centrala drag för den tyska expressionismen. Dessa omfattar nutidskänslan, fokuseringen på det subjektiva, verkligheten som mardröm och kritik mot det borgerliga. Andra motiv som behandlas är de groteska inslagen, vitalismen, sinnessjukdomen, Fader-Son-konflikten och kriget.

Abstract The use of standard agreements can hardly be overestimated in the society of today. The amount of standard agreements should barely decrease. One of the standard agreement’s main purposes, to make the concluding of the contract more effective, strongly agrees with the companies will to accomplish fast concluding of agreements using as small resources as possible A dispute that can arise in these contexts is that dissimilar standard agreements collide. Between nations this is called Battle of Forms. It is a situation of practice which is difficult to solve through the basic rules of contract law. The aim of the essay is to bring clarity into how the legal problems concerning Battle of Forms is solved in Sweden respectively Germany. Also CISG, Unidroit and PECL’s solutions of the same problem is going to be mentioned. A critical examining of the different solutions that the system of rules has in disposal will also be done. In the context of the situation an examination will show if there is any resistance towards these. If that is the case some parts of the critic will be presented. To be able to answer my questions at issue a traditional method of legal-dogmatism has been used together with comparative strains. Sweden lacks a direct law-prescribed solution of Battle of Forms, nor is there a direct legal usage. Sweden has tried to apply the directions of 6 § AvtL on the problem, but this one suits the context badly. Besides the directions in AvtL some solution models are found which can build the foundation for a settlement. Consequently the problem remains unsolved in the Swedish legal system. Neither does Germany have a legal rule which is directly applicable. Some guidance is however given from the German law. According to the German law the settlement should be settled with The knock-out doctrine as its foundation. When harmonising is not possible one should fall back on The Last shot or optional law, it depends on the occurrence of abwehrklauseln (protection clauses). Neither has CISG directly pointed on how to solve the problem. CISG’s legal usage also advocates that The knock-out doctrine should build the foundation. What tool that should be used to fill the holes that the harmonising leaves behind is somewhat indistinct. It should be The last shot, optional law or an interpretation of article 7 about “good faith”. Unidroit and PECL state that agreed terms shall be applied. Consequently the person applying the law should practise the Knock-out doctrine. However the rules give no guidance about how the arising holes should be filled after the harmonising. Above all Swedish literature directs strong criticism towards the different solutions. The criticism is especially pointed at the lack of predictability and also at the risk of making arbitrary settlements. This of course depends on what kind of solution model that is discussed. In Germany there has been, and still is, a solution which the person applying the law can use. In Germany protection clauses has an important role of the settlement. Even in these cases criticism is directed towards the solution. However the criticism is not as hardly directed towards the lack of predictability. Instead the criticism is pointed at the unsuitability of applying the optional law in some commercial relationships. And also that the applicability of the last shot results in a “ping pong” similar situation of passing terms back and force. Also in the international world of law some criticism has been delivered that agrees with both the Swedish and the German criticism. / Sammanfattning Användningen av standardavtal kan knappast överskattas i dagens samhälle. Mängden standardavtal torde knappast avta. Ett av standardavtalets huvudsyftesyften, att effektivisera avtalsslutet, stämmer väl överens med företagens vilja att genomföra snabba avtalsslut med så liten resursåtgång som möjligt. En tvist som kan uppkomma i detta sammanhang är att olikartade standardavtal kolliderar. Detta kallas, internationellt sett, Battle of Forms. Det är en praktisk situation som med de grundläggande avtalsrättsliga reglerna är svårlöst. Syftet med uppsatsen är att bringa klarhet i hur den rättsliga problematiken kring Battle of Forms löses i Sverige respektive Tyskland. Även CISG, Unidroit och PECL’s lösningar på samma problem kommer att beröras. Det ska även göras en kritisk granskning av de olika lösningar som regelsystemen tillhandahåller. I sammanhanget ska det undersökas om det finns motstånd till dessa och om så är fallet ska delar av kritiken presenteras. För att kunna besvara mina frågeställningar, har det huvudsakligen, använts en traditionell rättsdogmatisk metod med komparativa inslag. Sverige saknar en direkt lagstadgad lösning på Battle of Forms, inte heller finns någon direkt rättpraxis. Sverige har försökt applicera bestämmelserna i 6 § AvtL på problemet, men denna passar illa i sammanhanget. Utöver bestämmelsen i AvtL återfinns det ett antal lösningsmodeller som kan läggas till grund för ett avgörande. Problemet är således fortfarande olöst i svensk rätt. Inte heller Tyskland har en rättsregel som är direkt tillämplig. Den tyska lagen ger dock viss vägledning. Avgörandet enligt tysk rätt ska ske med The knock-out doctrine som grund. När harmonisering inte är möjlig ska rättstillämparen falla tillbaka på The Last shot eller dispositiv rätt, det beror på förekomsten av abwehrklauseln (skyddsklausuler). Inte heller CISG har direkt reglerat hur problemet ska lösas. Även rättspraxis i CISG förespråkar att The knock-out doctrine ska ligga till grund. Vilket redskap som ska hjälpa till att fylla de luckor som harmoniseringen efterlämnar är något oklart. Det torde vara The last shot, dipositiv rätt eller en tolkning av artikel 7 om ”good faith”. Unidroit och PECL anger att överrensstämmande villkor ska tillämpas. Således ska rättstillämparen praktisera The knock-out doctrine. Reglerna ger dock ingen vägledning om hur luckorna som uppstår efter harmoniseringen ska fyllas. Det finns speciellt i den svenska litteraturen en stark kritik mot de olika lösningarna. Framförallt riktas kritiken mot bristande förutsebarhet och även mot risken för godtyckliga avgöranden. Det beror givetvis på vilken lösningsmodell som diskuteras. I Tyskland har det funnits och finns en lösning som rättstillämparen har att tillämpa. Skyddsklausuler har i Tyskland stor betydelse för avgörandet. Det finns även i dessa fall en kritik mot lösningen. Den riktar dock inte lika hård kritik mot bristande förutsebarhet. Kritiken riktas istället mot att tillämpningen av dispositiv rätt i vissa kommersiella förhållanden kan passa väldigt illa, samt att tillämpningen av The last shot leder till ett ”ping-pong” liknande översändande av villkor. Även i den internationella rättsvetenskapliga världen har viss kritik framkommit som stämmer överens med den svenska och tyska kritiken

Im Blickfeld meiner Masterarbeit steht die Frage, welche Rolle historische Erfahrungen und Erinnerungen in Migrationsprozessen einnehmen. Es geht dabei um deutsche Frauen, die in der Nachkriegszeit (1945-1960) nach Schweden auswanderten, um eine Stelle als Haushaltshilfe anzutreten und die in der deutsch-protestantischen St. Gertruds Gemeinde in Stockholm eine deutsche Gemeinschaft fanden.     In meiner Untersuchung stellt sich heraus, dass die St. Gertruds Gemeinde nach 1945 eine Blütezeit erlebte. Als folge des Zweiten Weltkrieges hatte die Gemeinde sowohl in Schweden als auch in Deutschland wichtige Aufgaben zu erfüllen. Junge Frauen, aus Deutschland neu angekommen, wurden in die Gemeinde aufgenommen und stellten am Anfang der 1950er Jahre einen beträchtlichen Teil der aktiven Gemeindemitglieder dar. Sie forderten mit ihren spärlichen Bindungen an Stockholm und in ihrer sozialen Position als Arbeiterinnen das Selbstbild einer traditionsreichen, bürgerlichen und patriarchalen Gemeinde heraus. Während die Position der Gemeinde in Schweden durch die Berufung auf eine lange Tradition gesucht wurde, war die Beziehung zu Deutschland auf die Gegenwart fokussiert. Durch zahlreiche Berichte von Flüchtlingslagern, Trümmerstädten und Kriegsgefangenen wurden in der St. Gertruds Gemeinde Referenzen geschaffen, um an das deutsche Leiden zu erinnern. Die nationalsozialistische Diktatur wurde dagegen nur oberflächlich thematisiert. Für Erinnerungen an eine Kindheit und Adoleszenz geprägt vom Nationalsozialismus wurde in der St. Gertrud kein Bezugsrahmen geschaffen.     In den Gesprächen mit vier weiblichen Mitgliedern der Gemeinde stellt sich heraus, dass sie untereinander nicht über ihre Kindheit im „Dritten Reich“ gesprochen haben. In ihren Erzählungen messen sie dem Krieg und seinen Folgen, dem Nationalsozialismus und der Migration nach Schweden sehr unterschiedliche Bedeutung in ihren Leben zu.

Denna uppsats behandlar tysk operationskonst under andra världskriget utifrån ett tidsperspektiv med betoning på rörligt försvar inom ramen för en operativ defensiv. Detta är en teorikonsumerande uppsast som syftar till att utveckla förståelsen av begreppet kraftsamling i tid. Robert Leonhards teori om tidsaspektens betydelse appliceras på en teoretisk ansats om tysk operationskonst  och på den tyska defensiven i Donkröken vintern 1942-1943.

Uppsatsens centrala tes är att tanken på den eviga återkomsten i Nietzsches prosadikt Så talade Zarathustra kan förstås som ett tragiskt ögonblick. För att kunna avhandla denna tes ställs den avgörande frågan: Vad avses med 'tragiskt ögonblick'? Jag söker syftesbestämma detta begrepp inom ramarna för den tyska idealismens tanketradition, där Schelling och Schopenhauer tjänar som exempel. Denna specifika förståelse av det tragiskas begrepp är att särskilja från genrebestämningar av tragedin. / The central thesis of this paper is that the thought of the eternal return in Nietzsche's work Thus spoke Zarathustra can be interpreted as a tragic moment. For proving this thesis, it is necessary to clearly understand how the concept of the metaphysically revelatory tragic moment within the tradition of German idealism differs from a genre-definition of tragedy. I use Schelling's and Schopenhauer's philosophies of art as examples of cases in German idealism where the tragic moment has been considered metaphysically revelatory. Thereupon I adjudicate whether the thought of the eternal return can qualify as such a moment.

Denna studie tar avstamp i begreppet kris, då dess komplexitet och mångtydighet gör det intressant att studera utifrån en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har det historiskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar den aktuella verkligheten. Syftet med studien är således att urskilja hur begreppet kris förändrats utifrån Natos konceptdokument under årtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjälp av begreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck är en av begreppshistoriens urfäder vilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet av den begreppsliga förändringsprocessen. Dessutom tillmötesgår den begreppshistoriska metoden det spontana intresset för språk och ordbetydelser, varför den bedöms vara som given för denna uppsats. Materialet som ligger till grund för denna begreppshistoriska analys består av fyra strategiska konceptdokument från Nato. Att studien genomförs utifrån ett Nato- perspektiv beror på att ett av alliansens huvudsyften är att hantera kriser av varierande grad. Dessutom fokuserar Natos konceptdokument på aktuella hot och utmaningar i vilka den begreppsliga förändringsprocessen kan skönjas. De slutsatser som presenteras är att begreppet kris förändrats i och med alla de nya hot och risker vilka återfinns som konsekvenser av bland annat globaliseringen och den teknologiska utvecklingen. Den begreppsliga förändringen tar sig uttryck i att det utvidgats till att innehålla fler bakomliggande meningar, såsom exempelvis cyberattack och klimatförändringar.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

No description available.

Sammanfattning på tyska: Das Ziel unserer Untersuchung besteht darin, den Mythos, dass deutsche Grammatik schwer ist, zu erforschen. Wir möchten herausfinden, inwieweit er noch existiert und durch welche Faktoren er verbreitet wird. Unsere Vermutungen sind unter anderem, dass der Mythos eventuell durch ältere Generationen weiter vererbt wird oder dass er auf die Unterrichtsform der Lehrer zurückzuführen ist. Unsere Untersuchung basiert auf einem Umfragebogen und einigen Interviews, in denen wir insgesamt 82 Schüler befragt haben. Das Resultat unserer Studie zeigt, dass der Mythos durch die Jugendlichen selber verbreitet wird, aber auch von denen, die nie Deutsch gelernt haben. Die Grammatik wird zwar als schwer angesehen, aber auch als nicht unmöglich zu lernen bezeichnet. Für den Unterricht haben wir festgestellt, dass es für den Lehrer wichtig ist, die Methoden zu variieren und Grammatik auf natürliche Art und Weise in den Deutschunterricht einfließen zu lassen. Es ist außerdem von Bedeutung, dass die Lehrer den Schülern unterschiedliche Lernstrategien vorstellen, um ein bewusstes und effektives Lernen zu gewährleisten.

No description available.