Syftet med denna studie är att belysa undervisningsbegreppet i förskolans kontext och undersöka i vilken utsträckning det är diskuterat och begripliggjort i förskolan. I denna studie undersöks även förskollärarnas inställning till att begreppet nu skrivs in i förskolans läroplan samt vilka aspekter de anser som betydelsefulla för kvaliteten i förskolans undervisning. Min teoretiska utgångspunkt grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med en förståelsebaserad orientering. Jag tar också avstamp i ett pedagogiskt perspektiv på kvalitet. Studiens empiriska grund har utgjorts av en enkätundersökning med 1616 förskollärare i 91 olika kommuner. Resultatet visar att det finns samband mellan förskolechefens ledarskap och i vilken utsträckning förskollärare upplever att undervisningsbegreppet har diskuterats och begripliggjorts i deras verksamhet. Det finns dock ingenting i denna studie som tyder på att utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet eller organisatoriska förutsättningar skulle påverka förskollärares inställning till att undervisningsbegreppet nu skrivs in i förskolans läroplan. Relationer, samspel och kommunikation lyfts fram som betydelsefulla aspekter för kvaliteten i förskolans undervisning, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning. Slutsatsen är att förskollärarna själva behöver vara delaktiga i erövringen undervisningsbegreppet i förskolan och att förskolechefen har en viktig roll i att skapa förutsättningar för detta. Undervisning och kvalitet kan utifrån denna studie förstås som intersubjektiva begrepp som skapas i mötet mellan förskollärare, barn och läroplansmål. / This study aims to highlight the concept of teaching and illustrate to what extent it is discussed and understood in preschool and the importance of the preschool director's leadership in this. The aim is also to clarify how preschool teachers' attitude towards the word teaching is affected by factors such as educational background, work experience and organizational conditions. With this paper, I would also like to show what different aspects preschool teachers emphasize as important for the quality of preschool teaching. My theoretical foundation is based on social constructivism with understanding-based perspectives. The study is also based on an educational perspective on quality. The empirical foundation is based on surveys with 1616 preschool teachers in 91 different municipalities. The result shows that there is a correlation between to what extent the concept of teaching is discussed and understood in preschool and the preschool director’s leadership. There is nothing in this study, however, that suggests that educational background, work experience or organizational conditions would affect preschool teachers' attitude towards the concept of teaching. Relationships, interaction and communication are emphasized as important aspects of quality in preschool teaching. These aspects are also highlighted in previous research. The conclusion is that preschool teachers themselves need to be involved in the conquest of the concept of teaching in preschool, and that the preschool director have an important role in creating good conditions for this. Based on this study teaching and quality can be understood as intersubjective words that are created in the meeting between preschool teachers, children and curriculum aims.

Denna studie har till syfte att undersöka hur förskollärare upplever undervisningsbegreppet i förskolan. För att undersöka detta har data samlats in med hjälp av semi-/halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare samt analyserats utifrån kvalitativ analys. Fenomenologi, med inriktning på 'livsvärlden' ur Merleau-Ponty har varit den teoretiska utgångspunkten. Resultatet av studien visar att förskollärare inte är vana vid begreppet undervisning, trots kravet på undervisning i förskolan enligt skollag sedan 2010. Studien visar även hur förskollärare upplever att förskollärarutbildningen behöver ta upp undervisning mer i utbildningen för att nyexaminerade förskollärare ska kunna berika verksamheterna. Studiens största slutsats pekar på att förskollärare inte kommer förändra deras arbetssätt med undervisningsbegreppet utan endast hur de uttrycker sig kring sitt undervisningsarbete. De betonar vikten av förskolans tradition med lärandeprocesser, att det är dessa som skapar förutsättningarna för undervisning i förskola, att det är processen till lärande som är viktigast. / This study aims at investigating how preschool-teachers experience the concept of eduction in preschool. To investigate this, data has been collected using semi-/half-structured interviews with six preschool-teachers and analyzed based on qualitative analysis. Phenomenology, focusing on the 'life-world' of Merleau-Ponty has been the theoretical framework. The result of the study shows that preschool-teachers are not used to the concept of education, despite the requirement for education in preschools according to Swedish education-law since 2010. The study also shows how preschool-teachers perceive that preschool education needs to be taught more in education so that newly graduated preschool-teachers can enrich the daily operations. The main conclusion of the study indicates that preschool-teachers will not change their way of working with the concept of education, but only how they express themselves about their teaching work. They emphasize the importance of preschool's tradition of learning processes, that these are the ones that create the prerequisites for education in preschool, that it is the process of learning that is most important. / <p>Examensarbete i förskollärarprogrammet (210 hp)</p><p></p><p>Betyg: A</p>

Syftet med studien är att identifiera och få förståelse om rektorers uppfattningar om pedagogiska ledarskapet i relation till undervisning i förskolan. Jag har valt att kombinera två teorier, ledarskapsteori och organisationsteori. Utifrån dessa två teorier har jag tagit ut följande centrala begrepp: pedagogiskt ledarskap, distribuerat ledarskap, styrkedja samt undervisning, som ligger till grund för min studie.  Studien har en kvalitativ ansats. Elva rektorer som alla är verksamma i olika förskolor inom samma kommun har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har genomförts för att kunna skapa mönster i det insamlade materialet på ett effektivt sätt och därefter kunna skapa en helhet som är relevant för studien och som besvarar studiens frågeställningar.  Resultatet visar att rektorer i förskolan ser pedagogiskt ledarskap som en viktig process i organisationen men administrativa uppgifter har blivit mer tidskrävande. Detta har lett till att deras fokus på pedagogiska uppgifter minskat. Resultatet visar även att rektorer anser att en tydlig struktur för att kunna utveckla förutsättningar för undervisning i förskolan. Rektorerna uttrycker att de organiserar olika mötes nätverk där möjligheter ges för förskollärare att reflektera med varandra och i sitt arbetslag kring undervisningen.  Avslutningsvis framkommer det att det pedagogiska ledarskapet för rektorer bör tydliggöras mer i förskoleverksamheten. Studien visar även att några rektorer saknar huvudmannens stöd som behövs för att kunna frigöra tid att leda det pedagogiska arbetet. / The purpose of the study is to identify and gain an understanding of principals' perceptions of pedagogical leadership in relation to teaching in preschool. I chose to combine two theories, leadership theory and organizational theory. Based on the two theories, I chose some key concepts: pedagogical leadership, distributed leadership, chain of command and teaching that form the basis of my study. The method that has been used in this study is semi-structured interviews with eleven principals who work at different preschools within the same municipality. In the analysis part, a thematic analysis has been used and the reason for this is to effectively create patterns in the collected material and to get different perspectives. The results show that principals in preschools see pedagogical leadership as an important process in the organization, but administrative tasks have become more time-consuming. This has led to a decrease in their focus on educational tasks. The results also show that principals consider a clear structure to be able to develop conditions for teaching in preschool. The principals express that they organize different meeting networks where opportunities are given for preschool teachers to reflect with each other and in their work team around teaching. Finally, it appears that the pedagogical leadership for principal should be clarified more in preschool activities. The study also shows that some principals lack the principal's support needed to be able to free up time to lead the pedagogical work.

Inledning   Denna studie handlar om hur tolv pedagoger från en förskola resonerar kring lekresponsiv undervisning, samt kring användandet av metoden i deras pedagogiska arbete. Studiens syfte Studiens syfte är att få mer kunskap om hur pedagoger i förskolan resonerar kring och använder lekresponsiv undervisning. För att få vårt syfte besvarat har följande frågeställningar skapats:   Vilken är pedagogernas syn på lekresponsiv undervisning? Hur använder pedagogerna lekresponsiv undervisning i sitt pedagogiska arbete? Vilka möjligheter och eventuella hinder ser pedagogerna med lekresponsiv undervisning? Metod I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ enkätundersökning. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar ansåg vi denna metod som lämplig för att kunna samla in relevant data. Studiens resultat Studiens resultat redovisas uppdelat i olika delar med enkätfrågorna som utgångspunkt, samt genom uppvisande av flertalet citat som lämnats av respondenterna. Resultatet visar att det finns en tydlig samsyn gällande hur dessa pedagoger resonerar kring lekresponsiv undervisning som metod, samt kring användandet av denna metod i deras pedagogiska arbete. Pedagogerna reflekterar över fördelar samt eventuella hinder som rör implementeringen av den lekresponsiva undervisningen i förskolan. Studiens resultat visar även att pedagogerna upplever trygghet i att använda metoden samt att de rekommenderar andra förskolor att arbeta med denna typ av metod i undervisningssyfte. / Introduction This study is about how twelve pedagogues from a preschool reason about play-responsive teaching, as well as about the use of the method in their pedagogical work. The purpose of the study The purpose of the study is to gain more knowledge about how educators in preschool reason about and use play-responsive teaching. To get our purpose answered, the following questions have been created: - What is the pedagogues' view of play-responsive teaching? - How do pedagogues use play-responsive teaching in their pedagogical work? - What opportunities and possible obstacles do educators see with play-responsive teaching? Method In this study, we have used a qualitative survey. In order to get answers to the study's purpose and questions, we considered this method suitable for collecting relevant data. The results of the study The results of the study are reported divided into different parts with the survey questions as a starting point, as well as by presenting the majority of quotes provided by the respondents. The results show that there is a clear consensus regarding how these pedagogues reason about play-responsive teaching as a method, as well as about the use of this method in their pedagogical work. The pedagogues reflect on the benefits and possible obstacles related to the implementation of the play-responsive teaching in the preschool. The results of the study also show that the pedagogues feel secure in using the method and that they recommend other preschools to work with this type of method for teaching purposes.

Teaching can be perceived as a complex concept, as can sustainable development and what these concepts mean for preschool activities. Therefore, support materials for teaching sustainable development are likely to be used by preschool staff. There is evidence that teachers need to know how to teach in order to promote children’s action competence in sustainable development. Against this background, this study aims to analyse such support materials through a qualitative content analysis. The study’s theory is based on the Education for Sustainable Development (ESD) framework and qualifications that characterise teaching that promotes children’s action competence in sustainable development. Collected data consists of parts from three Swedish-language support materials aimed at preschool. The study shows that the support materials generally fulfil the study’s analysis criteria for promoting children’s action competence. These support materials can contribute to the development of knowledge about sustainable development, promote the belief in one’s own competence to change, strengthen courage and commitment and the will to change, and promote responsibility. Furthermore, the support materials are open to different end products and, through their use, enable children to reflect on different ways of acting and reasoning. Differences between the three support materials are that two of them direct opinions towards normalised actions, which according to the study’s theory should not be included in teaching to promote children’s action competence. The support materials vary in the description of the conditions required to use the content in practice, with one of them requiring more subject knowledge from the pedagogue than the others. And one of them contains leading questions rather than open questions. The results show that the three support materials could be used in preschool to promote children’s action competence in sustainable development. The range of available support materials for teaching sustainable development that clearly aim to promote action competence is limited and therefore a challenge may be to find a suitable support material that meets such a purpose. / Undervisning kan uppfattas som ett komplext begrepp, likaså hållbar utveckling och vad dessa begrepp innebär för förskolans verksamhet. Därför kan stödmaterial avsett för undervisning om hållbar utveckling troligen vara något som används av förskolepersonal. Det finns grund för att lärare behöver veta hur de kan undervisa för att främja barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Med detta som bakgrund syftar studien till att analysera sådana stödmaterial genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teori är utifrån ramverket Utbildning för Hållbar Utveckling (UHU) och kvalifikationer som utmärker undervisning som främjar barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Insamlade data består av delar från tre svenskspråkiga stödmaterial riktade till förskolan. Studien visar att stödmaterialen över lag uppfyller studiens analyskriterier för att främja barns handlingskompetens. Stödmaterialen kan bidra till att utveckla kunskaper om hållbar utveckling, främja tron på egen kompetens att förändra, styrka mod och engagemang för samt viljan att förändra och främja ansvarstagande. Vidare är stödmaterialen öppna för olika slutprodukter och ger genom användandet barn möjlighet att reflektera kring olika sätt att agera och resonera. Skillnader mellan de tre stödmaterialen är att två av dem riktar åsikter mot normerade handlingar, vilket enligt teorin inte ska finnas med i undervisning för att främja barns handlingskompetens. Stödmaterialen varierar i beskrivandet av vilka förutsättningar som krävs för att använda innehållet i praktiken, där bland annat ett av dem kräver mer ämneskunskaper hos pedagogen än de övriga. Och ett av dem innehåller ledande frågor snarare än öppna. Resultatet visar att de tre stödmaterialen skulle kunna användas i förskolan för att främja barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Utbudet av tillgängliga stödmaterial till undervisning om hållbar utveckling som tydligt syftar till att främja handlingskompetens är begränsat och därför kan en utmaning vara att finna ett lämpligt stödmaterial som uppfyller sådant syfte.

Med hjälp av denna vetenskapliga essä undersöker jag hur man kan uppmärksamma och värna leken och glädjen i musicerandet med förskolebarn. Detta belyser jag inte enbart ur barnens perspektiv utan även ur mitt eget och mina kollegors. Med hjälp av berättelser från min vardag på förskolan och utifrån min praktiska kunskap, ger jag en bild av hur detta kan te sig. Dessa berättelser är ett fundament för mina vidare reflektioner. Vad lek och leklust är skärskådar jag genom att bena upp begreppen i mindre beståndsdelar. Jag reflekterar bland annat över förberedelser, stämning, material, att bedöma gränser, stöttning av enskilda barn, att hålla sig öppen, arbetslaget, risken med longörer och nödvändigheten av humor. Den röst som jag huvudsakligen låter komma till tals är Johan Huizingas. Hans idéer om lekens väsen har hjälpt mig att formulera mina egna tankar. Andra får bistå mig för att ytterligare förtydliga, fördjupa och kontrastera mina resonemang. / Using this scientific essay, I examine how to recognize and protect the play and the joy of music-making with preschoolers. I highlight this not only from the children's, but also from my own and my colleagues, perspective. With the help of stories from my everyday life at preschool and based on my practical knowledge, I provide a picture of how this may emerge. These stories are the foundation for my further reflections. I scrutinize what play and playfulness are and carefully analyze the phenomenon into smaller parts. I reflect about, among other things, the preparation, atmosphere, materials, assessing rules, the support of individual children, ability to stay open, teamwork, the risk of verbosity and the necessity of humor. The voice that primarily has it's say belongs to Johan Huizinga. His ideas regarding the essence of play has helped me formulate my own thoughts. Others has also helped me to clarify, deepen, and contrast my own reasoning in this essay.