1 |
Schack i förskolan : En ingång till matematik via schackEgana, Jose, Singpol, Rungnapha January 2016 (has links)
Studien är en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning. Vi har använt oss av schack som ett verktyg i förskolan som en ingång till undervisning i matematik och för att synliggöra barns matematiserande. Som utgångspunkt för analysen har vi använt oss av begreppet matematisering samt Bishops sex grundläggande matematiska aktiviteter; Design, Lokalisering, Räkning, Mätning, Lek och Förklaring. Aktiviteten utfördes vid fem olika tillfällen med barn födda 2010. Vid datainsamling användes videoobservationer och fältboksanteckningar. De fem aktivitetstillfällena innehöll en introduktion om schackets spelidé, utforskande av pjäser och brädet, samtal kring strategier samt reflektionsstunder. Syftet med examensarbetet var att söka kunskap kring vilka av Bishops aktiviteter inom matematik som går att behandla genom att använda schack som ett verktyg för matematikundervisning i förskolan. De frågor som studien behandlar är: Vilka av Bishops matematiska aktiviteter går att behandla via schack? På vilket sätt blir barns matematiserande synbart under schackspel? Resultatet visar betydelsen av pedagogernas roll att styra upp spelet för att barnen skulle stanna upp och diskutera och reflektera kring matematiska fenomen samt för att föra leken in på matematik. Ytterligare visade resultatet att de av Bishops matematiska aktiviteter som behandlades mest frekvent under matematikundervisningen var Lek och Räkning. Dessa aktiviteter återkommer vid samtliga tillfällen. Förklaring och Lokalisering återkommer vid fyra av tillfällena, Design återkom vid tre tillfällen. Mätning förekommer endast vid ett tillfälle. Vi observerade att barnen uttrycker matematiserande under matematikundervisningen via schack på tre olika sätt; Rör sin kropp efter hur de uppfattar rörelsen av schackpjäsen på brädet, Visar med fingrarna, Skapar egna begrepp.
|
2 |
Utomhuspedagogik : en kvalitativ undersökning om förskollärares förhållningssätt till undervisning utomhus / Outdoors education : a qualitative about the preschool teachers approach to teaching outdoorsMustafa, Zina January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens beskrivningar om, och i så fall på vilket vis använder utemiljön för att stimulera barns lärande och utveckling. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av fyra förskollärare som arbetar i olika förskolor i kommunen. Denna undersökning använder olika begrepp som ett hjälpmedel för undersökning. Studien talar om hur pedagogerna stimulerar undervisning i utemiljö. Finns det en undervisning utomhus? På vilket sätt kan lärare stimulera barns lärande i utemiljö? Undersökningen stödjer sig i det teoretiska perspektivet som genomfördes ur det utvecklingspedagogiska perspektivet. Teorin framträder hur pedagogen ska kommunicera med barnen, så att barnen får möjlighet att tala och tänka och förstå sin omgivning. Pedagogik i förskolan blir verklighet när barnen lekar, det blir på så sätt ett möte som sker mellan barn och lärare för att utveckla barns kunnande och förmågor. Resultatet visar att förskollärare ser naturmiljön som en utmanade plats för lärandet. Resultatet visar också att barnen utvecklar sin kreativitet och fantasi i mötet med naturmaterial såsom stenar, stubbar, pinnar och kottar. Studiens slutsats att en bättre kommunikation mellan barn och lärare påverkar barns inlärning och uppfattning till olika fenomen i vardagen. Att ge barn förutsättningar att tänka och uttrycka sig utifrån deras tidigare upplevelser och erfarenheter är ett sätt som kan vara utgångspunkt för varje lärandesituation. Slutligen vill jag säga att undervisningen kan ske inomhus eller utomhus beroende på förskollärarens förhållningssätt.
|
3 |
Lek och undervisning i förskolan : En studie om förskollärares syn på begreppen lek och undervisning i förskolanHusseini, Kafha Hachim January 2022 (has links)
Inledning Denna studie handlar om hur förskollärarna resonerar kring begreppen lek och undervisning i förskolan, och vilka relationer ser de mellan både begreppen. Studiens syfte Studiens syfte är att få mer förståelse om hur förskollärare resonerar kring begreppen lek och undervisning, och sitt eget deltagande i barnens lek. För att kunna få svar på studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: -Vad är förskollärares syn på relationen mellan lek och undervisning? -Vad har förskollärarna för uppfattning när det gäller sitt deltagande i barns lek? Metod En kvalitativ enkätundersökning i form av en skriftlig intervju har använts i denna studie. Denna metod ansågs som lämplig metod för att kunna samla in relevanta datan och få svar på studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat Utifrån förskollärarnas beskrivning av begreppen lek och undervisning går det att se att de flesta förskollärarna anser att det finns en relation och ett samband mellan begreppen lek och undervisning. Förskollärarna hävdar att lek och undervisning går hand i hand i förskolan, och att undervisning och lärande sker i de sociala situationer där ett möte sker mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Även barnens fria lek anses som en undervisningssituation enligt de flesta intervjuade förskollärarna. I leken får pedagogerna syn på barnens olika intresse och nyfikenhet vilken fångas upp och undervisas om. Endast en av de intervjuade förskollärarna anger att det finns en skillnad mellan begreppen lek och undervisning, och skriver att undervisning har ett syfte som är förankrat i läroplanens mål och riktlinjer, medan lek är en tid för barnen att leka i fred och bearbeta sina kunskaper.
|
4 |
Att undervisa i naturvetenskap : -En learning study om densitet i förskolan / Teaching natural science : – A learning study about density in preschoolJönsson, Helena, Lindström, Mathilda January 2016 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om att undervisa naturvetenskap i förskolan gällande fysikfenomenet densitet i en learning study. Frågeställningarna som behandlas i studien är: Vilka aspekter av densitetsbegreppet är kritiska för barnens förståelse? Hur kan learning study som modell användas för att synliggöra undervisningsinnehållet? Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i fenomenografin, variationsteorin och utvecklingspedagogiken. Studien vilar på en kvalitativ ansats och utgår från en anpassad learningstudymodell i syfte att bryta ned lärandeobjektet densitet till undervisning. Learningstudymodellen används för att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material. Metoden som används för datainsamling är videoobservation, fältanteckningar samt semistrukturerade barnintervjuer. Studiens resultat visar att i koppling till de föreställningar barnen i studien gav uttryck för var: färg, storlek, vikt, material, flytförmåga samt egenskaperna: vingar, simma och drunkna, kritiska aspekter i lärandeobjektet densitet. Studiens resultat visar även att learningstudymodellen kan vara ett stöd för förskollärare i undervisningen av lärandeobjektet densitet. Vidare visar studien hur förskollärare systematiskt kan variera, bryta ned, anpassa och undervisa densitet i en learning study. Avslutningsvis visar studiens resultat att en kritisk aspekt hos lärandeobjektet densitet är att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material.
|
5 |
Undervisning i förskolan: Ris eller ros? : En kvantitativ och kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av undervisning i förskolan.Evikoski, Kaisa, Olsson, Malin January 2019 (has links)
Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på undervisning i förskoleverksamhet. Vi använder fenomenografi som teoretiskt ramverk, som belyser uppfattningar av fenomen och variationer mellan dem. För att undersöka syftet på både ett övergripande plan och ett ingående plan kombineras studien av en kvantitativ respektive en kvalitativ delstudie. Delstudie 1 är av kvantitativ karaktär och utgörs av en enkätundersökning. Delstudie 2 är av kvalitativ karaktär och baseras på samtalsintervjuer. Delstudiernas resultat är i stora drag eniga kring undervisning som fenomen: den definieras som målstyrda processer och kan ske under hela dagen i förskolan, både i spontana och planerade situationer samt oberoende av tid och rum. Våra resultat visar att en övervägande majoritet av studiens förskollärare är positivt inställda till undervisning i förskolan, vilket skiljer sig från tidigare forskning som påvisat att förskollärare är obekväma med undervisningsbegreppet. Vad som tycks skilja de positiva förskollärarna från de negativa i vår studie är en högre grad av reflektion och bearbetning av fenomenet undervisning i förskolekontext. Gällande vilka faktorer som studiens förskollärare anser är mest avgörande för undervisningens kvalitet framkommer framför allt barngruppsstorlek, tid och arbetslaget; det senare i betydelsen välfungerande och kompetent, något som inte belysts i tidigare forskning som vi har tagit del av.
|
6 |
”Är det undervisning?” : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares syn på begreppet undervisning. / “Is that teaching?” : A qualitative interview study regarding preschool teachers view on the concept of teaching.Yngvesdotter Billving, Evelina, Laumann Gollne, Elina January 2018 (has links)
Denna studie syftar till att belysa hur några förskollärare ser på begreppet undervisning och koppla detta till rådande styrdokument. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har genomförts och data har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys och analyserats med hjälp av läroplansteori. Resultatet pekar mot två teman som utgör både förskollärarnas transformering av undervisningsbegreppet utifrån deras egna praktiker men samtidigt deras negativa inställning till begreppet och deras syn på det som ett krav från den statliga nivån. Med detta i åtanke förstår vi att undervisningsbegreppet ännu inte har tagits emot i förskolan, vilket är förståeligt då det ännu inte har översatts till att passa i förskolan och framför allt att förskollärarna i studien inte har fått formulera sig kring vad begreppet betyder för dem tidigare. Vår slutsats är därför att förskollärare behöver få formulera sig kring vad undervisning är för dem samt att fortbildning behövs om undervisningsbegreppet ska kunna implementeras i förskolan.
|
7 |
Estetiska lärprocesser i förskolan : Undervisningen om, i, med och genom de estetiska ämnena / Aesthetic learning processes in preschool : The teaching about, of, with and through the aesthetic subjectsMyrman, Sofie, Holmeberg, Emma January 2021 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med de estetiska ämnena bild, musik, dans och drama. Vi ville även ta reda på deras uppfattningar av arbetet och om deras erfarenheter hade någon påverkan på arbetssättet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som skickades ut till respondenterna via mail. Resultatet visade att förskollärarna undervisar om, i, med och genom de olika estetiska ämnena, men att det varierar. Det framgår också att undervisning kring ämnet musik prioriteras och det som visade sig vara minst förekommande är undervisning kring ämnet dans. Det visade sig både i tidigare forskning och i resultatet av vår studie att förskolepersonal önskar ytterligare utbildning inom de estetiska ämnena och att den nuvarande förskollärarutbildningen saknar viktiga delar inom området. Slutsatsen vi dragit av vår studie är att det behövs en upplevelsebaserad vidareutbildning inom de estetiska ämnena, för såväl förskollärarstudenter som för verksamma förskollärare. Vidareutbildningen bör syfta till att praktiskt få ta del av lärandesituationer utifrån ett barnperspektiv, detta för att få en så stor förståelse som möjligt för barns olika inlärningssätt.
|
8 |
Fenomenet undervisning i förskolan : En fenomenografisk studie om förskollärares uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolanAndersson, Mikaela, Eriksson, Erika January 2019 (has links)
Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra till djupare förståelse för förskollärares uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan och för att vidga förståelsen för förskollärares arbete med förskoleundervisningen. Studien är kvalitativ utifrån de metoder och den fenomenografiska teorin som studien baserats på. Resultatet har visat att det finns olika uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan. Bland annat uppfattas fenomenet förskoleundervisning som hotfullt för förskolans grundidé, som utvecklingsmöjlighet, som mer eller mindre liktydigt till lärande, ett fenomen i behov av kommunikation samt som en process i behov av pedagog. Vi tolkar att uppfattningarna om fenomenet ‘undervisning i förskolan eventuellt kan påverka hur förskollärare tar sig an förskolans delvis nya uppdrag och hur detta kan medföra utmaningar för förskoleverksamheten. / <p>2019-12-20</p>
|
9 |
Vad ska vi läsa? - men också hur, när, var, med vem och varför? : Förskollärares didaktiska tankar bakom planering av högläsning i förskolanLee Duvefjord, Nayoung January 2023 (has links)
Högläsning är en viktig pedagogisk metod som möjliggör barns möten med litteratur i förskolan. Tidigare studier visar högläsningens stora betydelse i barns utveckling och lärande i tidig ålder, speciellt på deras språk- och literacy utveckling, men också som ofta förekommande användning av högläsning i förskolan som en icke-lärorik disciplinerande aktivitet. I och med att läroplanen för förskolan, lpfö 18, explicit framhäver förskollärares särskilda ansvar för undervisningsuppdrag samt högläsningens vikt, är det högst aktuellt att studera högläsning i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Planering är en del av förskollärares undervisningsuppdrag där de kan göra reflekterade val utifrån sina teoretiska och praktiska kunskaper och förbereda undervisningen. Föreliggande studies syfte är att synliggöra sex förskollärares uppfattningar om de olika didaktiska val och ställningstaganden som de gör vid planering av högläsning i förskolan. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts och insamlade data transkriberats och analyserats med stöd av en fenomenografisk ansats. I resultat urskiljs och kategoriseras förskollärarnas gemensamma och skilda uppfattningar om högläsningens syfte, påverkande faktorer samt de didaktiska frågor som kom till uttryck i förskollärarnas utsagor. Den komplexitet av förskollärares planeringsarbete för högläsning samt de komplexa och sammanflätade relationerna mellan de didaktiska frågorna och de påverkande faktorerna synliggörs. Studiens resultat indikerar en viss obalans mellan de tre grundkomponenterna i den didaktiska triangeln, det vill säga förskollärare, barn och innehåll. Förskollärarna visar en hög institutionell medvetenhet i sina didaktiska val och ställningstaganden vid planering av högläsning med sin professionella roll som förskollärare i relation till barnens intressen och behov. Studiens resultat visar även att förskollärares individuella medvetenhet, med andra ord förskollärarnas egna preferenser, inte reflekteras över i relation till högläsningens innehåll och andra didaktiska frågor på ett lika utvecklat sätt. I diskussionen framhålls ett behov av ökad medvetenhet och kritisk reflektion kring påverkan av förskollärares egen relation till innehållet, samt att synliggöra de organisatoriska och kollegiala förutsättningarnas påverkan i förskollärares didaktiska val och ställningstaganden vid planering av högläsning.
|
10 |
Att värna om djur, natur och oss själv : Förskollärares beskrivningar av undervisning för hållbar utvecklingLundström, Lina, Olofsson, Mikaela January 2020 (has links)
I förskolan läggs grunden för barns utveckling och lärande för hållbar utveckling. Därför är det av vikt att barn i förskolan får positiva erfarenheter som de kan ta med sig i det livslånga lärandet. Studiens syfte är att få kunskap om hur förskollärare arbetar med de läroplansmål som kopplar till undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska grunden för denna studie är baserad på en utvecklingspedagogisk teori med en fenomenografisk ansats. Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad form som har genomförts utifrån sju förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärare genom att ta vara på, och stimulera barns intresse möjliggör för barnen att förstå hur de kan bidra till en hållbar utveckling. En slutsats är att barn behöver ges flera möjligheter till att träna sig i att föra etiska resonemang och göra etiska överväganden, eftersom detta utvecklar barnens förmåga att göra moraliskt medvetna val utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
|
Page generated in 0.1097 seconds