Syftet med detta projekt är att undersöka hur olika lärare undervisar för en mer inkluderande undervisning i matematik utifrån tre frågeställningar. Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes med fyra medverkande matematiklärare genom ett målstyrt urval. Intervjuerna fördes på distans, spelades in, transkriberades ordagrant, analyserades, kodades sedan utifrån teman och sammanställdes slutligen till ett resultat. Flera av lärarna i studien upplever känslan av otillräcklighet och brist på tid som svårast. Varierande undervisningsmetoder visar på ökad möjlighet till inkluderande matematikundervisning. Gemensamt går att se hur lärarnas metoder utvecklats med hjälp av deras kunskap för läroämnet och att allas mål är att utveckla dessa metoder för att bli så meningsfull och inkluderande som möjligt. Det framgår också att lärarna anser det vara av yttersta vikt att de får ett adekvat stöd och tillgänglighet av resurser för att skapa så bra förutsättningar för lärande som möjligt.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Elevernas ordförråd är viktigt för att bli delaktigt i samhället. Ett rikt ordförråd ger en person självförtroende i sociala samspel. En ny version av läroplanen har blivit aktuell från och med hösttermin 2023. Elevernas ordförråd har blivit en relevant diskussion de senaste åren eftersom barn inte läser lika mycket. Hur lärarna ska arbeta och i vilka sammanhang för att utveckla elevernas ordförråd beskrivs inte i läroplanen. Syfte med denna studie är att få kunskap om hur lärare i svenska i årskurs 1 arbetar didaktiskt för att stimulera elevers ordförrådsutveckling utifrån elevernas förutsättningar och uppväxtvillkor. De frågeställningar som användes i samband med att uppnå studien syfte är: Hur beskriver lärare att de arbetar med att stimulera elevers ordförrådsutveckling? Vilka specifika omständigheter beskriver lärare som centrala att ta hänsyn till när de arbetar med att utveckla elevernas ordförråd? På vilka sätt, beskriver lärarna, att de identifierade omständigheterna påverkar hur de utformar sin undervisning? Studien genomfördes genom att intervjua fem lärare i mellan Sverige. En kvalitativ metod användes för att få kunskap om hur lärarna arbetar med att utveckla elevernas ordförråd samt vilka omständigheter som lärarna anser påverka undervisningen. Resultatet visade att lärarna arbetade mycket med bildstöd och att de anpassade lektionerna utifrån elevgruppens förutsättningar. Lärarna uttryckte också att de ändrade materialet för att materialet ska ligga inom elevernas proximala utvecklingszonen. / <p>Svenska</p>

Den empiriska studien har för avsikt att undersöka gymnasielärares attityder till och upplevelse av hur de tillämpar verklighetsanpassad matematikundervisning. Metoden är enkäter och urvalsgruppen är samtliga matematiklärare vid tre olika gymnasieskolor i södra Sverige. Tidigare studier beaktas i samband med utvärderingen av resultaten som påvisar stora skillnader i lärarnas tolkning av begreppet vilket kan ge konsekvenser i undervisningen. Alla lärare i studien uppger sig vara positiva till att arbeta med verklighetsanpassad matematikundervisning där mer än hälften anser sig applicera detta en gång per vecka eller oftare. Preliminära resultat indikerar samband mellan olika faktorer och respons i studien, i vilka vidare studier skulle kunna ta sin utgångspunkt.

Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenskaelever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar medläsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hurstyrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp avtidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använtoss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation.Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idaginte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa.Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är enblandning av beprövade undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även attlärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse. Slutsatsen av vår undersökninghar blivit att lärarnas förhållningssätt till kursplanen i ämnet svenska och derasarbetssätt har betydelse för elevernas utveckling av läsförståelse.

I min studie har jag valt att undersöka elevers förståelse av tal. Syftet med detta arbete är att ta reda på elevers taluppfattning och vilka svårigheter de stöter på. Undersökningen i denna studie bygger på observationer under några lektioner i år 1, totalt arton elever, och individuella intervjuer med fyra elever i år 1. Resultatet visar att eleverna har förståelse för ental när det gäller talgrannar, taluppdelning och ramsräkning, men de har inte tillräcklig förståelse för de första tio talen och har stora svårigheter med tiotal inom talområdet 0 – 20. Många av dessa elever kan inte direkt se fingertalen och har svårt att räkna på rätt sätt. Mitt arbete avslutas med några förslag på vilket sätt man kan organisera undervisning som ger eleverna möjligheter att utveckla sin kunskap om tal.

Som pedagog är det viktigt att kunna inlärningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie ämnar jag att få inblick i hur några verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrån deras elevers lärostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlärningsstilar. Studien kan även bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sätt att undervisa. Min undersökning riktar sig främst till pedagoger och i andra hand till personer som är intresserade av olika undervisningsmetoder och inlärningsstilar. Mina frågeställningar lyder:Vilka undervisningsmetoder använder de tillfrågade pedagogerna?På vilket sätt framgår det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlärningsstilar?I min teoridel tar jag upp några författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sätt att lära. Jag utgår ifrån Dunn & Dunns inlärningsmodell där de betonar fem element (miljön, emotionella, sociala, fysiologiska och psykologiska) som styr inlärningsprocessen. Några undervisningsmetoder som nämns i teoridelen är: samtal och dialog, grupp, par och enskilt arbete samt tekniska verktyg. Jag har använt mig utav en kvalitativintervjumetod där jag intervjuade sex pedagoger som undervisar elever i årskurs 1-6. Min analys och diskussion pekar på att alla informanterna hade en medvetenhet kring att deras elever lärs sig på olika sätt men det var bara en informant som återgav detta i sin praktiska undervisning.

AbstractOlsson, Lisbeth (2011). Tillvägagångssätt vid läsförståelse – elevers strategier och pedagogers metoder (Procedure of learning reading comprehension – pupils´strategies and teachers´methods).Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte var att undersöka elevers strategier när de utvecklar god läsförståelse och att undersöka vad som påverkar och vilka faktorer som kan underlätta för eleverna när de läser för att förstå. En annan avsikt med studien var att undersöka pedagogers metoder och hur metoder kan utvecklas för att underlätta för elever med svårigheter med läsförståelse, men även hur specialpedagoger kan bidra till att elever får möjligheter till en god läsutveckling.Studien genomfördes med både en kvantitativ och en kvalitativ metodansats, kvantitativ i form av enkäter till elever i årskurs 5 och 6 på en utvald skola samt till pedagogerna som undervisar på den utvalda skolan, kvalitativ i form av att elevenkäterna kompletterades med intervjuer med 6 elever i den utvalda elevgruppen. Eleverna besvarade intervjufrågor men fick även läsa både en skönlitterär text och en sakprosatext samt besvara tillhörande frågor, där de fick berätta om sina strategival vid läsningen.Elever som når god förståelse vid läsning använder djupare strategier som t.ex. att göra inferenser eller att sammanfatta textinnehållet för att förstå. Elever kan utveckla god förståelse vid läsning bara genom att läsa mycket, men elever som har svårigheter behöver hjälp med att bli visade olika strategier för hur de kan granska och analysera texter. Elevernas motivation kan vara avgörande för om eleverna väljer att lägga den tid som behövs för att lära sig läsa på ett sätt som underlättar förståelse. Pedagogernas val av texter och frågor kan underlätta för eleverna att lyckas vid läsning. Även elevernas förförståelse påverkar förståelsen eftersom de behöver göra kopplingar till tidigare erfarenheter vid textanalyser. Pedagogerna behöver bli mer medvetna om att det inte räcker med kvantitativ satsning på läsning utan eleverna behöver bli visade strategier för hur de kan göra.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder. Resultatet visar att de största skillnaderna är tid som avsätts till grupparbeten, antal studiebesök som görs, hur ofta gästföreläsare används, hur många muntliga redovisningar som görs, hur ofta eleverna får uppgifter som ger mening för andra att lösa och sist hur läraren betygsbedömer kursen. Några likheter som kom fram är att grupper blandas, kollegors material används mycket lite, infärgning av kurser samt infärgning av ämnen gör de flesta och de flesta lärare förklarar nya begrepp och metoder muntligt för eleverna. Det kom även fram punkter som verkar vara helt oberoende av lärartyp. Slutsatsen som vi kom fram till var att karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna har vissa skillnader mellan varandra men som de kan använda till att lära av varandra i den egna undervisningen.

I detta arbete används en experimentell metod i form av ett genomförande av tre olika undervisningsmetoder: katederundervisning, egen forskning – att studera hemsidor på Internet och rollspel. Metoden kompletteras genom en kvantitativ undersökning bestående i en utvärdering i enkätform tillsammans med min egen utvärdering av min insats som lärare utifrån videoupptagningsmaterial. Syftet med arbetet var att få en större kunskap om olika undervisningsmetoders förmåga att förmedla fakta- respektive analyskunskap, få veta elevernas syn på förmedlingen och få insyn i lärarens betydelse för metoden. I teoriavsnittet redovisas synen på lärandet ur vissa synvinklar tillsammans med forskning om de specifika metoderna och hur dessa kan användas. I resultatet kan man se att katederundervisningen ger bäst resultat på de faktamässiga frågorna, medan rollspelet är överlägset i analysen. Min slutsats blev därför att undervisningsmetoderna kompletterar varandra och utifrån elevernas behov av omväxling, så är en variation av många olika undervisningsmetoder bäst.