Reading is a vital skill both in and outside of school. We are constantly in a world of letters through different types of media, newspapers, smartphones, work etc. You can’t escape it, because we see it everyday in our lives. Many studies point out that Swedish pupils’ reading ability has dropped severely and that the number of people with poor reading skills has increased. The studies show that the most common curriculum for reading classes is for the students to answer questions or write about what they have read in their books. The teacher’s reading skill is instrumental for developing the students’ reading ability. The purpose of this study is to investigate what learning strategies teachers use to develop students’ reading ability in their second-grade pupils of primary school. Three teachers will be interviewed and given the chance to describe their teaching style and approach to improving their ability to teach. Moreover, Langers (2005) three envisionment-worldswill be utilised: To be outside and step into a envisionment-world, to be in and move through a envisionment-world, To step out and think about what you know. So will Shulmans (1986) theory which is important for the teachers’ class structure. He divides the theory into three categories: subject matter knowledge, pedagogical content knowledge, and curricular knowledge. These are central competencies for teachers to adapt class structures based on the students’ different needs.To answer the questions asked in the research, I have used both observations and interviews to get a deeper understanding for the teachers’ different approaches. The observations have made it clear that the teachers mostly use to be outside and step into a envisionment-world in their classes. What is also clear is that the teachers did not work based on one reading strategy, instead they had combined the best of each reading strategy, creating their own strategy. The teachers were well-aware of their own competency and how they work to improve students’ reading ability. Lastly, both the observations and interviews also showed a lot of similarities in their class structures.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika undervisningsstrategier och erfarenheter några grundskollärare har i att arbeta i ett mångkulturellt klassrum. Genom att göra en kvalitativ intervjustudie, har vi tagit del av lärares olika berättelser om vilka olika undervisningsstrategier lärare anser sig tillämpa i mångkulturella klassrum. Vi har också delgivits information om lärarnas erfarenheter av deras lärarutbildning samt om vad som kan vara en utmaning och möjligheter i att arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Lärarna för studien har olika erfarenheter om vad deras lärarutbildning haft för inverkan i deras arbete med elever som har annan kulturell bakgrund. Studien är inriktad på lärare som har en äldre lärarutbildning innan år 2002 samt en senare lärarutbildning genomförd efter år 2010. Genom studien har det visat sig att lärare beroende på lärarutbildning, har olika uppfattning om hur lärarutbildningen varit till nytta i att arbeta i mångkulturella klassrum. Utöver erfarenheter om utbildning har utmaningar för lärarna handlat om elevers olika språkliga förmågor, samt deras begränsade tillgångar till språkliga resurser. För att underlätta för eleverna i undervisningen använder några lärare internetbaserade verktyg som undervisningsstrategi. Genom internetbaserade verktyg kan elevens modersmål föras in i undervisningen. Elever med utländsk och annan kulturell bakgrund har för läraren också medfört möjligheter. Elever har använts som resurs för undervisningen i olika undervisningssituationer, samtidigt finns det lärare som upplever en sådan situation som utmanande. Lärare som använder elevers etnicitet och religiösa samfund i undervisningen kan riskera att trampa på elevens identitet och i det avseendet kan situationen upplevas skrämmande. Fokus för studien har varit att lyfta lärarnas röster för att genom detta delge lärares olika berättelser om att arbeta i ett mångkulturellt klassrum.

Den största påverkansfaktorn på elevers studieprestationer är vad läraren gör i undervisningen. Framgångsrika lärares undervisningsmetoder skiljer sig från andra lärares, och eftersom matematik är det skolämne som tycks vara det svåraste att lära sig så är det viktigt att visa exempel på framgångsrik matematikundervisning. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur framgångsrika matematiklärare i årskurs 4–6 beskriver sin matematikundervisning, samt att lyfta gemensamma undervisningsstrategier som de använder sig av. Sex framgångsrika matematiklärare intervjuades. Intervjuerna transkriberades och sammanfattades för den beskrivande delen av undersökningen, samt kodades för den analytiska delen. Resultaten visade att de intervjuade matematiklärarna brinner för sitt ämne och de har som mål att eleverna ska tycka att matematik är roligt och att de ska få tilltro till sin egen matematiska förmåga. Lärarna har goda kunskaper i matematik men vill ständigt utvecklas och vågar testa nya saker i undervisningen. De gemensamma undervisningsstrategierna som de använder sig av är: diskussioner och kooperativt lärande, problemlösning, digitala hjälpmedel, formativ bedömning och synligt lärande, elevaktiv undervisning där eleverna lär av varandra samt anpassad och varierad undervisning.

Syftet med studien är att genom förskollärares beskrivningar undersöka deras syn på betydelsen av naturvetenskap i förskolan samt vilken plats förskollärare beskriver att de ger naturvetenskapen i förskolan. Syftet är även att genom förskollärarnas beskrivningar undersöka och försöka förstå vad det är som kan påverka den naturvetenskapliga undervisningens utformning. Studien riktar sig till verksamma förskollärare i förskolans verksamhet då det är förskollärare som har det övergripande ansvaret för undervisningen i förskolan. Studiens empiriska underlag samlades in genom en kvalitativ metod i form av en webbaserad enkät via Facebook som genererade 15 svar. Studiens resultat analyserades genom vår teoretiska ram bestående av utvalda begrepp från det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken. Resultatet pekar mot att förskollärarna ser naturvetenskapen som ett betydelsefullt ämnesinnehåll i förskolan, särskilt utifrån ett framtidsperspektiv, samtidigt som resultatet pekar på att naturvetenskapen inte alltid får en given plats i förskolan. Relaterat till det sociokulturella perspektiv pekar studiens resultat på att förskolan kan tolkas utgöra en situerad praktik som innefattas av olika ramar för hur undervisningen ska se ut och hur förskollärare förhåller sig till dessa ramar kan bero på flera olika faktorer såsom förskollärarens bakgrund och erfarenheter men även vilka förutsättningar det finns i den förskoleverksamhet som förskolläraren arbetar i. Relaterat till utvecklingspedagogiken kan studiens resultatet tolkas som att biologi är den del av naturvetenskapen som är det mest framträdande lärandeobjektet i förskolan. Vidare antyder studiens resultat, relaterat till utvecklingspedagogiken, att förskollärare värdesätter ett intagande av barns perspektiv i val av lärandeobjekt och i utformningen av lärandets akt.

The aim is to contribute to knowledge about teachers´work with motivation in mathematics teaching in compulsory schools for pupils with intellectual disabilities. This essay investigates what strategies teachers use and how teachers plan and teach to motivate their pupils. Furthermore the authors investigates what factors in education teachers find promote, respectively complicate the students´ ability to find motivation in the subject mathematics. The theoretical foundation consists of Bruner´s motivation theory. In the essay the authors consider the external motivation and the inner motivation from Bruner, to see what motivates the pupils mostly. The external motivation is created from grades and teachers´ credit. The inner motivation is created from curiosity, competence and reciprocity, according to Bruner´s theory. The reason why the essay uses Bruner´s motivation theory is because he has mathematic as example in his studies about motivation in education and several other essays and books refer to his theories (Alexandersson, 2009; Hein, 2012). The starting point of this essay is a qualitative study which contains interviews with ten teachers from eight different municipalities in the middle region of Sweden. The research articles this study is based upon show that teachers motivate pupils by using a variety of methods, differentiated teaching, uses concrete material and graphic organizers. In summary, the result indicates that teachers motivate pupils with a variety of methods and they differentiat the teaching for each pupil, they use concrete material and graphic organizers. In order to motivate the pupils in the subject of mathematics, it is of great importance to maintain good relations, starting by looking at their pupils´ different areas of interest and their own experiences. It is also important to divide the math lesson into smaller parts, so the pupils know what is going to happen and for how long they should work in order to keep up their motivation. The result of this essay indicates that teachers describe that their work in motivating pupils in mathematic teaching, is being sensitivity to the group, but also to the individual. Al of the teachers describe how they always reprioritize and alter their lesson planning in order to preserve and keep their pupils´ motivation.

Syftet med detta arbete var att undersöka om det var någon fördel att undervisa kemi ur ett sociokulturellt perspektiv jämfört med ett pragmatiskt perspektiv samt hur eleverna upplevde inlärningen efter undervisning i de olika strategierna. I undersökningen deltog elever på en lektion om partiklars rörelse i de olika aggregationsformerna och en lektion om kolets kretslopp. Lektionerna undervisades med de två olika undervisningsperspektiven, sociokulturellt och pragmatiskt. Data samlades in med förtest, eftertest samt en enkät där eleverna fick jämföra hur de upplevde de olika strategierna. Denna undersökning kom fram till att båda perspektiven förbättrade elevernas kunskaper, samt att de olika perspektiven lämpade sig bäst under olika lektioner. Det var bra med undervisning ur ett sociokulturellt perspektiv när förkunskaperna inom ämnet var lägre och ur ett pragmatiskt perspektiv när eleverna hade mer förförståelse inom ämnet.

Syftet med arbetet är att genomföra en undersökning som ska kartlägga vilken undervisningsstrategi utav det sociokulturella- och det pragmatiska perspektivet som lämpar sig för och gynnar elevernas kunskapsprogression bäst vid kemiundervisning. Undersökningen utfördes genom att eleverna fick delta vid ett antal undersökningslektioner. Deltagarna fick även göra ett för- och eftertest som utgjorde underlaget för elevernas kunskapsprogressioner. För att fastställa vilken undervisningsstrategi eleverna föredrog, fick de även delta vid en enkätundersökning. Undersökningens resultat är att det är svårt att finna den utav dessa strategier som lämpar sig bäst för alla kemiundervisnings-områden. Undersökningen visade att elevernas kunskapsprogressioner efter utförandet av de olika strategierna ofta berodde på elevernas förkunskaper i ämnet. Eleverna bedömde att undervisning utifrån det pragmatiska perspektivet var mer motiverande för dem, än det sociokulturella perspektivet.

Vad behövs för att bli en framgångsrik matematiklärare inom området algebra på lågstadiet som för många elever är ett problematiskt område? Denna systematiska litteraturstudie syftar till att synliggöra vilka lärarkunskaper som är viktiga för att bedriva framgångsrik undervisning i algebra på lågstadiet samt hur olika undervisningsstrategier inom matematikområdet kan bidra till bättre kunskapsinhämtning för elever. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som kategoriserats och analyserats. Resultatet visar att lärare behöver behärska flera olika kunskaper för att undervisa på ett framgångsrikt sätt, däribland ämneskunskaper och förmåga att samtala och reflektera. En del av resultatet kring undervisningsstrategier indikerar att en kommunikativ undervisningsstrategi kan vara gynnsam för att elever ska ges möjlighet att utveckla algebraiska förmågor, om övriga förutsättningar är fördelaktiga.

I kölvattnet av de olika kunskapsmätningarna, TIMMS, PISA och de nationella proven, blossar heta diskussioner upp gällande matematikundervisningen och dess utformning, både i Sverige och utomlands. Internationella studier visar att låga prestationer i matematik är ett komplext fenomen, därför behöver matematiklärare och speciallärare samarbeta med utvecklingen så att matematikundervisningen kan möta den stora variationen av olikheter bland eleverna och samtidigt stödja elevernas abstrakta tänkande. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur speciallärare i matematik kan stödja lärares arbete med undervisning som överbryggar gapet mellan elevers konkreta och abstrakta matematiska förståelse. Svaren på de undersökta frågeställningarna har sökts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer och en efterföljande innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna använder en mängd olika uppgifter för att överbrygga gapet mellan elevernas konkreta och abstrakta matematiska förståelse. Uppgifterna är olika i sin karaktär med tanke på både arbetsformer och representationer samt växlingar däremellan. Resultaten visar också att det stöd lärarna önskar få av speciallärare i matematik är matematikdidaktiskt stöd och någon att föra didaktiska samtal med, stöd i framplockning av uppgifter, stöd i undervisningssituationen samt större tillgång till konkret material. Studiens resultat och den tidigare forskningen, tyder på att balans mellan flera olika faktorer är centrala för högre prestationer i matematik när det gäller kopplingen mellan elevernas konkreta och abstrakta matematiska förståelse.

Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har filmat två undervisningssituationer i en skogsmiljö. Studien genomfördes vid en förskola i södra Sverige med 5-åriga barn, där förskolläraren undervisar inom ämnesområdet naturvetenskap och matematik. I undervisningen placerade förskolläraren ut naturmaterial som bildade olika mönster för att möjliggöra konceptuell subitisering för barnen. Syftet med studien var att undersöka hur naturmaterial kan användas i undervisning, för att erbjuda barn möjlighet att utveckla förmågan i konceptuell subitisering. Syftet var även att studera förskollärares undervisningsstrategier i arbete med naturvetenskap och matematik i naturlandskap utanför förskolegården. Forskningsfrågan som ställdes var: Hur använder sig förskollärare av olika resurser i undervisningen, för att erbjuda barn möjlighet att utveckla sin förmåga i konceptuell subitisering, med hjälp av naturvetenskap? Med hjälp av begreppet resurs i det multimodala perspektivet kunde studien besvaras utifrån syftet och forskningsfrågan. Förskolläraren kunde använda sig av naturmaterial, vilket har koppling till naturvetenskap. Undervisningen möjliggjorde det matematiska ämnesinnehållet subitisering genom olika undervisningsstrategier och resurser. Det viktigaste resultatet är förskolläraren eftersom hen möjliggör och skapar undervisningsstrategierna och resurserna.