Syftet med den här studien är att ta reda på vilka undervisningsstrategier pedagoger använder i en skola för alla på högstadiet. Studien har genomförts utifrån metoden kvalitativa intervjuer där tre pedagoger berättat om vilka undervisningsstrategier de använder i sitt arbete. I skolans styrdokument står det att undervisningen ska anpassas efter varje elevs enskilda behov. Skillnaderna mellan behoven i en klass kan vara stora, undervisningen ska anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samtidigt efter högpresterande elever och alla andra elever där emellan. Detta beskriver pedagogerna som tidskrävande och något de behöver förhålla sig till i valet av undervisningsstrategier. I jämförelse med tidigare forskning om kvalitativa och inkluderande undervisningsstrategier visar studien att pedagogerna använder sig mer eller mindre av alla nämnda undervisningsstrategier. Enligt pedagogerna finns det både för- och nackdelar med undervisningsstrategier i en skola för alla.  Fördelar är att alla elever gagnas av bland annat nivåanpassad undervisning med låg ingångströskel, där alla ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Nackdelar som pedagogerna nämner är svårigheten att hinna möta spännvidden av alla olika behov, det vill säga hela registret från elever i behov av särskilt stöd till högpresterande. Dilemmaperspektivet förklarar att orsakerna till problemet delvis beror på ett orealistiskt mål: att alla elever ska lära sig samma saker på samma sätt under samma tid, vilket alla elever inte klarar.

<p>Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid. En av dessa var att använda sig utav gemensam arbetsplan utifrån de olika ämnenas kursplaner och mål. Ett annat var pedagogernas medvetenhet om elevernas olikheter. De andra undervisningsstrategierna var användandet av gemensamma genomgångar vid introduktionen av material, individanpassad återkoppling och stöd samt att pedagogerna gav eleverna möjligheter att få visa sina kunskaper. Det fanns även tre inkluderande undervisningsstrategier som kan ses ur ett sociokulturellt perspektiv. En av dessa strategier var att skapa goda relationer och kommunikation. De två andra var att pedagogerna styrde elevernas placeringar och grupperingar med syftet att förbättra elevernas möjligheter för samlärande samt pedagogernas medvetna användning av samlärande i undervisningen. Tyngdpunkten lades kring den kunskap om de skillnader och den variation som finns hos den enskilda individen. Det som också tydligt synliggjordes i de inkluderande undervisningsstrategier pedagogerna använde sig utav var betydelsen av att ha fungerande relationer och kommunikation med elever.</p>

Inkludering är ett begrepp vilket kan antyda individens gemenskap med andra människor, en gemenskap baserad på upplevd ömsesidighet och delaktighet. Inkluderad kan även antyda att någon eller något ingår i en kontext, exempelvis att eleven är en del av gruppen eller att momsen är inkluderad i priset. Beroende på i vilken kontext begreppet används blir betydelsen olika. Inom svensk skolverksamhet ska alla barn erbjudas bildning samt stimuleras till livslångt lärande. Pedagoger inom skolverksamheten ansvarar för barn samt ungas bildning och ytterst ansvarig är rektor för att så sker. Forskning visar att inkludering är komplext inom svensk skolverksamhet och komplexiteten är till viss del utifrån hur pedagoger upplever funktionsnedsättningar och dels utifrån hur prioriteringar görs av rektor. Prioriteringar om budget, utbildning och tid till diskussion mellan pedagoger påverkar utfallet av den inkluderande skolverksamheten. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för en grupp pedagogers uppfattning om inkludering i syfte att skapa en djupare förståelse för en inkluderande skolverksamhet. För att uppnå syftet utformades forskningsfrågor om vilken betydelse en grupp pedagoger tillskriver begreppet inkludering och inkluderande verksamhet, hur pedagogerna förhåller sig till sitt uppdrag att arbeta inkluderande i sina olika roller samt vilken betydelse pedagogerna tillskriver de undervisningsstrategier de använder i den dagliga verksamheten. För att besvara studiens frågeställning genomfördes tre gruppintervjuer med pedagoger verksamma inom en inkluderande skolverksamhet. Vid två intervjutillfällen var respondenterna två till antalet och vid en var de tre. Intervjuerna genomfördes med frågor av en öppen karaktär. Resultatet har analyserats med hjälp av denna studies teoretiska ramverk med fokus på inkludering inom svensk skolverksamhet, vad som anses vara ett funktionshinder, en grupp pedagogers undervisningsstrategier i grupper med inkluderade elever samt en skolverksamhets lärande. Studiens resultat visar att rektor har en överhängande betydelse i hur skolverksamheten utformas och i hur en gemensam förståelse om en inkluderande skolverksamhet kan skapas. Dessutom visar resultatet att pedagogens och skolledningens uppfattning om mänskliga rättigheter samt förståelse för funktionsnedsättningar av varierande grad, kan påverka elevens lärande i en inkluderande skolverksamhet. Slutligen visar resultatet att skolledningen i sin tur påverkas av politiska beslut och statliga styrdokument i hur en inkluderande skolverksamhet kan utformas och utvecklas. / Inclusion is a term that can suggest the individual's community with other people, a community based on perceived reciprocity and participation. Included may also indicate that someone or something is included in a context, for example, that the student is included in the group or the VAT is included in the price. Depending on the context used, the meaning becomes different. In Swedish schools all children should be offered education and stimulated to lifelong learning. Educators and the school principal in schools are responsible for children as well as young people's education. Research shows that inclusion is a complex issue in Swedish school arenas, and the complexity is partly based on how educators experience disabilities and partly by how priorities are made by the principal. Priorities on budget, education and time for discussion between educators affect the outcome of the inclusive school activities. The purpose of this study was to increase understanding of a group of educators' perception of inclusion with a view to creating a deeper understanding of inclusive school activities. In order to achieve this purpose, research questions were formulated about the importance that a group of educators attributed to the concept of inclusion and inclusive activities, how educators relate to the commitment to work with inclusion in their different roles and the importance of that educators attribute to the teaching strategies they use in their daily activities. To answer the study's questiona, three group interviews were conducted with educators working in an inclusive school. At two of the interviews, with open questions, the respondents were two in number and at the third they were three. The data has been analysed using the theoretical framework of this study focusing on inclusion in Swedish school. The data deal with issues of what is considered a disability, the pedagogues´ teaching strategies in groups with students with disabilities as well as in terms of a school's organisational learning. The results of the study show that the principal has a crucial role in the design of the school activities in the creation of a common understanding of inclusive school activities. In addition, the result shows that the educator's and the school leadership's perception of human rights and of disabilities can affect to varying degrees student learning in inclusive school activities. Finally, the result shows that the school leadership in turn is influenced by political decisions and policy documents in how an inclusive school activity can be designed and implemented.

I en elevgrupp finns det en stor variation av förutsättningar och behov som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Lärare ska anpassa historieundervisningen utifrån elevers olikheter, vilket medför att det krävs goda kunskaper om undervisningsstrategier som möjliggör lärande för alla elever. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 kan anpassa sin historieundervisning så att den främjar hela elevgruppens lärande, oavsett vilka förutsättningar och behov som finns. Det uppfylls genom att beskriva användbara undervisningsstrategier i historia samt vilka utmaningar lärare möter. Nationella och internationella vetenskapliga publikationer som behandlar ämnesområdet har valts ut och analyserats. I studiens resultat framkommer flera undervisningsstrategier i historia som kan leda och stimulera alla elever. Det visar sig vara viktigt att lärare arbetar språkutvecklande, använder sig av olika didaktiska redskap samt har en strukturerad historieundervisning. Vidare presenterar resultatet att lärares attityd, samarbete med kollegor, tid samt kunskap om hur undervisningen kan anpassas och om hur undervisningsstrategier kan appliceras, utgör en utmaning när lärare anpassar historieundervisningen. Sammanfattningsvis är det viktigt att lärare är medvetna om och har tillgång till användbara undervisningsstrategier i historia samt känner till vilka utmaningar som finns, så att historieundervisningen kan utvecklas för att möta variationen av elevers olikheter.

Syftet för denna studie är att synliggöra möjligheter och eventuella hinder som kan framkomma i kommunikationen lärare-elev, elever emellan under arbetsgången med en rik matematisk problemuppgift. Data samlades in genom en observation, en intervju och elevproducerade uppgifter genom de sex teoretiskt anknutna begreppen. Detta för att få en tydligare bild på vilket sätt lärarnas val av undervisningsstrategier stödjer elevernas möjligheter att resonera samt på vilket sätt lärare använder frågor som hjälper eleven vidare utan att avslöja lösningsstrategier när den löser en rik matematiskt problemlösningsuppgift. Resultatet visar att lärarens förhållningssätt till alternativa lösningar i problemlösningsuppgiften kan hindra elevernas kreativa lösningar och kreativa resonemang. Lärarens vägledande frågor ledde till att eleverna väljer imitativa resonemang eftersom lärarens visar att rätt svar är det som är viktigt. Något som framkommer är att lärarens val av undervisningsstrategier och frågor utgår från kännedom om elevernas tidigare matematiska kunskaper. Detta kan ses som en möjlighet i kommunikationen lärare-elev emellan eftersom läraren har i åtanke elevens matematiska kunskaper.

Denna studie genomfördes i syfte att fördjupa kunskapen i hur högpresterande elever i matematik kan utmanas i undervisningen, vilka strategier som används och varför. Genom intervjuer och observationer har lärares arbete med att anpassa sin undervisning för att tillgodose matematiskt högpresterande elevers utveckling undersökts. Med utgångspunkt i ramfaktorteori och läroplansteori har insamlade data analyserats och sammanfattats i ett resultat. Resultatet påvisar att lärares potentiella repertoar inte alltid till fullo kan iscensättas då skolans ramar i form av tid, resurser och stort fokus på måluppfyllelse ses som ett hinder. Slutsatsen är att förutsättningarna för att bedriva undervisning riktad till högpresterande elever hindras av bristande fokus på högpresterande elevers utveckling från skolledning, huvudman och stat, vilket kan påverka vilka strategier som kan tillämpas.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid. En av dessa var att använda sig utav gemensam arbetsplan utifrån de olika ämnenas kursplaner och mål. Ett annat var pedagogernas medvetenhet om elevernas olikheter. De andra undervisningsstrategierna var användandet av gemensamma genomgångar vid introduktionen av material, individanpassad återkoppling och stöd samt att pedagogerna gav eleverna möjligheter att få visa sina kunskaper. Det fanns även tre inkluderande undervisningsstrategier som kan ses ur ett sociokulturellt perspektiv. En av dessa strategier var att skapa goda relationer och kommunikation. De två andra var att pedagogerna styrde elevernas placeringar och grupperingar med syftet att förbättra elevernas möjligheter för samlärande samt pedagogernas medvetna användning av samlärande i undervisningen. Tyngdpunkten lades kring den kunskap om de skillnader och den variation som finns hos den enskilda individen. Det som också tydligt synliggjordes i de inkluderande undervisningsstrategier pedagogerna använde sig utav var betydelsen av att ha fungerande relationer och kommunikation med elever.

Enligt många teorier om läsning är läsförståelse en betydelsefull komponent för att bli en god läsare och likaledes en aktiv deltagare i samhället. Av den anledningen vill vi utforska detta ämne närmre. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att belysa vad forskningen förespråkar som främjande undervisning för utveckling av läsförståelse. Studiens fokus är på frågeställningarna: Vilka undervisningsstrategier förespråkar forskningen för att stötta elever i att utveckla god läsförståelse? och På vilket sätt främjar dessa strategier utvecklingen av läsförståelse? Vår studie inriktar sig på årskurs F-3.   Denna kvalitativa litteraturstudies resultat bygger på 14 vetenskapliga artiklar som belyser främjande undervisningsstrategier gällande läsförståelse. Vår metod för insamlingen av dessa artiklar utgick ifrån sökningar i olika databaser samt manuella sökningar.   Analysen resulterade i tre övergripande teman. Dessa tre teman är: Undervisning med explicita instruktioner, undervisning med visualiseringar samt undervisning med utgångspunkt i språkets delar. Resultatet visar att de ovan nämnda undervisningsstrategierna som framkommit i artiklarna alla främjar utveckling av läsförståelse, men på olika sätt.   Utifrån vår analys, framkom att samtliga undervisningsstrategier kräver att läraren har en aktiv, modellerande och stöttande roll, för att eleverna ska kunna utveckla läsförståelse och bli goda läsare.

Tack vare PISA-undersökningarna har läsförståelse hamnat i fokus i och med att resultaten pekar mot att ungdomars läsförståelse har försämrats. För att förbättra läsförståelsen krävs arbetsmetoder som lärare aktivt arbetar med i klassrummet och att undervisningen är anpassad efter elevers olika förutsättningar.I föreliggande uppsats har syftet därför varit att undersöka vad som i tidigare forskning skrivits om undervisning i läsförståelse på gymnasiet och hur den kan anpassas till den individuella eleven. Med systematisk litteraturstudie som metod har nio vetenskapliga texter bearbetats noggrant för att kunna besvara följande: - Vad finns det för metoder för att arbeta med läsförståelse?- Hur kan läsförståelseundervisningen anpassas efter elevers olika förutsättningar? I de studerade texterna framgick att både lärarna och eleverna tillämpade olika strategier som underlättade för förståelsen. Exempelvis ställdes frågor till texterna och repetition tillämpades, och bearbetning av text med hjälp av textsamtal var en metod där elevers förståelse ökade samt även i viss mån när texter bearbetades med hjälp av skrift. I de studerade texterna framgick även att hög text- och genremedvetenhet samt läslust kunde kopplas samman med läskompetens. Ur resultatet framgick också att elever kan ha olika styrkor och svagheter för vilka de behöver undervisning som är individuellt anpassad. Utifrån resultatet drogs bland annat slutsatsen att för att undervisningen ska kunna anpassas efter varje elev krävs av lärarna goda kunskaper om läsförståelsens olika komponenter och att elever får läsa texter som motsvarar deras kunskapsnivå. En annan slutsats som drogs utifrån resultatet är att oavsett om eleverna ska samtala eller skriva krävs att uppgiften uppmuntrar eleverna till tolkning och reflektion för att förståelsen av det lästa ska öka.

Det här konsumtionsarbetet sammanfattar olika matematiksvårigheter som kan finnas hos elever och metoder för hur svårigheterna kan upptäckas av lärare, samt undervisningsstrategier att använda sig av för lärare i mötet med dessa elever i gymnasieskolan. Strategierna kan användas i ett inkluderande klassrum och gynnar därmed inte bara elever i matematiksvårigheter utan även elever utanför. Syftet med arbetet är att erbjuda verksamma lärare en sammanställning av svårigheter, hur dessa kan identifieras samt kompenserande undervisningsstrategier från aktuell forskning som berör elever på gymnasienivå då författarna anser att detta är en kunskapslucka som bör fyllas. Resultatet visade på att matematiksvårigheter hos elever kan variera och att dessa kan upptäckas av läraren med hjälp av att läraren ger eleverna chansen att visa upp vad de har för kunskapsluckor i kombination med felanalys. Resultatet visade också att en omfattande mängd strategier finns att tillgå för att bemöta elever i matematiksvårigheters behov i det inkluderande klassrummet. I diskussionen diskuteras tänkbara anledningar till varför matematiksvårigheter än idag lever kvar i klassrummet trots det rika utbud av kompenserande strategier som finns. Slutsatsen är att det finns många olika typer av strategier tillgängliga för läraren att skapa förutsättningar för alla elever att nå matematisk framgång. / This literature overview summarizes different types of mathematical difficulties that may exist among students as well as methods that teachers can use in order to discover these difficulties and instructional strategies to implement while teaching these students. The strategies can be used in an including classroom, meaning that they do not only profit students experiencing mathematical difficulties, but other students as well. The purpose of the overview is to offer teachers a summary of difficulties and how these can be identified as well as compensating instructional strategies from recent research considering students at upper secondary level, as the authors consider this to be a gap in knowledge that has to be attended to. The result showed that the mathematical difficulties among students can vary and that these can be discovered by the teacher by giving the students a chance to display misconceptions combined with the usage of error analysis. The result further showed that there is a great quantity of different instructional strategies that can be used to accommodate the needs of students in mathematical difficulties in the including classroom. In the discussion section, possible reasons for why mathematical difficulties still exist in the classroom even though compensating instructional strategies are available, is discussed. The conclusion is drawn, that there are a lot of strategies available for teachers which makes it possible for them to create conditions that let all students reach mathematical success.