In this essay our starting point was the question:” How youth experience their ongoing sojourn in the resource school”? We did a qualitative study with interviews. We interviewed totally eight youth with different backgrounds. The head question was youth´s positive and negative experiences about ongoing sojourn in the resource school compared with their home school. In the result, we came until that most of the youth were pleased with their sojourn in the resource school. We chose to compare the results with Erikson's psychosocial development theory and the conspiracy theory, in which we found many links. It showed in the survey that all youth that participated in the study could to see they succeed in the future, with correct resources are we convinced that most of the youth will be fine.

This essay reflects on the thoughts and experiences of social workers in child protection agencies when it comes to talking about sexuality with teenagers, age 13-20, who is being subjected to inquiry. The research is qualitative and based on five semi-structured interviews. It has a phenomenological position and has been analyzed hermeneutically through cognitive and gender theory. Previous research shows that youths who get in contact with child protection often have issues about their sexuality. This study show that social workers in the agencies lack knowledge about this issue and that they seldom talks about it with the teenagers or their own colleagues. They are however aware of risks involved with the youth’s sexual activities and the problems that may evolve from it. Despite this they sometimes avoid the subject. Their reason is that they are afraid of investigating more than necessary and by doing so offend the clients. Sexuality for them is a private area and they feel that they need motivation for asking certain questions. The study also shows that they find it easier to talk with teenagers of the same gender as themselves. The teenagers therefore get varied help and treatment.

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka hur svenska ungdomar med cochleaimplantat (CI) identifierar sig själva i förhållande till döva, hörselskadade och hörande. För att uppnå studiens syfte utgår den från följande frågeställningar: • Hur uppfattar ungdomarna sitt CI? • Vilket språk uppfattar CI-bärande ungdomar som sitt första språk? • Hur tror CI-bärande ungdomar att döva, hörselskadade och hörande ser på dem? Studien är en deskriptiv, kvalitativ och fenomenologisk analys för att fånga upp individers egna upplevelser kring CI. Sex ungdomar i åldrarna 16-20 år och som använt CI i några år valdes ut. Ungdomarna gick i teckenspråkiga, hörsel och integrerade klasser. De intervjuades med hjälp av en intervjuguide. Resultatet visar att de flesta CI-bärande ungdomar identifierar sig närmast som hörselskadade. CI ger dem möjlighet att välja mellan att vara döv eller hörselskadad och utgör ett bra stöd i olika vardagssituationer. Svårigheten att placera in CI-ungdomar i någon existerande grupp antyder att de förmodligen tillhör en ny identitetsgrupp, en CI-identitetsgrupp. Intervjupersonernas förstaspråk uppges av några vara talspråk, av andra teckenspråk. Intervjupersonerna upplever att döva, hörande och hörselskadade betraktar dem att som döva, hörande eller hörselskadade. Omgivningens uppfattning av CI-bärande ungdomar skiljer sig ofta från hur de uppfattar sig själva. / ABSTRACT The purpose of the study is to examine how Swedish youth with Cochlear Implants (CI) identify themselves in relation to deaf, hearing impaired and hearing people. In order to answer the purpose of this study, these questions have been used as starting-points: • How does young people look at their CI? • What language does CI-bearing young people recognize as their first language? • How does CI-bearing young people believe deaf, hearing impaired and hearing persons look at them? The study is a descriptive, qualitative, and phenomenological analysis to capture the individuals' own experiences around the CI. Six young persons over 15 years, who have been using CI in some years were selected. They were attending sign language, hearing, and integrated classes. They were interviewed using an interview guide. The result shows that most CI-bearing young people identify themselves closest  to the hearing impaired group. CI allows them to choose between being deaf or hearing-impaired and is a good support in various everyday situations. The difficulty to place CI youth in any existing group suggests that they probably belong to a new identity group, a CI group identity. Interview subjects first language are by some persons reported to be the spoken language, while others report sign language. Interview subjects feel that deaf, hearing and hearing-impaired people relate to them as hearing, hearing-impaired or deaf persons. The social environment´s perception of CI-bearing young people often differ from how they perceive themselves.

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete C-uppsats 41-60 p Sammanfattning Titel: Föräldraarbete vid ungdomsvård – En kvalitativ studie angående OTgruppens arbete med föräldrar Författare: Sarvin Jamei, Therese Johansson och Camilla Ragnhult Handledare: Per-Åke Nylander Det framkommer i forskning att det är mycket viktigt att i behandlingsarbete med en ungdom inkludera föräldrar för att en bestående förändring hos ungdomen skall vara möjlig. OTgruppen är en kommunal behandlingsverksamhet med inriktning mot miljöterapi för ungdomar mellan 16-19 år. I verksamhetens behandlingsmodell framhålls vikten av att föräldern är delaktig i ungdomens behandling. Syftet med denna studie är att undersöka föräldraarbetet vid OT-gruppen utifrån föräldrars och personals erfarenheter. Syftet tydliggörs med följande frågeställningar: (1) Vilken betydelse har föräldraarbetet i behandlingsarbetet, (2) vilken betydelse har föräldraarbetet för föräldrarollen, (3) hur utförs föräldraarbetet under ungdomens behandling samt (4) vilka svårigheter kan uppstå i arbetet med föräldrarna? Uppsatsen har en kvalitativ ansats där sex intervjuer har genomförts. Resultatet av dessa intervjuer har tolkats utifrån systemteori och nätverksarbete samt begreppen makt och autonomi. Resultatet har även tolkats utifrån relevant tidigare bedriven forskning i ämnet för studien. Resultaten visar att föräldraarbete är av stor vikt, både för behandlingsarbetet samt för föräldrarollen. Föräldraarbetet vid OT-gruppen genomförs i dagsläget via täta kontakter samt fortlöpande information. Svårigheter som kan uppstå i arbetet har visat sig vara att föräldraarbetet kan bli ett ensamarbete, personalens svårighet att vara neutral i sitt arbete, förälderns egen problematik, meningsskiljaktigheter gällande uppfostran samt bristande kunskap gällande andra kulturer. Analysen visar att förälderns delaktighet är mycket viktig för att bibehålla förälderns autonomi samt för att jämna ut maktfördelningen. Ur ett systemteoretiskt perspektiv framkommer att en del av nätverket inte kan behandlas utan att övrigt nätverk påverkas samt att nätverket kan inneha resurser som är nödvändiga för individens möjlighet till ett fullgott liv. Nyckelord: föräldraarbete, ungdom, delaktighet, behandlingsarbete / ÖREBRO UNIVERSITY Department of behavior, social and legal sciences Social science C-paper 41-60 p Abstract Title: Parental involvement in treatment of youth – A qualitative study regarding the work with parents at OT-gruppen Author: Sarvin Jamei, Therese Johansson and Camilla Ragnhult Supervisor: Per-Åke Nylander Research has shown the importance of parental involvement in the treatment of youth to make a sustained change possible. OT-gruppen is a municipal treatment centre for youth between 16 and 19 with a milieu therapy approach. The importance of parental involvement in the treatment of youth has been emphasised in the model of work at the centre. The purpose of this study is to examine parents’ and staff members’ experience of parental involvement at OT-gruppen. The purpose is further clarified by following questions: (1) What importance does the parental involvement have for the treatment, (2) what importance does the parental involvement have for the parents regarding the role as a parent, (3) how are parents integrated into the treatment of youth and (4) what difficulties may arise when involving parents? This paper has a qualitative approach and six interviews have been carried out. The result of those interviews has been interpreted from a system theory and network theory perspective, in addition to the concepts of power and autonomy. The result of the study has furthermore been interpreted in the light of previous research within the topic. The results show that parental involvement is of great importance regarding both the treatment and the role as a parent. Parental involvement at OT-gruppen consists of frequent contacts and continuous information. Difficulties that may arise are that work with parents is dependent upon one member of staff, the ability of staff members to remain neutral towards their work, the parents’ own problems and conflicts of opinion regarding different methods of upbringing and lack of knowledge about other cultures. The analysis shows that the parental involvement is very important to maintain the autonomy of the parents in addition to even out the balance of power. From a system theoretical perspective it is impossible to treat one part of the system without the whole system being influenced. The network can also possess resources that are necessary for the individuals’ possibility to create a good life. Keywords: parental involvement, youth, participation, treatment

The purpose of this study is to look into how detained swedish juveniles, in the ages between 15 an 20, experience time in custody. The primary questions are; To what exctent do juveniles understand their situation? To what exctent can juveniles handle their situation? Do the juveniles find meaning in their situation and if so, what aspects of the detention is considered meaningful? The study is based on seven qualitative interviews with young men detained at a youth custody ward at Kronobergshäktet in Stockholm. The theory used to analyze the interview results is Antonovskys theory of sence of coherence (SOC). A salient feature in the young mens experiences was that all of them had the ability to regard some of the aspects of the detention as meaningful. These positive aspects includes time for reflection and a possibility to break destructive patterns. Further more, it was evident that most of the respondents experienced that their lives contained elements of importance, such as family, education and future goals. Nevertheless, isolation, lack of contact with family and friends, powerlessness and worries about the future, were aspects of the detention that had a negative influence on all of the respondents in variyng degrees.

Syftet med denna studie är att belysa bostadsområdets betydelse för hur svenska ungdomar med invandrarbakgrund uppfattar sig själva, sin identitet, sina sociala livsvillkor och sina framtidsmöjligheter. Denna studie är en jämförande studie mellan två ungdomsgrupper. Varav fyra bor i så kallade marginaliserade och stigmatiserade förorter och de andra fyra är bosatta i förorter och innerstan. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med åtta respondenter, alla boende i Stockholms län. Analysen har skett utifrån det intersektionella perspektivet och den symboliska interaktionismen. Ungdomar i den här studien har visat att det är av mindre betydelse för dem var i staden de bor när det gäller att vara utsatt för diskriminerande handlingar och egen framtidstro. Gällande uppväxten i förort, innerstan kontra en så kallad stigmatiserad och marginaliserad förort så är det inte enbart regionala skillnader som satt prägel och stämpel på respondenterna och deras syn på livet. Ungdomars egna attityder, värderingar, normer och perspektiv har enligt den här studien till stor del formats utifrån hur de upplevt sitt bostadsområde och sig själva.

In Iran, where males and females are kept separated in different spheres, Facebook may be used as an opportunity to bridge this gap between the genders. However, this study showed that Facebook, as a nonymous platform in which people are in contact with their already-made social ties, didn’t seem to be liberating from the existing norms and rules within society. Facebook was a stage that became restricted with the involvement of social ties. The study’s analysis of interviews with six young Iranians showed that social meanings and norms of self-presentation on Facebook are defined to a large degree in terms of gender. The informants used a variety of strategies when presenting themselves on Facebook. They used Facebook simply for gaining personal autonomy. Strategies were adopted especially when one’s personal and community needs were in conflict. Efforts made to apply strategies were gendered and were used mainly by females. Males conformed to and women resisted societal norms and expectations.

Pupils, and most of all girls, drop out of organized sports in the ages 13-18. The purpose of this survey was to study which motives girls had to proceed in sports together with differences between certain groups. This study was based on a survey which included 86 responses from girls active in sports in 10 different compounds. The results showed that the most frequent motives to do sports were to have fun and to feel well. Differences showed were that the ones who trained more often and the ones who practiced more than one sport found that to work hard was an important motive, compared to the other groups. The ones that trained more often also found that to have fun was an important motive in difference to the group which trained in less extent. The organizational factors that could influence on the girls’ exercise were the coaches’ motivational techniques and the athletes’ experiences of competition in a negative way.

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriär, familjeliv och identitet. Dessa ämnen är saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns många tankar och frågor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man får livspusslet att gå ihop och hur tankar kring identitet, karriär och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrån två synsätt, dels från det individuella planet, där jag utgår från mina intervjuer och berättar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv där jag sätter informanternas berättelser i ett större samanhang, men fokus på unga människors situation i Sverige. / In this paper, I have chosen to write about young women's thoughts on career, family life and identity. These substances are things that I think most people are experiencing or have experienced that there are many thoughts and questions about, and I want through my study give these women's view of how to get the puzzle of life go together and how ideas about identity, career and family around this might look like. I will write about this from two points of view, and from the individual level, where I use my interviews to talk about my informant thoughts, and from a broader perspective where I put narratives in a wider context, but the focus is on young people's situation in Sweden.

Syftet med studien är att förstå hur skolkuratorerna skapar sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenlogisk ansats. I resultatet framgår det att skolkuratorerna värdesätter det enskilda samtalet med eleven. Samverkan på olika nivåer i samhället och kunskap om hur samhället fungerar beskrivs av skolkuratorerna som viktiga i arbetet med elever och föräldrar. Samarbetet i skolans arbetsgrupper har enligt skolkuratorerna en avgörande betydelse för handlingsutrymmet med eleverna. Det förebyggande arbetet med eleverna är enligt skolkuratorerna viktigt. Att använda hjälpmedel som till exempel en trollstav kan hjälpa till i det förbyggande arbetet med elever. Skolkuratorerna beskriver att de använder olika teorier och metoder. Valet av vilka av dessa som är mest lämpliga i en viss situation styrs av vad skolkuratorn anser vara lämpligt i en specifik situation. Dessa kan även tillämpas tillsammans med av skolkuratorn egna utvecklade metoder och hjälpmedel som till exempel trollstaven. I intervjuerna med skolkuratorerna beskriver de sin yrkesroll med entusiasm och professionalism. Det framgår även att de har olika syn på sitt arbete och sina arbetssätt. Vidareutbildning och möjlighet att ta del av vidare forskning uppskattas av skolkuratorerna. Kunskap om lagarna är enligt skolkuratorerna en viktig faktor för att känna sig trygg i sin egen yrkesroll. Det framgår också att skolkuratorerna ibland saknar någon att reflektera med trots att ett nätverk finns runt dem. De förväntningar som skolkuratorerna beskriver är att de vill ha en tydligare definierad lagstadgad skolkuratorstjänst, vilket de anser skulle tydliggöra förväntningarna på yrkesrollen.