Syftet med den här uppsatsen är att studera folkbibliotekets ungdomsverksamhet genom att undersöka dess arbete med deltagarkultur som arbetssätt. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuas 6 yrkesverksamma personer som arbetar aktivt med ungdomar och/eller deltagarkultur i folkbibliotekssammanhang.    I intervjuerna beskrivs folkbibliotekets verksamhet och roll i relation till ungdomar som otydligt definierat. Det råder även delade uppfattningar om vad som anses vara bibliotekets egentliga uppdrag. Både verksamhet med fokus på litteratur och informationssökning så väl som verksamhet med syfte att ge social samvaro och öka individens aktiva deltagande i kulturproduktion framhålls som en del i bibliotekets ungdomsverksamhet. Biblioteket som en aktör med ett socialt ansvar att erbjuda ungdomar en meningsfull fritid återkommer som tema i det empiriska materialet. Vidare framkommer att ungdomar vanligtvis inte ses som målgrupp för arbete med digital teknik, med resultatet att folkbiblioteket inte i någon större omfattning arbetar aktivt för att stärka individernas kompetens för att delta aktivt i digitala sammanhang.

The aim of this bachelor thesis is to examine how public librarians perceives the library role towards young people. This is done by interviews with four youth librarians in various cities in Sweden and the interviews were analysed with the aid of “the four spaces”.  The central questions for this thesis are: How do the librarians perceive the library role towards young people? Which role has the book in the library’s youth activities? What kind of library do the librarians believe the young people want?    The study identified a change in the library role from a “knowledge institution” to a “experience institution” which affected how the librarians thought of the library role towards young people. The study showed that most of the activities toward young people were based on creative experiences, in terms of music studios, theatre scenes and social events, and less activities were based on reading promotion and books. The book had overall a split position as a symbol for democracy and free speech on one hand, and on the other hand a symbol for the “old library” and the “knowledge institution”. The study also showed that young people tend to use the library as a place to socialize rather than taking part of the media supply the library offers. Finally we problematize the picture of young people and conflicts in the library and give an account of the library’s barriers where we establish that it is especially hard for library’s to reach out to young people from exposed socio- economic groups.

The purpose of this thesis is to examine how librarians who work with young people as their main target group view youth participation in public libraries, in particular inactivities directed to young people. Earlier studies find that young people appreciate libraries, but they also see libraries as more relevant for younger children and not so much for themselves. The research questions are: How do librarians experience working with participation in relation to young people as a target group? What efforts are being made to increase the participation of young people at district libraries? How does communication between librarians and young people work? The empirical material was collected by semistructured interviews with public librarians who work with young people as their main target group. The interviews were analysed using qualitative content analysis together with Roger Hart’s ‘Ladder of children’s participation’, which was modified to better fit the purpose of this thesis. The results show the willingness of librarians to develop youth participation, but also the difficulties of identifying young people’s expectations of the library.

The aim of this thesis was to understand and illuminate how readingpromotion projects can be carried out, what sort of activities they mightcontain and what sort of lasting impressions they might make. We choseto examine reading promotion projects because we consider thepromotion of reading and literacy a vital and important part of thelibraries work. The study took place at the city library of Uddevalla andthe projects included in the study were all directed towards children andyouth.The theory used in the thesis was Aidan Chambers’s model of theReading Circle which consists of the four themes of selection,‘reading’, response and the enabling adult. Methods used were semistructuredinterview, document studies and observation.The results show that reading promotion projects benefit from cooperationbetween the adults involved and that education of the adultsin order to indirectly target the children is an effective way of spreadingthe love of reading. Involving children and youth in the work anddecision making process proved to be prosperous.The conclusions are that reading promotion projects give the librarieseconomic and creative resources to try out new ways of working andcooperating. With these tools and the aim to spread the love of readingthe librarians have an increased possibility to reach out and providesupport and inspiration to all becoming readers. / Program: Bibliotekarie

Dramaten och Operan fick som två av 26 institutioner under 2011 direktiv från regeringen att utveckla strategier för sina barn- och ungdomsverksamheter avseende åren 2012-2014. Denna studie ämnar analysera hur dessa verksamheter har närmat sig direktiven samt jämföra deras tillvägagångssätt. Därmed avgränsas studien till Dramatens och Operans barn- och ungdomsverksamheter: Unga Dramaten och Unga på Operan. Denna analys görs mot bakgrunden av regeringens styrningsmodeller för statliga myndigheter samt mot bakgrund av Sveriges kulturpolitik. Studien tittar även närmare på synen på barnkultur och hur man politiskt arbetar med att integrera barnperspektivet i kulturen. Personliga intervjuer har genomförts med anställda på Unga Dramaten och Unga på Operan samt med Dramatens och Operans förvaltare på Kulturdepartementet. Frågeställningarna för undersökningen har legat som grund för intervjuguiderna. Det har även samlats in material från sekundära källor, såsom officiella dokument, för att kunna studera det fält inom vilka dessa två kulturorganisationer verkar. Analysavsnittet söker svara på frågeställningarna för denna undersökning. Studien använder sig av målstyrning som mall för att bättre kunna strukturera och analysera det insamlade materialet. Undersökningen kommer fram till att syftet med strategierna var att de skulle fungera som ett verktyg för att tydliggöra verksamheterna. De har inte bidragit till någon förändring vad det gäller arbetsformen i organisationen. I sista kapitlet förs det även en diskussion om huruvida kulturupplevelser till fullo kan återges i traditionella resultatmätningar, såsom årsredovisningar, och om det är möjligt att mäta den effekt och potentiella nytta som kulturupplevelser kan ge barn och vuxna.

Kultur är en stor del av samhället och går ofta förbi obemärkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmärksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jämförande studie är att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten påverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur både ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jämförelsen och analysen studeras material från media, hemsidor, årsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda på vilket sätt omgivningen innebär osäkerheter, möjligheter samt beroenden för de båda kulturorganisationerna. Resultaten av undersökningen visar att organisationernas finansiering påverkar deras verksamhet för barn och unga, men också även hur de agerar och organiserar sig internt.

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lärare inom fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgångsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet.   Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar också till befintlig forskning om föreningsliv såsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar.   Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger också till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer såsom föräldrar och kompisar har också stark inverkan på resultatet, då de å ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och å andra sidan bär upp ett pedagogiskt ansvar.   Resultatet visar även att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, främst bland ungdomar i de senare tonåren, där de också tycks sakna strategier för hur man ska kunna nå dessa ungdomar. / The aim of this study is to map out and present how leaders and teachers in extracurricular activities think that their work should be designed for success and what mechanisms they see as significant to the outcome. The investigation is based on qualitative interviews with six leaders in leisure activities such as municipal music school, sports and leisure clubs of varying size and scope. The study also refers to existing research on clubs and societies, for instance, studies on recreational habits, policies and leisure time activities.   The result shows that social education is considered to be central to a sense of job satisfaction and this is also the basis for a great part of the activities studied. Other factors such as parents and friends also have strong influence on the outcome as they play a part in the recruitment as well as the instruction.   The result also shows that the organizations share common concerns regarding membership reduction, particularly in the number of young adults, a category for which they also seem to lack strategies for attracting.

Rekrytering till flottan har alltid varit en utmaning. Sedan Gustav Vasa grundlade svenska flottan 1522 så har målet varit att rekryteringen ska ske på frivillig bas. Sedan 1930-talet har Sjövärnskåren genomfört utbildning av ungdomar som syftar till att förbereda dem för ett yrke inom marinen. Under den gångna periodens förändringar inom Försvarsmakten har dock utveckling av denna ungdomsverksamhet inte varit prioriterad. Denna undersökning syftar till att förstå hur ungdomsverksamheten bidrar till marinens personalförsörjning och att diskutera verksamhetens utformning. Av resultatet framgår att ungdomsverksamheten bidrar såväl direkt som indirekt genom att utveckla deltagarnas individuella förutsättningar respektive institutionella värden. Samtidigt syns ett behov av att diskutera mål för ungdomsverksamheten och en möjlighet att med gemensamma insatser utveckla genomförandet för att ytterligare förbättra bidraget till marinens personalförsörjning mot det sjömilitära yrket. ”det här trodde jag aldrig att jag skulle säga då jag kommer från den gamla stammen, men med den erfarenheten jag skaffat mig genom åren, framförallt under de senaste, så är jag övertygad att SVK är nödvändigt för att klara personalförsörjningen framförallt på den blå delen av marinen. Jag är övertygad. Och det är därför jag tycker det är viktigt att det är en bra verksamhet och en sund verksamhet.” / Recruiting to the navy has always been a challenge. Since King Gustav Vasa founded the Swedish Navy in 1522 the goal has been that recruiting shall be done on voluntary basis. Since the 1930:s the Swedish Sea Cadet Corps has been training young men and women in order to prepare them for a career in the Navy. However, during the past transformations of the Swedish Armed Forces, developing this youth activity has not been prioritized. This study aims to understand how the youth activity contributes to the personnel provision of the Swedish Navy and discuss its design. The result of the study shows that the youth activity contributes directly and indirectly by developing the participants individual prerequisites and institutional values. At the same time there is a need to discuss the activities ends, and the possibility to develop and further enhance the contribution to the personnel provision of the Swedish Navy and the naval profession.

<p>Jag har skrivit om barnen och deras situation i samhället. Min tanke är att barnen överöses av krav under hela sin uppväxt och att de sällan finner tid för att finna sig själv. Min tanke är att kyrkan skulle kunna hjälpa barnen att finna denna tid, men frågan kvarstår om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frågor i min inledning och har även en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp barnens situation idag, både inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhället. Jag menar här att barnen överöses med information och press och frågan riktas mot hur barnen överhuvudtaget orkar överleva under dessa omständigheter.</p><p>Mitt tredje block beskriver Svenska kyrkans arbete med barn och dess brist på att nå barnen idag. Jag konstaterar här att kyrkans medlemsantal sjunker inom barnverksamheten och ifrågasätter om det är kyrkans egna fel eller om det är hela samhällets synsätt som påverkar att barnen aldrig ens kommer till kyrkliga sammankomster.</p><p>Mitt fjärde block tar upp hur kyrkan skulle kunna arbeta med barnen och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Jag menar här att om kyrkan omplanerar sin läroplan med barnens självstärkande i centrum så skulle detta kunna bidra till en hjälp för hela samhället i dag, då inte tiden för detta verkar kunna finnas i den vanliga vardagssituationen för allt för många barn.</p><p>I mitt femte block kommer mina slutsatser där jag konstaterar att barnen är i behov av en fungerande kyrka och en tro. Att barnen är i behov av stillhet för att orka med att ta itu med den för övrigt pressade vardagen. Och att en tro på Gud inte bara är en seger för det kristna samfundet utan även kan fungera för barnet som en hjälpande och närvarande vän.</p>

På grund av ett intresse för de olika metoder som använts för att kunna arbeta på ett effektivt sätt med barn och ungdomar, valde jag en specifik ungdomsverksamhet. Verksamheten är, på grund av sina avskiljande metoder, unik jämfört med andra ungdomsverksamheter. Stränga och klara regler samt direkta åtgärder är några av de avskiljande metoderna. Då syftet med undersökningen var att undersöka Rapatac’s syn på hälsofostran, och tillämpningen av demokratisk värdegrund i praktiken, gjordes studien i form av en kvalitativ undersökning inspirerad av narrativ teori. Studiens resultat baserades på fyra intervjuer, vilka genomfördes med fyra anställda som var i direkt kontakt med barn och ungdomar inom verksamheten. Studien visade att verksamheten hade delade åsikter om pedagogiska åtgärder i jämförelse med de forskningar som togs upp i studien. Personalen inom verksamheten Rapatac hade genomtänkta pedagogiska metoder i sitt sätt att fostra barn och ungdomar. Demokratisk värdegrund tillämpades både i praktiken och i teorin. Trots att man inte kopplade en bra självbild och sociala relationer direkt till hälsa, var man medveten om dess effekter på individens framgång i samhället. Studiens resultat delades upp i olika teman; berättelse om demokratisk värdegrund, berättelse om ungdomars hälsofostran, berättelse om personalens påverkan på ungdomars socialfostran, berättelse om att skapa förtroende och trygghet, berättelse om personalens arbetsglädje och utvecklingsidéer samt berättelse om samverkan med omgivande samhälle. Det som tidigare forskning har visat, bekräftas genom denna studie. Den valda metoden anpassades efter studiens syfte.   Nyckelord: Hälsofostran, Demokratisk värdegrund, Socialfostran, Ungdomsverksamhet, Fysisk aktivitet   Keywords: Health education, Democratic values, Social education, Youth club, Physical activity