Många service-företag börjar att i, allt högre grad, mäta kundlojalitet som ett mått på lönsamhet. Samtidigt kommer rapporter om att kundnöjdheten minskar inom många branscher. Ett sätt att öka kundernas lojalitet är genom service recovery, då företag aktivt jobbar med att ta emot och hitta klagomål för att kunna åtgärda dem. Detta eftersom att de på så sätt kan omvända missnöjda kunder till lojala sådana. För att kunna utföra service recovery måste dock klagomålen först och främst komma företagen till känna, vilket har visat sig vara ett problem. Dessutom är den mesta forskningen kring service recovery och klagomål idag inriktade mot Business-to-Consumer-företag. Studiens övergripande syfte är därför att identifiera vilka dimensioner som Business-to-Business-företag anser vara betydelsefulla för att uppmuntra kunder till att klaga. Vidare kommer studien att bidra med en jämförelse mellan branscher som på olika sätt arbetar med relationer. Slutligen ämnar vi att ge rekommendationer till hur företagen bör jobba med uppmuntran till klagomål. För att uppfylla syftet har studien en deduktiv ansats där teorierna ligger som grund för de semistrukturerade kvalitativa intervjuerna med nio respondenter från rådgivnings- och IT-lösningsbranschen. I denna studie finner vi tre dimensioner som alla de intervjuade företagen tycker är viktiga i deras arbete med klagomålshantering; relationer, snabbhet och återkoppling. Relationerna till kunden har en stor vikt till hur företagen jobbar i allmänhet och så även i klagomålshanteringen. Många respondenter beskriver att det främst är genom dessa relationer som de både uppmuntrat till, och tar emot, klagomål. Snabbhet innebär att snabbt behandla klagomålsärenden som ett sätt att visa tacksamhet gentemot kunden och att visa att deras åsikter har betydelse för företaget. Återkoppling syftar till att företagen tycker att det är viktigt att höra av sig till kunden både under och efter behandlingen av klagomålet för att informera dem om vad som händer med ärendet och hur det ska åtgärdas. Vidare visar studien på att företagen generellt särskiljer klagomål från felanmälningar. Detta sker i varierande skala, vissa behandlar dem olika, genom en direkt kategorisering, medan vissa enbart uttrycker skillnader i hur de pratar om dem. De flesta företagen visar på ett service recovery-tänk i och med att de ser fördelarna i att ta emot kundernas åsikter och vissa beskriver att de sett positiva effekter av ett bra hanterande genom en ökad lojalitet hos kunderna.

Syftet med studien är att försöka skapa förståelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lärare känns det väsentligt att ta reda på de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden på arbetet är en kvalitativ studie som genomförts på åtta stycken elever i årskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men även dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nämns, samt hur motivation skapas. Resultat i studien är att eleverna framhåller uppmuntran och beröm, belöning och arbetsformer som påverkande faktorer för deras motivation i skolarbetet.

Syftet med undersökningen var att se hur några lärare i förskoleklassen arbetar med att främja skrivutvecklingen hos elever samt vilka metoder de använder sig av. Jag har intervjuat sex lärare och observerat tre klasser vid tre olika tillfällen för att kunna ta reda på hur lärarna arbetade med elevernas skrivinlärning. Det som framkom i undersökningen var att det är av betydelse att som lärare uppmuntra eleverna när de spontant tar initiativ till att skriva och att eleverna får skriva om sådant som intresserar dem och som de kan relatera till. Skrivinlärningen ska vara rolig, lekfull och lustfylld så att elevernas nyfikenhet för skrivande väcks. Det är viktigt att arbeta med fonologisk medvetenhet hos eleverna. Detta är av betydelse för både läs- och skrivinlärningen hos eleverna. Det framgick i intervjuerna att lärarna inte arbetade med skrivutvecklingen som enskilda lektioner utan det var något som finns ständigt i den dagliga verksamheten. Alla de intervjuade lärarna arbetade efter Bornholmsmodellen.

<p>Syftet med studien är att försöka skapa förståelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lärare känns det väsentligt att ta reda på de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden på arbetet är en kvalitativ studie som genomförts på åtta stycken elever i årskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men även dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nämns, samt hur motivation skapas. Resultat i studien är att eleverna framhåller uppmuntran och beröm, belöning och arbetsformer som påverkande faktorer för deras motivation i skolarbetet.</p>

Bakgrund, psykiskt välbefinnande har sjunkit bland barn i Sverige och många barn uppfyller inte rekommendationen för fysisk aktivitet. Betydelsen av fritidsaktiviteter är relativt väl beforskat utifrån barns perspektiv, föräldrarnas syn är dock mindre undersökt. Syftet med studien var att beskriva föräldrars uppfattning om betydelsen av barns delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter. Metoden som användes hade en kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer. Det användes ett avsiktligt urval, där 11 deltagare deltog. Vid bearbetningen av datamaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav en varierad uppfattning om betydelsen av delaktighet i fritidsaktiviteter för barnen. Det handlade om gemenskap, utvecklingen och lärdomar för barnen. Självförtroendet barnen fick under fritidsaktiviteterna, vikten av bekräftelse och det fysiska värdet hade också betydelse. Men även begränsningar som behövs framkom. Slutsats, variationen men även likheterna i resultatet har gett en fördjupad bild inom ämnet. Den gemensamma beskrivningen för de flesta var att fritidsaktiviteten gav glädje, utveckling, välbefinnande och ett sammanhang. Förhoppningen är att studien ska leda till en större utsträckning av användningen av fritidsaktiviteter som ett hälsofrämjande redskap för arbetsterapeuter. / Background, mental health has declined among children in Sweden and many of them does not meet the recommendation for physical activity. The importance of leisure activities is relatively well researched from the perspective of children, however, the parent’s view is less studied. The purpose of the study was to describe parent’s perception of the importance of children’s participation in organized leisure activities. The method used was quantitative design with semi structured interviews. Purposive sampling was used, where 11 participants participated. The material was processed using qualitative content analysis. The result gave a varied perception of the importance of participation in leisure activities for children. It was about the importance of community, development and lessons from the leisure activities. The self-confidence children received during leisure activities, the importance of confirmation and the physical value also had significance. The need of limitations also emerged. Conclusion, the variation but also the similarities in the result have given an in-depth picture of the subject. The common description was that the leisure activity provided joy, development, well-being and a context. The hope is that the study will lead to a greater extent of the use of leisure activities as a health-promoting tool for occupational therapists.

Abstract   Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15hp University of Skövde Title: A study on students' self-esteem Students' statements on the encouragement and support in a sixth grade Number of pages: 26 pages Author: Marie Agapuu &amp; Ingrid Svensson Tutor: Anna-Stina Ahlrik Date: January 2009   Keywords: Self-esteem, encouragement, support     A good self-esteem of students will often coincide with good academic performance, but it has also shown that students do not have low self-esteem due to low academic performance. Students' self-esteem is both a complex topic and concepts. We want this study to draw attention and to discuss teachers' efforts to enhance students' self-esteem in school. Encouragement and support of the school adopted in the study contribute to strengthening students' self-esteem. The study examines whether and how nine pupils in a sixth class is that they get encouragement and support of / from their teachers in school subjects and in learning situations. Of the results revealed that some students feel that the teacher encourages them through praise, it may be both written and oral. It further appeared that some students feel the support of teachers by allowing them to practice more on what they think is difficult and some students expressed that they do not receive any encouragement or no aid from their teachers. The results show that students have different difficult to perceive what is aid and what is encouragement from the teacher. The results illustrate the discussion we pupils statements in relation to the concept of self-esteem and our thoughts.

Syfte: att undersöka om resultatet vid 6-minuters gångtest (6MWT) påverkades av ökad grad av uppmuntran. Metod: 30 friska personer ≥60 år rekryterades via bekvämlighetsurval. Alla testpersoner genomförde tre 6MWT. Första testet var en försöksomgång. Ett test (test A) utfördes med standardiserad uppmuntran enligt American Thoracic Society(ATS). Ett test (test B) utfördes med ökad grad av uppmuntran. Variabler som undersöktes var gångsträcka, arbetspuls och upplevd ansträngningsgrad enligt Ratings of Percieved Exertion, Borgs-RPE-skala (6-20). Resultat: Av de 30 testpersonerna gick 19 personer (63 %) längre när ökad grad av uppmuntran gavs.  Medelvärdet för gångsträcka vid test A var 580 ±56 meter och vid test B 592 ±64 meter (p=0,01). Medelvärdet för puls vid test A var 116 ±15 slag/minut och vid test B 119 ±17 slag/minut (p=0,103).  Medianvärdet för upplevd ansträngning enligt Borgs-RPE-skala vid test A och test B var 13. Högsta/lägsta skattning var 18/8 vid både test A och test B med interkvartilavstånd 2,0 för test A och 3,3 för test B (p=0,12). Slutsats: Resultaten tyder på att ökad grad av uppmuntran vid 6MWT ger en längre gångsträcka. En hög grad av uppmuntran skulle bättre kunna visa testpersonens verkliga prestationsförmåga vid 6MWT. Fler och större studier krävs för att kunna fastställa vilken effekt ökad grad av uppmuntran har på friska och individer med olika typer av sjukdomar. / Aim: to examine whether or not the results from 6-minute walk test (6MWT) was effected by increased level of encouragement. Methods: 30 participants ≥60 years old was recruited by convenience sample. All participants performed three 6MWT. One test (test A) was a trial run and one was performed with standardized encouragement according to the American Thoracic Society (ATS). One test (test B) was performed with increased level of encouragement. Examined variables were walking distance, heart-rate and Ratings of Perceived Exertion according to Borg’s-RPE-scale (6-20). Results: Out of the 30 participants 19 of them (63 %) walked longer when given increased level of encouragement. The mean value for the walk distance in test A was 580 ±56 meters and in test B 592 ±64 meters (p= 0.01). The mean value for heart rate in test A was 116 ±15 beats/minute and in test B 119 ±17 beats/minute (p= 0.103). The median for ratings according to the Borg’s-RPE-scale in test A and test B was 13. Highest/lowest rating were 18/8 in both test A and test B with an interquartile range of2.0 in test A and3.3 in test B  (p= 0.12). Conclusions: The results suggest that an increased level of encouragement leads to a longer walking distance in 6MWT. A high level of encouragement might give a more true picture of the test persons capability in the 6MWT. Further and larger studies are needed to determine the effect increased level of encouragement might have on healthy subjects and on subjects with different diseases.

Syftet med denna studie är att undersöka åtta lärares uppfattningar om hur läs- och skrivsvårigheter kan åtgärdas samt hur dessa lärare beskriver hur de ger stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att få svar på frågorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med utbildade grundskollärare i år 1-3 samt förskollärare. Utgångspunkten i den teoretiska delen är fenomenologi, vilket innebär att vi har försökt förstå åtgärder inom läs- och skrivsvårigheter utifrån lärarens perspektiv. Studiens resultat visar att det är viktigt att så tidigt som möjligt kartlägga elevers svårigheter och att på bästa sätt hitta den metod som passar utifrån elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar på olika sätt för att stödja elevers läs- och skrivsvårigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgår det att datorn är en viktig del i arbetet med elevernas läs- och skrivsvårigheter, exempelvis att eleven får skriva på datorn istället för med pennan. Likaså är ett gemensamt arbete med hemmet, uppmuntran, motivation och intresse är viktiga byggstenar i arbetet med elevers läs- och skrivsvårigheter.

<p> </p><p>Abstract</p><p> </p><p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15hp</p><p>University of Skövde</p><p>Title: A study on students' self-esteem Students' statements on the encouragement and support in a sixth grade</p><p>Number of pages: 26 pages</p><p>Author: Marie Agapuu & Ingrid Svensson</p><p>Tutor: Anna-Stina Ahlrik</p><p>Date: January 2009</p><p> </p><p>Keywords: Self-esteem, encouragement, support</p><p> </p><p> </p><p>A good self-esteem of students will often coincide with good academic performance, but it has also shown that students do not have low self-esteem due to low academic performance. Students' self-esteem is both a complex topic and concepts. We want this study to draw attention and to discuss teachers' efforts to enhance students' self-esteem in school. Encouragement and support of the school adopted in the study contribute to strengthening students' self-esteem. The study examines whether and how nine pupils in a sixth class is that they get encouragement and support of / from their teachers in school subjects and in learning situations. Of the results revealed that some students feel that the teacher encourages them through praise, it may be both written and oral. It further appeared that some students feel the support of teachers by allowing them to practice more on what they think is difficult and some students expressed that they do not receive any encouragement or no aid from their teachers. The results show that students have different difficult to perceive what is aid and what is encouragement from the teacher. The results illustrate the discussion we pupils statements in relation to the concept of self-esteem and our thoughts.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan föräldrars inställning till fysisk aktivitet och hur aktiva föräldrarna var med hur aktiva deras barn var. Syftet utgjorde frågeställningen, fanns det ett samband? Följande frågeställningar togs fram:  Barn vars mamma, pappa eller båda två är positivt inställda till fysisk aktivitet och som engagerar sig i barnets aktiviteter rör de på sig i större utsträckning? Barn som har fysiskt aktiva föräldrar, mamma, pappa eller båda två, rör de på sig i större utsträckning än barn som har föräldrar som inte rör på sig?  Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod. Enkäter och mätningar från accelerometrar hjälpte till att besvara och förstå frågeställningarna, orsakshypotes användes för att undersöka om det fanns ett samband eller inte mellan föräldrar och barn (Hassmén, Hassmén 2017, s. 87). Totalt delades frågeenkäter ut till cirka 100 barn i årskurs 4 – 6, 69 ifyllda enkäter utgjorde data från föräldrar och 38 barn var kopplade till dessa. Vi hade 19 accelerometrar att tillgå under två veckor, totalt 38 barn bar accelerometrar.  Resultat Studien kom fram till följande signifikanta resultat: Barn som hade en mamma som uppmuntrade och engagerade sig i barnets aktiviteter rörde på sig mer. Barn som hade en pappa som tränade rörde på sig mer. Om barnet både hade en mamma som uppmuntrar och engagerar sig och en pappa som tränade gav det störst effekt på hur mycket barnet rörde sig.  Slutsats Ett signifikant samband fanns mellan mammans uppmuntran och barnets aktivitetsnivå och mellan pappans träning och barnets aktivitetsnivå. Den största effekten på barns träning erhölls om barnet hade en mamma som uppmuntrade och en pappa som tränade. Slutsatsen blev att föräldrar som har en positiv inställning till fysisk aktivitet, engagerar sig i barnets aktiviteter och rör på sig, har barn som rör på sig i större utsträckning.