Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vilka attityder elever har till att läsa skönlitteratur. Metoden har bestått av informationssökning. Resultatet av källorna har sedan bearbetats, noggrant granskats och sammanställts. Såväl svenska som internationella studier har använts. Resultatet visar att ungdomar både har positiva och negativa attityder till läsning av skönlitteratur. Forskningen tar upp att ungdomar vill läsa litteratur för att fly verkligheten. De vill gärna välja böcker själv. Dessutom vill de gärna ha uppmuntran och kunna socialt interagera kring de böcker de läst. En majoritet av eleverna föredrar tryckt format och uppskattar tid till läsning i klassrummet. Den främsta anledningen till att eleverna inte läser litteratur på sin fritid är att de prioriterar andra aktiviteter.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärares förhållningssätt till rörelse i fritidshem. Den forskningsfråga som studien utgår från är: hur arbetar lärare i fritidshem för att påverka rörelsen i fritidshemmet? Denna studie använder sig av en kvalitativ forskningsmetod och intervjuformen som används är semi-strukturerade intervjuer. Resultatet arbetades fram med hjälp av tematisk analysmetod där vi fann kategorier till framställningen av resultatet. Rörelse är en stor och viktig del av elevernas liv och det framgår i forskning hur viktigt det är att främja deras rörelsevanor. Alla respondenter som medverkat i denna studie är överens om att rörelse är en viktig del av elevernas vardag. De använder sig av olika arbetssätt för att påverka rörelsen på deras fritidshem. I resultatet framgår det att miljön har betydelse för hur mycket rörelse som erbjuds. Uppmuntran till rörelse och hur respondenterna ser på det obligatoriska kontra frivilliga medverkandet i rörelseaktiviteter framgår även i resultatet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar med att motiveraelever i matematik. Undersökningen är en kvalitativ observationsstudie. Resultatetindikerar att lärare arbetar för att generera inre och yttre motivation för att öka elevernassjälvförtroende, genom att använda pedagogiska hjälpmedel, konsekvenser ochuppmuntran. Slutsatsen är att inre och yttre motivation samspelar med varandra vilketgör att en lärares arbete med yttre motivation på olika sätt kan generera en inre och yttremotivation hos eleverna.

The pedagogics of the leisure time center where the signifiers are the group, the experience and the situation, all these would make possibilities for the leisure time teachers to work with mathematics in an untraditional way, to complement the formal mathematics with an informal, everyday mathematics. This way to educate goes together with what the science depicts is missing in the traditional way of educating. The students need to work more with problem solving, creative, colloquial and practical with mathematics, preferably in interaction together. The purpose of the study is to try to get to know how the leisure time center operates to enable the development in mathematics of the students. Which are the activities the leisure time center offers where the students mathematical competence increases through encouragement and challenges. To get material for my analysis I have chosen two methods, observations and interviews, to get a broad and immerse comprehension of the scope of the survey. I have proceeded from the mathematician Alan Bishop and his theories about the six universal mathematical activities. I have also chosen to link my observations and the interviews to the social constructivism, i.e. that the human active construct knowledge in interaction together with others. The result of the survey is that the teachers has a good theoretical competence when it comes to informal mathematics. The presented activities are mostly sport and playing, and the equipment that is offered has to do with sport. These activities are according to Bishop mathematical activities themselves, but to encourage and challenge the students in their mathematical development, it requires mental presence, dedication and curious teachers.

Syftet med studien var att analysera pedagogers utsagor om våldslek och synliggöra normer om lek i förskolan. Våldslek i denna studie innebär lek med våldsamma inslag som kan finnas i olika typer av lek. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer, där åtta respondenter från Mellansverige deltog. Studien visade att pedagogerna uppfattar att våldslek framkommer främst bland pojkar i form av att jämföra styrkor och mäta sig med varandra, och att detta kan bero på en social konstruktion gällande hur pojkar anses vara. Vissa pedagoger uppfattade även,vid närmare eftertanke, att även flickor kan vara delaktiga i våldslek, men i en annan form. Studien visade också att pedagogerna generellt avråder från våldslekar som anses vara icke-god lek och en av anledningarna har med deras egna känslor och tankar om vad som är rätt och fel att göra. En annan orsak till att de avråder är för att de upplevde att lekarna kunde gå överstyr och att barnen därmed for illa. Pedagogerna anser till stor del att populärkulturen ger upphov till våldslekar men spekulerar även i att det kan finnas en biologisk orsak. De anser även att det är viktigt att barnen ska leka det de är intresserade av men uppmuntrar till att leka lekar där barnen lär sig att bli goda samhällsmedlemmar. Pedagogerna vill styra leken inom normen för den goda leken i syfte att fostra barnen till att bli goda samhällsmedlemmar och avstyra lekar från icke-god lek. I strävan mot denna framtidsvision gör pedagoger val i form av att antingen utveckla och stöttar barns intressen av våldslek eller att avråda eller förbjuda våldslek i förskolan. Pedagogerna kan potentiellt hamna i ett dilemma när de är skyldiga att följa läroplanens mål om att fostra barnen till goda samhällsmedlemmar, samtidigt som de ska ta hänsyn till och stötta alla barns intressen för att ge dem lika rättigheter och möjligheter i förskolans verksamhet. Slutsatsen av studien är att pedagoger behöver kritiskt granska sina normer och värderingar gällande normer om lek. En kompetensutveckling i att kunna stötta barnens våldslekar i enlighet med vad vetenskapen säger, anser vi precis som tidigare forskning, kan komma att vara nödvändig. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

School is supposed to be a place of equal opportunity for all students to achieve academic success no matter who they are or what background they have. Yet in the Swedish school today, girls generally perform better and receive better grades than boys regardless of socioeconomic background or ethnicity. This trend is not exclusive to Sweden; multiple countries experience this as well as reported by OECD (2020). The purpose of this project is to study why girls outperform boys in the Swedish school. This project applies the hypothesis that girls are, consciously or unconsciously, more encouraged and have higher expectations placed upon them by their teachers, guardians and their classmates. To study this a survey was handed out to 75 students of both sexes where they answered questions about their academic achievements as well as about their general, inner and outer motivation, encouragement and expectations from their teachers, guardians and classmates. The results show that the students have the same general motivation and experience almost equal encouragement from teachers and guardians. Girls, however, have slightly higher inner motivation, much higher outer motivation and experience much more encouragement from their classmates as well as higher expectations from their teachers, guardians and their classmates than boys do. These results are then analyzed and compared to what previous research found and eventual differences are discussed.

Syftet med studien var att undersöka årskurs 1-3-lärares uppfattningar om motivationsfrämjande inslag i läs- och skrivundervisning. Metoden utgick från en kvalitativ forskningsmetod bestående av 8 semistrukturerade intervjuer med lärare från årskurserna 1-3. I empirin framkom lärares uppfattningar om vilka inslag i läs- och skrivundervisning som de anser främja eller hämma elevers motivation. Lärarna anser att varierad undervisning är viktigt för att främja motivationen hos elever och att undervisningen kan varieras genom att exempelvis använda digitala verktyg. Även undervisning som består av grupparbeten kan främja elevers motivation. För mycket enskilt arbete kan enligt lärarna hämma motivationen. Lärarna är dessutom överens om att enformiga och alltför svåra arbeten hämmar elevernas motivation. Det är många faktorer som är avgörande. Till exempel elevers mående och elevers olika behov och förutsättningar. Därför är det enligt lärarna viktigt att anpassa undervisningen.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka om det går att påverka ungdomars fysiska prestation med hjälp av positiv feedback. De olika frågeställningarna som utvecklats utifrån detta syfte ämnar ta reda på skillnaden i resultaten för de tester utförda med, respektive utan positiv feedback. Andra variabler som skillnad i slutpuls, om den positiva feedbacken gör större inverkan vid statiska styrkeövningar jämfört med dynamiska, undersöks också.</p><p>Metod</p><p>För att kunna besvara frågeställningarna har en experimentell crossover designad studie genomförts på en grupp bestående av 21 stycken idrottsaktiva pojkar födda 1994. De tester som genomfördes var Tid till utmattning på löpband, Belly-back-, Armhang-, och ett Handgriptest. Ett förtest genomfördes med alla försökspersoner, vid det tillfället fick deltagarna möjlighet att prova testerna. Därefter delades ungdomarna in i två grupper, Grupp A och Grupp B. Grupp A mottog feedback vid första tillfället men inte vid andra. Grupp B mottog ingen feedback vid första tillfället men däremot vid det andra tillfället. Försökspersonerna visste inte om syftet med studien under studiens gång. Testresultaten bearbetades sedan i SPSS 15.0 för windows.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar i samtliga fall förutom vid testen för handgrip på en signifikant förbättring i testresultat vid de tester som genomfördes med positiv feedback. Störst förbättring var det vid de övningar som testade statisk uthållig styrka (Belly-back och Armhang), den största procentuella förbättringen uppmättes i Armhang (35%) och den största skillnaden i tid uppmättes i Belly-back (31,0 s). Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan Grupp A och Grupp B.</p><p>Slutsats</p><p>Denna studie påvisar liksom tidigare forskning att positiv feedback kan förbättra resultatet vid fysiskt arbete. En intressant del av arbetet är att effekten av den positiva feedbacken var mycket större vid statsikt arbete än vid dynamiskt arbete. Det har dock inte bedrivits mycket forskning på ungdomar inom detta område. Det skulle vara intressant att vidareutveckla denna typ av studie på en större population där man även kan kartlägga ungdomarnas bakgrund för att kunna koppla mottagandet av feedback till en viss personlighetstyp.</p> / <p>Aim</p><p>The aim in this study is to examine if it is possible to affect the physical performance in adolescence with positive feedback. The different questions asked on the basis of this aim, is intended to explore the difference in the results for the tests made with, respectively without positive feedback. Other objects, like difference in end pulse, if the positive feedback has a larger effect when performing statical strenght compared to dynamic strenght, is also examined. B.F Skinners theories of removemet of the positiv feedback is tested.</p><p>Method</p><p>To answer the questions asked, a exprementell cross-over designed study was carried out on a group of 21 boys born in 1994, acitve in sports. The tests made in the study were Time to exhaution on threadmill, Belly-Back, Armhang, and Handgrip. A pretest was exucuted with all subjects, on that occasion the subjects had the opportunity to try all tests they later would perform. Thereafter the adolescence were divided into two groups, Group A and Group B. Group A recieved feedback in the first session but not in the second one. Group B did not recieve feedback in the first test session, instead they recieved it in the second session. The subjects did not know the purpose with the study during the time for the study.</p><p>Results</p><p>In all the tests excluding the one for handstrenght, the results shows a significant improvement in the tests performed with positive feedback. The largest improvements were seen in the tests for static endurance strenght (Belly-back and Armhang), the largest difference in percent was seen in the Armhang test (35%) and the largest difference in time was seen in the Belly-back test (31,0 s). No significant difference could be seen when Group A and B were compared.</p><p>Conclusions</p><p>This study indicates, like the previous research, that positive feedback may improve the results in physical performence. An interesting part of this work is the observation of the larger effect of the positive feedback when performing static endurance strenght compared to tests for dynamic endurance. Alltough, the research on adolescence in this particular topic is not widespread. It would be highly interesting to develope this kind of study on a larger population and describe the background for the subjects to better find out how their different personalitys effect their response to the positive feedback.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om det går att påverka ungdomars fysiska prestation med hjälp av positiv feedback. De olika frågeställningarna som utvecklats utifrån detta syfte ämnar ta reda på skillnaden i resultaten för de tester utförda med, respektive utan positiv feedback. Andra variabler som skillnad i slutpuls, om den positiva feedbacken gör större inverkan vid statiska styrkeövningar jämfört med dynamiska, undersöks också. Metod För att kunna besvara frågeställningarna har en experimentell crossover designad studie genomförts på en grupp bestående av 21 stycken idrottsaktiva pojkar födda 1994. De tester som genomfördes var Tid till utmattning på löpband, Belly-back-, Armhang-, och ett Handgriptest. Ett förtest genomfördes med alla försökspersoner, vid det tillfället fick deltagarna möjlighet att prova testerna. Därefter delades ungdomarna in i två grupper, Grupp A och Grupp B. Grupp A mottog feedback vid första tillfället men inte vid andra. Grupp B mottog ingen feedback vid första tillfället men däremot vid det andra tillfället. Försökspersonerna visste inte om syftet med studien under studiens gång. Testresultaten bearbetades sedan i SPSS 15.0 för windows. Resultat Resultaten visar i samtliga fall förutom vid testen för handgrip på en signifikant förbättring i testresultat vid de tester som genomfördes med positiv feedback. Störst förbättring var det vid de övningar som testade statisk uthållig styrka (Belly-back och Armhang), den största procentuella förbättringen uppmättes i Armhang (35%) och den största skillnaden i tid uppmättes i Belly-back (31,0 s). Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan Grupp A och Grupp B. Slutsats Denna studie påvisar liksom tidigare forskning att positiv feedback kan förbättra resultatet vid fysiskt arbete. En intressant del av arbetet är att effekten av den positiva feedbacken var mycket större vid statsikt arbete än vid dynamiskt arbete. Det har dock inte bedrivits mycket forskning på ungdomar inom detta område. Det skulle vara intressant att vidareutveckla denna typ av studie på en större population där man även kan kartlägga ungdomarnas bakgrund för att kunna koppla mottagandet av feedback till en viss personlighetstyp. / Aim The aim in this study is to examine if it is possible to affect the physical performance in adolescence with positive feedback. The different questions asked on the basis of this aim, is intended to explore the difference in the results for the tests made with, respectively without positive feedback. Other objects, like difference in end pulse, if the positive feedback has a larger effect when performing statical strenght compared to dynamic strenght, is also examined. B.F Skinners theories of removemet of the positiv feedback is tested. Method To answer the questions asked, a exprementell cross-over designed study was carried out on a group of 21 boys born in 1994, acitve in sports. The tests made in the study were Time to exhaution on threadmill, Belly-Back, Armhang, and Handgrip. A pretest was exucuted with all subjects, on that occasion the subjects had the opportunity to try all tests they later would perform. Thereafter the adolescence were divided into two groups, Group A and Group B. Group A recieved feedback in the first session but not in the second one. Group B did not recieve feedback in the first test session, instead they recieved it in the second session. The subjects did not know the purpose with the study during the time for the study. Results In all the tests excluding the one for handstrenght, the results shows a significant improvement in the tests performed with positive feedback. The largest improvements were seen in the tests for static endurance strenght (Belly-back and Armhang), the largest difference in percent was seen in the Armhang test (35%) and the largest difference in time was seen in the Belly-back test (31,0 s). No significant difference could be seen when Group A and B were compared. Conclusions This study indicates, like the previous research, that positive feedback may improve the results in physical performence. An interesting part of this work is the observation of the larger effect of the positive feedback when performing static endurance strenght compared to tests for dynamic endurance. Alltough, the research on adolescence in this particular topic is not widespread. It would be highly interesting to develope this kind of study on a larger population and describe the background for the subjects to better find out how their different personalitys effect their response to the positive feedback.

Denna studie är en litteraturstudie med syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskoleelevers motivation att lära sig matematik för att nå målen enligt läroplanen. En positiv upplevelse av matematik kan höja elevens lust, vilja och motivation till matematik. Däremot om eleven får en negativ inställning till matematik och saknar de förutsättningar som kan motivera eleven i matematik så kan det få negativ effekt på matematikprestationen under hela elevens skolperiod. Ska alla bli matematiker? Borde alla vara intresserade av matematik? Svaret är definitivt nej, men varför läggs det så stor vikt vid att lära sig matematik i skolan? Anledningen är att vi lever i en tid där behovet av att ha matematiska kunskaper är viktigare än någonsin. Matematik är också ett av huvudämnena i skolan och eleven kan behöva kunskaper och ett bra betyg i matematik för att fortsätta sina studier till en högre nivå. Denna studie försöker identifiera och undersöka faktorerna som till exempel lärarens inflytande och hens undervisningsmetoder, brister i utbildningssystemet, elevens bakgrund och språkliga behärskning, särskilt det matematiska språket samt graden av föräldrahjälp som de får hemma. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskoleelevens motivation till att lära sig matematik. Litteraturstudien har genomförts genom att välja ut två delar: 1)systematisk granskning och 2) tematisk analys. I denna studie presenteras också en tabell som innehåller en sammanfattning av olika utvalda källor som är relaterade till frågeställningen. I slutsatsen besvaras frågeställningen att det är flera faktorer som är effektiva för att motivera eleven att lära sig matematik, där ett fåtal av dem spelar en mer viktig roll. Bland annat har jag funnit i min studie att de viktigaste faktorerna är att anställa utbildade och kompetenta lärare, lärarens roll, ledarskap samt disciplin och användning av moderna och avancerade metoder i matematik undervisningen. Studien visar också att det är viktigt att läraren använder varierande metoder, både praktiska och teoretiska metoder i sin undervisning samt regelbunden återkoppling till eleven. Viktigt är även bedömning från lärare till eleven samt föräldrarnas delaktighet och medvetenhet om deras barns framsteg och utveckling. Studien har också kommit fram till att för att känna motivation så är det viktigt för eleven att behärska det svenska språket och mer specifikt det matematiska språket. Andra viktiga faktorer för att skapa motivation hos eleven är att lärare använder digitala verktyg i sin undervisning samt att både skolans- och klassrumsmiljön är lugn och känns positiv. / This study is a literature study with the aim of investigating which factors influence elementary school students' motivation to learn mathematics in order to achieve the goals according to the curriculum. A positive experience of mathematics can increase the student's desire, will and motivation for mathematics. On the other hand, if the student has a negative attitude towards mathematics and lacks the prerequisites that can motivate the student in mathematics, it can have a negative effect on mathematics performance throughout the student's school period. Should everyone become a mathematician? Should everyone be interested in math? The answer is definitely no, but why is so much emphasis placed on learning mathematics in school? The reason is that we live in a time where the need to have mathematical skills is more important than ever. Mathematics is also one of the main subjects in school and the student may need knowledge and a good grade in mathematics to continue their studies to a higher level. This study tries to identify and examine the factors such as the influence of the teacher and his teaching methods, shortcomings in the education system, the background and language proficiency of the student, especially the mathematical language and the degree of parental help they receive at home. The purpose of this study is to investigate which factors influence primary school students' motivation to learn mathematics. The literature study has been carried out by selecting two parts: 1) systematic review and 2) thematic analysis. This study also presents a table that contains a summary of various selected sources that are related to the question. In the conclusion, the question is answered that there are several factors that are effective in motivating the student to learn mathematics, where a few of them play a more important role. Among other things, I have found in my study that the most important factors are hiring trained and competent teachers, the role of the teacher, leadership and discipline and the use of modern and advanced methods in teaching mathematics. The study also shows that it is important that the teacher uses varying methods, both practical and theoretical methods in his teaching and regular feedback to the student. Assessment from teacher to student as well as parents' participation and awareness of their child's progress and development are also important. The study has also concluded that in order to feel motivated, it is important for the student to master the Swedish language and more specifically the mathematical language. Other important factors for creating motivation in the student are that teachers use digital tools in their teaching and that both the school and classroom environment are calm and feel positive.