Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar om kvinnan, kvinnlighet och kvinnligt lärarskap som på olika sätt uttrycks och reproduceras vid Värmlands läns landstings småskoleseminarium under perioden 1873 till 1933. Detta sker genom en kvalitativ analys av den sammanfattande historik som K.G. Jonsson skrev i samband med seminariets nedläggning, samt protokoll och motioner författade av Värmlands läns landsting och tidningsartiklar från Nya Wermlands tidningen. Med hjälp av stereotypen som analysverktyg har ett antal teman valts ut som sedan analyserats med en genusteoretisk utgångspunkt.  Resultatet visar att kvinnobilden under hela undersökningsperioden stämmer väl in på det religiös-nationella kvinnoideal som av Ingela Schånberg beskrivs som mycket utbrett under tiden och som utmärks av kristen luthersk moral, moderlighet och en vilja att bidra till samhället. Utöver detta framkommer också att det särskilt under seminariets tidiga år finns en tydlig uppfattning om könens särart, där moderskapet och hemmet lyfts fram som kvinnans viktigaste uppgifter, vilket gör kvinnan som bättre lämpad att undervisa små barn.   Bland de mer intressanta resultaten finns en tendens att beskriva lärarinneyrket som en kamp och att medan historikens författare lyfter fram arbetsmoralen och kampen i det slitiga lärarinneyrket, fokuserar de kvinnliga seminaristerna själva i högre grad på sitt rika fritidsliv. / The aim of this essay is to find out what conceptions of women, womanhood and female teachership expressed and reproduced at the Värmland Region Junior School Teacher Training Institute during the period 1873–1933. This is done through a gender-theoretical analysis of a summary history written by K.G. Jonsson in conjunction with the seminar’s closure. Using the stereotype as an analysis tool, a number of themes have been selected which have then been analyzed with a gender theory point of departure.  The result shows that the image of women throughout the study aligns with the religiousnational ideal of women, which historian Schånberg describes as common at the time, and which is characterized by Christian Lutheran morality, motherhood and a willingness to contribute to society. In addition, it is also evident that there is a clear perception of gender specificity, especially during the early years of the seminar, where the home and motherhood are high lightened as woman’s most important tasks, making the woman suited to teach young children.  Among the more interesting results, there is a tendency to describe the woman teaching profession as a struggle or a battle, and while the author of the seminar’s history emphasize female teachers work ethic and and the struggle of the teaching profession, the female seminarians themselves focus more on their rich leisure life.

<p>The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided.</p><p>At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity.</p><p>The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation. At the year of 1860 the fathers of the future elementary school teachers mainly worked in the field of agribusiness while in the 1940s they mainly had the occupation of industrial workers and craftsmen.</p><p>The group of agricultural workers remained smaller through the percentage distribution over time, while the group of industrial workers and craftsmen are rising. This is a timetypical segment in the industrial transformation of Sweden.</p><p>On the basis of this account, we come to a certain conclusion, that the elementary school teachers seminar in Karlstad was an authority for middle- and lower social groups, whereas the student from higher social extraction was underrepresented.</p> / <p>Syftet med denna studie är att tyda eventuella mönster i den sociala rekryteringen av manliga blivande folkskollärare vid folkskollärarseminariet i Karlstad över tid. De frågor som avser att konkretisera syftet och redogöra för de manliga blivande folkskollärarnas sociala bakgrund är följande är; Vilken social bakgrund rekryterades de manliga blivande folkskollärarna från? Hur är den sociala rekryteringen fördelad i olika yrkeskategorier, och finns det någon skillnad i rekryteringsmönstret över tid? Vilka socialgrupper var representerade vid folkskollärarseminariet i Karlstad mellan 1860-1940, och hur såg fördelningen ut?</p><p>Vid kategorisering av yrken, klass- och socialgruppstillhörigheter har jag utgått från det sätt att klassificera som Sten Carlsson använde vid sin analys av den Sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866, och även väl använt av Kerstin Skog-Östlin i hennes avhandling Pedagogisk kontroll och auktoritet.</p><p>Förändringarna i den sociala rekryteringen av blivande folkskollärare skulle i stora drag kunna sägas vara följande. Andelen studerande med jordbruksbakgrund har minskat mellan 1860-talet och sekelskiftet. Vidare skedde en kraftig minskning av studerande med bakgrund inom jordbruksnäringen mellan sekelskiftet och 1940. Vid den sista tioårsperioden av undersökningen utgjorde de studerande med jordbruksbakgrund den lägsta frekvensen. På 1860-talet förekom den största delen av de blivande folkskollärarnas fäder som arbetare inom jordbruksnäringen, medan de vid 1940-talet främst förekommer som industri- och hantverksarbetare och inom kategorin övriga arbetare. Jordbruksarbetarna förblir mindre till den procentuella fördelningen över tid, medan de inom hantverks- och industrinäringen ökar. Detta kan ses som ett tidstypiskt inslag i Sveriges industriella omvandling.</p><p>Utifrån denna redogörelse kan vi dra slutsatsen att folkskollärarseminariet i Karlstad var en instans för mellan- och nedre socialgrupper, och att de från högre social härkomst var kraftigt underrepresenterade.</p>

<p>Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati använts och tolkats idag men också historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar på frågor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakåt i tiden också hur den demokratiska fostran väntats gå till samt vad i samhället som påverkat demokratisträvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara på frågorna har en dokumentstudie gjorts, där styrdokument för skolan från slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gåtts igenom. Med hjälp av denna senare litteratur har en allmän historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar två dimensioner av begreppet nämligen form-funktion och kollektiv-individ. Det slutliga resultatet visar på skilda perspektiv på begreppet demokrati i olika styrdokument samt att vissa strömningar i samhället för varje tidsperiod har haft betydelse för hur demokratibegreppet uttryckts i respektive styrdokument.</p>

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati använts och tolkats idag men också historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar på frågor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakåt i tiden också hur den demokratiska fostran väntats gå till samt vad i samhället som påverkat demokratisträvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara på frågorna har en dokumentstudie gjorts, där styrdokument för skolan från slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gåtts igenom. Med hjälp av denna senare litteratur har en allmän historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar två dimensioner av begreppet nämligen form-funktion och kollektiv-individ. Det slutliga resultatet visar på skilda perspektiv på begreppet demokrati i olika styrdokument samt att vissa strömningar i samhället för varje tidsperiod har haft betydelse för hur demokratibegreppet uttryckts i respektive styrdokument.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i folkskollärarnas syn på sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk Läraretidning och Folkskolan – Svensk Lärartidning under perioden 1920-1956. Utifrån ett differentieringsperspektiv, med inspiration från Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lärardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger på ett textanalytiskt tillvägagångssätt och intresserar sig för hur debatten förändrades över tid. Resultaten visar att lärardiskursen präglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sågs som ett samhällsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de måste avskiljas från ”normalt” begåvade barn. Undersökningen visar också att lärarna ända in på 1950-talet hade en exkluderande hållning gentemot de sinnesslöa. Man ifrågasatte borttagandet av sinnesslöbegreppet och hade en allmänt konservativ inställning till 1950-talets förändringar beträffande de sinnesslöa.

Denna studie analyserar disciplinärenden på Uppsala högre allmänna läroverk mellan 1895 och 1927. Syftet med undersökningen är att studera hur ett kollegium förmedlar sina strukturerande praktiker genom disciplinering för att därigenom urskilja de ideal som rådde på läroverket. De disciplinärenden som återfunnits i kollegiets protokoll har i samtliga fall rört möjligheten till förvisning från läroverket, vilket innebär att läroverkskollegiet fått resonera för sin ståndpunkt i de olika förseelserna. Utifrån Bourdieus teoretiska begreppsvärld undersöks kollegiets strukturerande praktiker och dispositioner, samt hur kollegiet förhöll sig till lärjungars sociala strategier. Källmaterialet har undersökts både kvalitativt och kvantitativt. För att urskilja kollegiets habitus och dess strukturerande praktiker har en kvalitativ textanalys använts, medan en kvantitativ textanalys använts för att sammanställa lärjungarnas sociala strategier. Resultaten av studien visar, utifrån disciplinärenden, att Uppsala högre allmänna läroverk var en institution för social reproduktion. Borgerligheten skickade sina söner till läroverket för att dessa skulle ackumulera utbildningskapital och ta del av de borgerliga mansidealen. Genom kollegiets strukturerande praktiker främjades kamratuppfostran, där ärlighet och hederlighet var centrala delar av den sociala världen. Studien visar också att våld var en viktig del i den manlighetsuppfostran som skedde på läroverket.

The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided. At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity. The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation. At the year of 1860 the fathers of the future elementary school teachers mainly worked in the field of agribusiness while in the 1940s they mainly had the occupation of industrial workers and craftsmen. The group of agricultural workers remained smaller through the percentage distribution over time, while the group of industrial workers and craftsmen are rising. This is a timetypical segment in the industrial transformation of Sweden. On the basis of this account, we come to a certain conclusion, that the elementary school teachers seminar in Karlstad was an authority for middle- and lower social groups, whereas the student from higher social extraction was underrepresented. / Syftet med denna studie är att tyda eventuella mönster i den sociala rekryteringen av manliga blivande folkskollärare vid folkskollärarseminariet i Karlstad över tid. De frågor som avser att konkretisera syftet och redogöra för de manliga blivande folkskollärarnas sociala bakgrund är följande är; Vilken social bakgrund rekryterades de manliga blivande folkskollärarna från? Hur är den sociala rekryteringen fördelad i olika yrkeskategorier, och finns det någon skillnad i rekryteringsmönstret över tid? Vilka socialgrupper var representerade vid folkskollärarseminariet i Karlstad mellan 1860-1940, och hur såg fördelningen ut? Vid kategorisering av yrken, klass- och socialgruppstillhörigheter har jag utgått från det sätt att klassificera som Sten Carlsson använde vid sin analys av den Sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866, och även väl använt av Kerstin Skog-Östlin i hennes avhandling Pedagogisk kontroll och auktoritet. Förändringarna i den sociala rekryteringen av blivande folkskollärare skulle i stora drag kunna sägas vara följande. Andelen studerande med jordbruksbakgrund har minskat mellan 1860-talet och sekelskiftet. Vidare skedde en kraftig minskning av studerande med bakgrund inom jordbruksnäringen mellan sekelskiftet och 1940. Vid den sista tioårsperioden av undersökningen utgjorde de studerande med jordbruksbakgrund den lägsta frekvensen. På 1860-talet förekom den största delen av de blivande folkskollärarnas fäder som arbetare inom jordbruksnäringen, medan de vid 1940-talet främst förekommer som industri- och hantverksarbetare och inom kategorin övriga arbetare. Jordbruksarbetarna förblir mindre till den procentuella fördelningen över tid, medan de inom hantverks- och industrinäringen ökar. Detta kan ses som ett tidstypiskt inslag i Sveriges industriella omvandling. Utifrån denna redogörelse kan vi dra slutsatsen att folkskollärarseminariet i Karlstad var en instans för mellan- och nedre socialgrupper, och att de från högre social härkomst var kraftigt underrepresenterade.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB’s socioekonomiska indelning, SEI. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat över tid och även varierat mellan könen. Resultatet visar även att denna variation stämmer överens med omvärldens förändringar, där samhälleliga och social förändringar avspeglar sig i resultatet. Resultatet visar att de största variationerna återfinns i de lägre socialgrupperna, socialgrupp 2 och 3, där hemmansägarnas och arbetarnas barn befinner sig.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syftet att undersöka hur matematikens styrdokument och skolmatematiken förhåller sig till varandra, samt hur styrdokumenten påverkar lärarnas egen yrkesutövning. Detta för att vidga förståelsen för hur styrdokumenten interagerar med skolmatematiken, och hur lärare genom tiden har förhållit sig till detta. Översikten tar avstamp i forskning med historisk karaktär, där det undersöks hur styrdokumenten har påverkat skolmatematiken under flera olika läroplaner och tider i Sverige.  Styrdokumenten är de förordningar som ska bestämma över hur skolverksamheten ska gå till. Resultatet i denna översikt tyder dock på att skolmatematiken inte har blivit speciellt påverkad av styrdokumenten. Flera gånger under 1900-talet så visar det sig att det som i huvudsak styr skolmatematiken är läromedelsproducenterna med sina läromedel. Det framkommer också att matematiklärarna själva inte verkar ha full förståelse för styrdokumentens innehåll, och därefter inte undervisar med dem i åtanke

Denna studie behandlar det visuella hjälpmedlet skolplanscher. Syftet med studien är att undersöka hur skolplanscher från 1920–1950 (storhetstiden för skolplanscher i Sverige) illustrerar svensk historia och hur dessa illustrationer stämmer överens med undervisningsplanen och läroböcker för historieämnet från samma tid. Materialet i studien utgörs av 18 skolplanscher producerade mellan 1920–1950 med varierande motiv av svensk historia. Studiens resultat visar på att det finns en överenstämmelse mellan skolplanschernas illustrationer av svensk historia och undervisningsplanens och läroböckernas text- och innehållsstoff. Överenstämmelsen går även att se på detaljnivå i vissa fall. I relationen mellan skolplanschernas illustrationer, undervisningsplanen och läroböckerna syns framförallt två skillnader. Skolplanschernas illustrationer är mindre personinriktade mot högt uppsatta än vad undervisningsplanen och läroböckerna är, och krig är mer nedtonat i skolplanscherna och undervisningsplanen än läroböckerna. I studien framkommer också flera framträdande mönster i skolplanschernas illustrationer av svensk historia. Dessa mönster är att skolplanscherna ger en historieillustration som är händelse- och detaljrik, kvinno- och barnfattig och att det ofta går att urskilja avbildade personer i skolplanscherna illustrerade som överordnade eller med hög social status.