Den här studien handlar om utevistelsen i förskolan. Studien har utgått från tre metoder, observation, intervju och enkät för att ta reda på vad barn gör och befinner sig på förskolans gård, pedagogens roll och syn på utevistelse och vad föräldrarna vet om förskolans utevistelse. Resultatet av studien visar att barnen helst befinner sig i den oplanerade miljön och den planerade miljön används mest som starthjälp, för att leken ska komma igång, men överges snabbt. Resultatet av pedagogens roll utomhus är att övervaka barnens lek samt ingripa vid konflikter eller andra problem som kan uppstå. Samtliga pedagoger i studien ansåg att utevistelsen är oerhört viktig men att den sällan planeras utan utgår mest från frilek. Föräldrarnas vetskap om utevistelsen i förskolan varierar men de flesta vet hur strukturen är, att de är ute minst en gång om dagen, på förmiddagen och ibland även på eftermiddagen under det varmare halvåret.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare uppfattar utevistelsen på förskolan. Vad finns det för mål, vad anser förskollärare att deras roll i utevistelsen är och vilket innehåll och arbetssätt karaktäriserar utevistelsen? I undersökningen har en kvalitativ metod valts och åtta förskollärare från olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga förskollärare anser att det är viktigt med utevistelse i förskolan och de flesta har uttalade mål för den. Resultatet visar att förskollärarna har många roller i utevistelsen och synen på den kan vara väldigt olika. De roller som kommer fram vid intervjuerna är medforskare, observatör, stöttare, barnpassare och inspiratör. Arbetssättet i utevistelsen är en blandning av fri lek och styrda aktiviteter och här finns det positiva tankar om båda.

Intervjuer och observationer av pedagogers sätt att arbeta med utomhusmiljö i det dagliga arbetet med barnen är grunden för den här studien. Blir utomhusaktiviterer en del av undervisningen eller är de "bara ute"? Observationer gjordes genom att följa avdelningar under en dag, detta gjordes på två förskolor. Intervjufrågorna rörde sig kring deras arbete med utomhuspedagogik. Intervjuerna ägde rum på fyra förskolor, två naturinriktade och två utan specifik inriktning. Skillnaderna var att de naturinriktade hade en medvetenhet kring utomhuspedagogik, medan de andra förskolorna inte var medvetna om det, men arbetade med det ändå. När begreppet utomhuspedagogik förklarades och diskuterades var det ändå mycket av detta de kände igen från sitt arbetssätt. Under intervjuerna på de naturinriktade förskolorna kunde endast en av deras pedagoger vara med under intervjun på grund av personalresurser. Pedagogerna på de andra förskolorna intervjuades antingen två och två eller en i taget efter varandra men vid samma tillfälle. Resultatet av studien är pedagogers berättelser och beskrivningar av arbetet med utomhuspedagogik, och utomhuspedagogik som metod i verksamheten. Vi har genom observationer och intervjuer fått fram resultat som visar hur pedagogerna arbetar tillsammans med barnen i utemiljön. Genom observationerna har vi kunnat se att pedagogerna var omedvetna om att de flitigt använde sig av utomhuspedagogik ute i praktiken tillsammans med barnen. Pedagogerna berättade att de använder utomhuspedagogiken som ett redskap och ser den som en stor tillgång till de olika aktiviteter och teman som de utför tillsammans med barnen. Pedagogerna upplevde begreppet utomhuspedagogik nästan som främmande och som något svårt. De ansåg att utomhuspedagogiken ska vara en stor del i barns undervisning och genomsyra verksamheterna. Vi använde oss av orden utomhusmiljö och utevistelse i vår text då det är de begreppen som pedagogerna använder sig av under våra intervjuer om utomhuspedagogik. Resultatet av denna studie kan vara till hjälp för pedagoger som arbetar med utomhuspedagogik men kanske inte riktigt känner att de är på rätt spår. Genom resultaten kan de få mer klarhet och bekräftelse på att arbetet de utför uppfyller läroplanens mål och riktlinjer för utomhuspedagogik. Samtidigt kan de få inspiration och bli medvetna om, att det varken är svårt eller krångligt och att det arbete de utför är utomhuspedagogik.

I detta examensarbete studerar vi hur förskollärares förshållningssätt till förskolegården påverkar användningen och vistelsen på gården. Vi har tittat på förskolegårdens utformning och funktion, barns utomhuslek på förskolegården samt förskollärares roll i utemiljön. Syftet är att undersöka vilket förhållningssätt förskollärare har till förskolegården i dess funktion och möjligheter till lärande. Metoden vi använt oss av är kvalitativa samtalsintervjuer, vi har intervjuat sex förskollärare på tre olika förskolor med liknande förskolegårdar i storlek och utformning. I resultatet framkom att förskollärarna ser på användningen av sin förskolegård på olika sätt. På två av förskolorna används gården som en plats för barnens fria lek där pedagogernas roll är att stötta barnen och vara lyhörda för deras utforskande och intresse för olika fenomen. På den tredje förskolan används gården både för barnens fria lek och utforskande men även som en viktig plats för den planerade pedagogiska verksamheten. Förskollärarnas olika användning av gårdarna kan bero på vilken relation de har till den aktuella gården. Utomhusvistelsen ses trots detta som något viktigt och prioriterat på alla tre förskolorna. Slutsatsen av vår undersökning är att pedagogens personliga förhållningssätt till gården påverkar både utformning och användande av den. Även förskollärares tolkning av förskolans läroplan 98/2010 gör att verksamheterna kan uppnå målen i denna men ändå kan skilja sig åt i utformning och praktik.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa – fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt. Resultatet visade också att alla respondenter menade att utevistelse påverkade barnens hälsa positivt. De tyckte att det var självklart att gå ut minst en gång om dagen och gärna fler gånger. Vidare framkom det att flera respondenter var missnöjda med sin förskolegård, vilket ledde till att de oftare gjorde utflykter utanför förskolegården som till exempel till en skog.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på utomhuspedagogikens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden används för att ta del av förskollärares uppfattning gällande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser på möjligheter och svårigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter är 10 förskollärare från två kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik används av samtliga förskollärare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt på barns lärande inom motorisk utveckling, hälsa, sociala relationer och lek. Det framkommer att de negativa aspekterna på utevistelse är ett fåtal och berör kläder, förskollärarnas attityder och osäkerhet inför arbetssättet med utomhuspedagogik. Studien visar som helhet en positiv inställning till utomhuspedagogik där utemiljön kan användas i lärandet.

Arbetet handlar om utomhuspedagogik, pedagogernas syn på detta och aktiviteternautformning. För att få fram det empiriska materialet har jag använt mig av halvstruktureradeintervjuer. I analysarbetet har grundad teori tillämpats. Jag har under arbetets gång haft etthermeneutiskt synsätt för att skapa en förståelse för förskollärarnas syn på utomhuspedagogikoch hur detta tillämpas.Mitt viktigaste resultat i arbetet är att kompetens, motivation och miljö bidrar både negativtoch positivt i arbetet med utomhuspedagogik. Att pedagogerna har större kunskap omutomhuspedagogik än vad de tror, detta visas genom den verksamhet de har ute. Men även närde berättar om sin syn på utomhuspedagogik.

Att utevistelse är en självklar del inom den svenska förskolan är allmänt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie därför synliggöra och analysera hur pedagoger inom förskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utgångspunkter använder vi oss av miljöpsykologi, sociokulturellt lärande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet på lek. Med hjälp av de utgångspunkterna analyserar vi empirin. Insamlingen av materialet är genomförd på tre olika sätt; enskilda intervjuer, gruppintervjuer och en öppen kvalitativ enkät över mejl.I analys- och resultatkapitlet framkommer det flera sätt att resonera kring fenomenet utevistelse. Vi kan se tydliga likheter i de deltagande pedagogernas sätt att resonera kring utevistelse samtidigt som svaren i vissa fall skiljer sig åt. Vår slutsats visar att det finns ett reflekterande förhållningssätt mot utevistelsen hos de pedagoger som deltar i studien. Trots det förekommer det även ett mer oreflekterat sätt att se på utevistelsen. Resultaten pekar även på att det är den fysiska och sociala miljön som vi vistas i som till stor del påverkar hur både pedagogerna och barn agerar under utevistelsen. Det framkommer även att det finns skilda sätt att tala om hur de som pedagoger agerar under utevistelsen samt att pedagogens förhållningssätt har stor inverkan på både barn och miljö.

Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola. Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra. Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer

No description available.