<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares inställningar kring utevistelsen på förskolan och att studera om deras åsikter kan få några konsekvenser. Genom sex intervjuer med lärare på lika många förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lärare såg olika på utevistelsen. Alla ansåg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse såg ut som den gjorde. Vår studie visar att lärares inställningar var det som främst påverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lärare ska reflektera mer kring deras inställning till att vistas utomhus.</p>

<p>Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.</p><p>Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.</p><p>Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer</p>

Utevistelse i förskolan är en stor del av verksamheten och det här examensarbetet har till syfte att få kunskap om vilka åsikter pedagoger i förskolan har om utomhuspedagogik. I Läroplanen för Förskolan, Lpfö 98 (1998), betonas vikten av att barn ska ges möjlighet till lek och lärande både utomhus och inomhus samt att barnen ska ges möjlighet till både planerad och naturlig miljö. Vi frågar efter vilka uppfattningar pedagoger har om utomhuspedagogik; hur de upplever utemiljön på sin förskola samt vilka fördelar och nackdelar som de uppfattar med utevistelse. För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat åtta pedagoger som arbetar på förskolor med olika profileringar. Vi har även lämnat dagböcker som pedagogerna fått fylla i efter utevistelser. Dagböckernas syfte var att få fram ytterligare information. I vårt arbete finns även en forskningsbakgrund där vi redogör för några av utomhuspedagogikens olika aspekter samt en del av den idéhistoria som ligger till grund för uttrycket. Resultatet visar olika teman som blir synliga. Mest framträdande är att pedagogerna är så positiva till utomhuspedagogik och uttrycker detta med att vad de kan göra inomhus kan de också göra utomhus. En annan viktig synpunkt som framträder är betydelsen av arbetslagets inställning till utevistelse. Pedagoger som är positiva till utevistelse överför detta till barnen och då blir också de positiva. Uppfattningen att utevistelser är bra för hälsan är också något som syns i vårt material. Planering av aktiviteter och barns lek utomhus är andra centrala teman som pedagogerna uppfattar. När det gäller vilka fördelar som urskiljs är det bland annat att konflikter minskar utomhus; gruppgemenskap skapas; det finns stora ytor att vistas på; barn ges större frihet ute. Det tydligaste när det gäller vilka nackdelar som finns så är det kläder som nämns – att barn inte har relevanta utekläder för årstiden eller vädersituationen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares inställningar kring utevistelsen på förskolan och att studera om deras åsikter kan få några konsekvenser. Genom sex intervjuer med lärare på lika många förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lärare såg olika på utevistelsen. Alla ansåg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse såg ut som den gjorde. Vår studie visar att lärares inställningar var det som främst påverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lärare ska reflektera mer kring deras inställning till att vistas utomhus.

Syfte: Det finns en stor variation av hur mycket barnen på förskolor vistas utomhus. Då forskning visar att kvalitén på utomhusmiljön spelar stor roll för utomhusvistelsen kommer fokus i denna studie istället att ligga på förskollärarnas roll för utevistelsen. Studien kan vara relevant för såväl aktiva förskollärare som föräldrar till barn i förskolan och kanske bidra till att skapa en större medvetenhet om de skillnaden som finns mellan förskolorna också i högre instanser så att den skillnaden jag upplevt inte vore så stor.   Frågeställningar: Vilka attityder har pedagogerna till utevistelse i förskolan? Vad motiverar pedagoger till utevistelse med barn på förskolan? Vilka möjligheter/begränsningar lyfter pedagogerna fram i samband med utevistelse?   Metod: Enkät med kvantitativa och kvalitativ inslag.   Resultat: Resultatet pekar på att pedagogerna har en relativt positiv attityd till utevistelsen i förskolan. Pedagogerna i min studie motiveras till utevistelsen i förskolan genom den nära verksamheten så som stundens ingivelse, kollegor och barnens önskemål. Även media så som internet, appar och litteratur rankas högt av pedagoger som inspirationskällor till utevistelsen. Pedagogerna lyfter många möjligheter så som hälsa, motorisk utveckling, naturligt material och lugnare barngrupp med mindre konflikter. Väderlek och barnens kläder är något som ses som begränsningar i utevistelsen.

Denna studie handlar om hur pedagoger tänker runt bråklekar utomhus. Fokus i studien är att ta reda på hur pedagogerna förhåller sig till utevistelsen, vad pedagogernas uppfattning av bråklekarna är och hur pedagogerna behandlar pojkar och flickor när det kommer till bråkleken. För att ta reda på hur pedagogerna tänker runt bråklekarna har jag använt mig av en kvalitativ metod med interjuver och observationer. Resultatet visar att det finns många olika tankar runt bråklekarna ifrån pedagogerna. Man kan se att pedagogernas egna erfarenheter formar olika sätt att bemöta bråklekarna på. Många hanterar bråklekarna på olika sätt. Pedagogerna har olika gränser när bråklekarna är okej och inte okej. Det har också kommit fram att flickor vill leka dessa lekar men har däremot svårt att starta upp bråklekarna för att då skulle flickorna gå emot samhällets förväntningar.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare upplever att utevistelsen påverkar barns lärande och hälsa. I datainsamlingen har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Fem förskollärare från tre förskolor i samma kommun intervjuades. Fyra av dessa förskollärare arbetade på utomhusförskolor och en arbetade på en traditionell förskola. Resultatet visade att alla förskollärarna ansåg att utevistelsen har flera fördelar för barnens lärande och hälsa. De upplevde att barnens motorik förbättrades av utevistelsen samt att naturkunskap var det ämne som låg i fokus när de var ute. De såg inga tydliga hinder för att utnyttja utevistelsen mer än att de måste tänka på att en del material måste tillföras. De nämnde även att väder och kläder kan påverka i vilken utsträckning de är ute. Vad det gäller barnens hälsa upplevde alla förskollärare att det blir färre konflikter när de är ute samt att barnen håller sig friskare. Några av förskollärarna nämnde att barnen blir lugnare av utevistelse. Två förskollärare belyste att utekontakten kan ha en negativ effekt på hälsan för de barn som har astma eller allergi. I diskussionsavsnittet diskuteras sedan konsekvenser av metodval samt hur förskollärarna i arbetar med att utveckla barns miljöförståelse på olika sätt. Där diskuteras också förskollärarnas syn på barns hälsa i relation till utevistelsen och vilka konsekvenser utevistelsen får för hälsan.

INLEDNING Det finns många forskare som anser att naturen är viktig för människan och att naturen är en lärmiljö. Det står även i Läroplanen för förskolan Lpfö 18 (Läroplanen för förskolan 2018) att förskolans uppdrag är ge barnen möjlighet till sin omgivande miljö, natur och samhälle. Denna studie är riktad mot utemiljön som rum för ett lustfyllt lärande i kombination med förskolans verksamhetsmål. SYFTE Studiens syfte är att undersöka barns naturmöten tillsammans med pedagoger under förskolans skogsbesök. Vad sker och händer i mötet med naturen, är naturen ett rum för lärande eller ett rum för samspel och lek eller för båda. På vilket sätt kan pedagogernas förhållningssätt påverka mötet med naturen. METOD Till studien har vi valt att använda oss utav en kvalitativ metod med observation som redskap. Detta för att vi ville få en bild av händelser där barnen möter naturen. Vad kan utevistelse som lärmiljö bidraga till för barns lärande och på vilket sätt kan pedagogerna påverka mötet med naturen. Observationer av barn och pedagoger har genomförts under en utflykt i skogsmiljö. RESULTAT Resultatet visar en tydlig bild av hur barns möte med naturen kantas av möjligheter att testa och utforska naturens material med stort eget inflytande. Barnen i vår studie kunde leka fritt och använda både fantasi och kreativitet. Barnen fick även många möjligheter till ett lustfyllt lärande genom samspel och samarbete, tillsamman med både barn och pedagoger. Under observationen kunde vi se spontana situationer där pedagogerna fångar upp barnens intresse och vävde in ämnen som matematik och naturkunskap. Resultatet visar också många exempel på olika förhållningssätt där pedagogerna engagerade sig och följde barnens intresse, även förhållningsätt där pedagogerna lockade barnen till nya aktiviteter och nya kunskapstillfällen. Studiens resultat kan bidra till en förståelse för hur skog och natur kan vara ett rum för lärande. Naturen i sig bjuder in till en rikedom av kunskap om djur och natur, samt kan utgöra ett rum för samspel, kommunikation och lek.

Utomhuspedagogik på fritidshemmet Outdoor education in the leisure time centre Studiens syfte är att bidra med kunskap om utbildade fritidslärares uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik på fritidshemmet. Genom i förväg skrivna intervjufrågor undersöks fritidslärarnas uppfattningar om utomhuspedagogikens innebörd och dess fördelar och nackdelar för att bidra till en djupare förståelse för hur utomhuspedagogiken används på fritidshemmet. Utomhuspedagogik innebär bland annat att eleverna får förstahandserfarenheter genom upplevelser i utemiljö. Studien lyfter även en del av John Deweys, Maria Montessoris och Ellen Keys teorier om lärande för att skapa en större vetenskaplig koppling till fritidshemmets praktik. Tidigare forskning i fritidshemskontext har inte hittats utan forskning från förskolan och skolan har fått användas för att visa på aktuell forskning inom undersökningsområdet. Studien är en fenomenografisk undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjuerna, som utfördes med fem utbildade fritidslärare från fem olika skolor, skapades tre tabeller med beskrivningskategorier: definitionen av utomhuspedagogik samt fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik. Som resultatet visar använder fritidslärarna fem olika beskrivningskategorier när de definierar utomhuspedagogiken: lärande, aktiviteter, hälsa, elevinflytande och närmiljön och naturen. De fördelar som nämndes handlade om utemiljön, delaktighet, hälsa och lärande och nackdelarna dominerades av begränsning av väder, personalkrävande, elevernas undermåliga ytterkläder och elevgruppens motivation och organisation. I studien lyfter fritidslärarna fram verksamhetsnära exempel vilket ger en ökad förståelse för verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt uppdrag gällande barns lärande och utveckling i relation till utomhuspedagogik, samt hur de väljer att gå till väga för att barnen ska få möjlighet till ett lärande även utomhus. Utomhuspedagogik är en möjlighet till fortsatta lärprocesser i utomhusmiljön och denna studie undersöker hur förskollärare förhåller sig till detta i praktiken. Studien tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. För att besvara studiens frågeställningar ligger den kvalitativa forskningsmetoden som grund, där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet i studien visar att det ligger i förskollärarens intresse samt vilka tidigare erfarenheter och vilken kunskap de besitter som ligger till grund för hur de förespråkar användningen av utomhuspedagogik. Resultatet visar också att barndomen har en viss påverkan på deras förhållning till utomhuspedagogik idag. Slutsatsen är att det finns centrala faktorer som påverkar hur förskollärare förhåller sig till att undervisa utomhus.