Syftet med den här studien är att belysa förskollärares uppfattningar av utomhuspedagogik.Frågeställningarna var: Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på hälsa?och Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på lärande? För att få svar påfrågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. För att få svar påfrågeställningarna intervjuades fem förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet visade att de femförskollärarna upplever att de arbetar med utomhuspedagogik. Utifrån intervjufrågorna var det främsthälsan och barnens välbefinnande som lyftes fram. Även lärandet sågs som en viktig del, men ingen avförskollärarna upplevde att barnen lär sig bättre eller sämre utomhus. Istället handlar det om hurpedagogerna förmedlar lärandeobjektet.

Bakgrund Utevistelsen är betydelsefull för barns utveckling och lärande. Barn kan få nya erfarenheter och kunskaper genom att vistas i naturen. Förskollärare kan ha olika förhållningssätt till utevistelsen vilket kan påverka det utomhuspedagogiska arbetet. Studien genomfördes för att undersöka förskollärares förhållningssätt till utevistelsen. Syfte Vårt övergripande syfte med denna studie är att undersöka didaktiska aspekter av utevistelsen i förskolan. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervju har används som redskap. Urvalet har genomförts genom bekvämlighetsurval. Respondenterna består av åtta förskollärare och detta valdes då vi ville att alla skulle ha liknande utbildning. Av de fyra förskolorna hade två en tydlig inriktning mot utomhuspedagogik. Vi valde att intervjua två förskollärare på samma avdelning eftersom de kan ha två olika uppfattningar av förskolan. Resultat I resultatet framkommer det att förskollärares förhållningsätt är betydelsefullt för barns utevistelse. För att utevistelse ska bli lärorikt för barnen är det viktigt att förskollärarna är engagerade och tar vara på barns intressen. Utevistelse bidrar till lärorika miljöer och ökade kunskaper. När barn vistas ute förbättras deras hälsa, koordination, rörelseförmåga, koncentrationsförmåga och fantasi. Ljudnivån blir behagligare utomhus. Vistelsen i naturen bidrar till ökad miljömedvetenhet hos barn.

No description available.

No description available.

Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att undersöka hur sex förskollärare från sex olika förskoleverksamheter beskriver sina erfarenheter om utevistelsen. Tidigare forskning på området har visat på att det finns flera hälsoaspekter med att vistas utomhus, samtidigt som annan forskning visar på att pedagogernas inställning till utevistelse har en stor inverkan på om de väljer att gå ut eller inte. I vårt resultat har vi använt oss av en empiristyrd, tematisk analys. Där framkommer det att förskollärarna i studien har olika erfarenheter med utevistelsens syfte och innehåll i förskolornas verksamheter. Vi såg det även intressant att se om erfarenheterna kunde påverkas beroende på hur förskolorna låg placerade och hur deras förutsättningar för utevistelse såg ut. Genom intervjuerna kunde vi tolka att förskolornas placering hade en påverkan av förskollärarnas erfarenheter. Detta belyses i resultatet om olika hinder i samband med att vistas utomhus. Ett exempel var att vandaliseringar i förskolorna i bostadsområdena gjorde så att pedagogerna fick städa gården innan barnen fick gå ut och vistas där. I resultatet framkommer det att miljön utomhus erbjöd fler möjligheter till rörelse vilket också speglas som syfte hos många av respondenterna i studien. Miljön användes till både fri lek och planerade aktiviteter. Även inställningarna till utevistelsen hade en påverkan på både syftet till att vistas utomhus men också innehållet, vad som skulle ske när de vistades utomhus. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

BakgrundDet optimala för barns lärande är att de får vistas i den miljön som lämpar sig bäst för ändamålet. Barn skapar kunskap och lär genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsättningar för barns lärande måste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det är de vill att barnen ska lära. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lära sig utifrån sina erfarenheter. Lärandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig. Utomhusmiljön främjar lärande eftersom de får möjlighet att använda hela sin kropp och alla sina sinnen.SyfteVårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna beskriver att de planerar och använder sig av utevistelsen på ett likvärdigt sätt som inomhusvistelsen.MetodStudien bygger på en kvalitativ metod med self report som redskap för att ta reda på hur pedagogerna beskriver att de planera och använder sig av utevistelsen och hur de ser på miljöns betydelse för barns lärande. Resultatet bygger på 12 pedagogers inlämnade self reports.ResultatPedagogerna beskriver att de aktiviteter som planeras för utevistelsen är aktiviteter som sker utanför förskolans gård. De framkommer också att utevistelsen på förskolans gård sällan planeras utan barnen får ha den tiden till fri lek och eget utforskande. De flesta pedagoger beskriver att de anser att utomhusmiljön och inomhusmiljön är en bra lärandemiljö. Några beskriver att de båda miljöerna ska skilja sig åt. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om några pedagogers erfarenheter av att bibehålla och utveckla trygga relationer med de äldre barnen i deras utevistelse. Metoden som användes var en kvalitativ intervju med enskilda pedagoger. För att analysera och bearbeta materialet utgick vi från den relationella pedagogiken som handlar om relationens betydelse för individens utveckling. Pedagogerna uttryckte möjligheter med att använda dialoger som ett verktyg för att värna om trygga relationer mellan pedagog och barn. De uttryckte även att det fanns svårigheter med att arbeta med relationer till barnen i stora barngrupper, samt att den försvårades av den fysiska miljöns utformning i utevistelsen. Pedagogerna såg även utevistelsen som en möjlighet till att utveckla trygga relationer mellan pedagog och barn, då pedagogerna upplevde att det gavs möjlighet till att exempelvis utforska närmiljön och avvika från de vardagliga aktiviteterna. Pedagogerna beskrev erfarenheter där de upplevde barnets integritet som en svårighet och genom detta lämnade över ansvaret på barnet att söka upp pedagog för fysisk närhet i utevistelsen. Det gjordes för att visa respekt för barnet och på så vis bygga upp en trygg relation.

Utevistelse är något som är starkt förknippat med förskolan idag. Många föräldrar förväntar sig att vi är ute dagligen men det är mer sällan de frågar efter utevistelsens syfte och innehåll. Syftet med den här studien är att få syn på hur förskollärare verksamma i förskolan planerar kring utevistelsen. Vad är det huvudsakliga syftet med utevistelsen samt vilka möjligheter och eventuella hinder finns att förhålla sig till? För att samla empirin används kvalitativa forskningsintervjuer med idag verksamma förskollärare. Studien tar avstamp i ett sociokulturellt perspektiv vilket belyser samspelet mellan barnet och den kultur de befinner sig i. Studiens resultat visar att huvudsyftet med utevistelsen i förskolan är hälsoaspekten, frisk luft och rörelse. Det visar även att den mesta undervisning utomhus sker vid spontana tillfällen, fångade i stunden. Samtidigt visar det sig att undervisningen har fått en allt mer framträdande roll vilket skapar en mer pedagogisk helhet för dagen i förskolan.

<p><p>Syftet med examensarbetet är att få reda på förskollärarens roll vid utevistelse. Har de någon</p><p>planerad utevistelse? Vad anser de om sin egen roll vid utevistelse och varför har man</p><p>utevistelse? Jag har gjort en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare har intervjuats och</p><p>observationer på två förskolor har gjorts. Resultatet visar att man som förskollärare ska vara</p><p>medforskare, inspiratörer, och aktiv med barnen. Det förekommer planerad utevistelse men i</p><p>olika utsträckning. Den fria leken och styrda aktiviteter tas upp som positiva.</p></p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på om förskolans läge till naturen har någon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollärare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet är även att se vad förskollärare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden är strukturerad intervju med tio förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att förskolans läge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthållighet, fantasi och lek. Deras roll är att vara medupptäckare, medforskare, vägvisare och observerare. Barnen leker på annat sätt i skogen än på gården enligt de flesta av förskollärarna. Min slutsats är att naturen är viktig för barnen på många olika sätt och att förskollärarens roll inte är att vara någon expert. Närhet till naturen har betydelse, men antalet utflykter är fortfarande densamma för alla oavsett läget.</p>