Denna studie ämnar belysa förskollärares syn på utevistelsen och hur de upplever förutsättningarna att bedriva undervisning utomhus. Studien syftar till att öka kunskapen om arbetet med, samt vilka faktorer som påverkar, spontan såväl som planerad undervisning utomhus i förskolans verksamhet. Studien har haft en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjufrågor som metod för insamling av data. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt den skolorganisatoriska modellen som visar hur olika organisatoriska faktorer påverkar den pedagogiska verksamheten. Studiens resultat visar att den fria leken är det huvudsakliga syftet med utevistelse men att det även förekommer spontan såväl som planerad undervisning utomhus i förskolan. Ett flertal faktorer beskrivs ha betydelse för om undervisning utomhus genomförs eller uteblir vilket medför att undervisning framför allt koncentreras till verksamheten inomhus.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utevistelse samt sin roll vid lek och samspel under denna. Studien utgår från en kvalitativ metod där sex yrkesverksamma förskollärare intervjuats för datainsamling. Utifrån den insamlade datan har en tematisk analys genomförts. Studiens analys har utgått från det sociokulturella perspektivet med tillhörande begrepp. I studiens resultat framkommer dels hur förskollärare resonerar om vad de anser att utevistelsen ska erbjuda barnen. Främst kopplat till barns utveckling av motorik och fantasiförmåga. Dels hur förskollärarnas roll i utomhusvistelsen är att stötta, utmana och att observera barnen under deras lek och samspel. Utöver detta innehåller resultatet i studien om förskollärarnas roll i att utforma utomhusmiljön efter barns visade intresse.

Denna studie undersöker de pedagogiska tankar och uppfattningar som förskolepedagoger har gällande utevistelsen i förskolan. Studien omfattar tre parintervjuer och en gruppintervju med förskolepedagoger från fyra olika förskolor. Resultatet har visat att utevistelsen i förskolan inte planeras i samma utsträckning som inomhusvistelsen. Läroplanen i förskolan är tolkningsbar och när det gäller utevistelsen lämnas väldigt mycket till förskolepedagogernas egna tolkningar om hur de vill och ska arbeta med läroplanen när de befinner sig ute på förskolegården. Resultatet visar även att fri lek dominerar under utevistelsen och att pedagogerna gärna vill vara ”närvarande på avstånd”. Det har även framkommit att pedagogerna ser en del begränsningar som kan utgöra hinder för utevistelen. Dessa är bland annat stora barngrupper och att barnen inte ordentliga ytterkläder. Resultatet är analyserat utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där det framkommit att utevistelsen genom vanemässigt handlande blivit en tradition som går på rutin. / This study investigates the pedagocial thoughts and opinions of nine preschool pedagogues from four different preschools, concerning the outdoor time. The result has shown, using interviews for gathering information, that the outdoor time in preschool is not to the same extent planned, as compared to the time spent indoors. According to the pedagogues, the curriculum for the Swedish preschool can be interpreted in many ways, therefore, it is up to the pedagogues to define what the curriculum means to them and decide how they want to work during the outdoor time. The result has also shown that free play is the dominating activity outdoors and that the pedagogues want to be “present from a distance”. It has also appeared that the outdoor time is limited because of difficulties such as large groups of children and a lack of proper clothes. The study is analysed from a social constructionism point of view and with this theory we have concluded that the outdoor time has, through habitualised actions, become a tradition in preschools.

Studiens syfte var att undersöka lärares uppfattningar om utomhuslärandet som lärandeverktyg i undervisningen och elevers uppfattning om lärandet utomhus. Studien genomfördes i två städer med fem lärare och 113 elever i årskurs ett till sex. Metoderna som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultatet analyserades med hjälp av dialektiken och den hermeneutiska cirkeln. Det mest framträdande i analysresultatet var att lärarna har en positiv uppfattning om utomhuslärandet som lärandeverktyg i undervisningen. Analysresultatet visade också att undervisning utomhus kan vara svårt att bedriva på grund av olika hinder. I analysen av enkätmaterialet framkom att eleverna ser undervisningen utomhus som något som de vill ha mer utav och att de tyckte att det var roligare att bedriva undervisning utomhus. / The study's purpose was to examine teacher’s perceptions of outdoor learning as learning tools in teaching and students conception of learning outdoors. The study was conducted in two cities with five teachers and 113 students in grades one to six. The methods used were qualitative semi-structured interviews and quantitative surveys. The results were analyzed using the dialectic and the hermeneutic circle. The most prominent of the analysis result was that the teachers have a positive perception of the outdoor learning as learning tools in teaching. Analysis results showed that outdoor education can be difficult to conduct because of various obstacles. The analysis of questionnaire data revealed that students see learning outdoors as something that they want more of and that they thought it was fun to teach outdoors. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidshemslärare upplevde naturen och vilken betydelse den har för elevernas utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och sex fritidshemslärare har intervjuats på sex olika fritidshem. När det handlar om vilken betydelse utevistelsen har för eleverna menade lärarna att sättet eleverna lär sig saker på var den största förändringen. I naturen lär eleverna med alla sinnen i kroppen vilket lärarna i studien var överens om ger en bättre inlärning. När lärarna svarade på hur de arbetar med utevistelsen i naturen var leken den gemensamma nämnaren. Leken kopplat till situation och upplevelsebaserat lärande med alla sinnen ger lärarna möjlighet att använda naturen som ett extra klassrum. Samtliga lärare berättade också att de arbetar kontinuerligt med utevistelse minst en gång i veckan. Hela utevistelsen genomsyras av elevernas förbättrade hälsa och hur lärarna upplevde ett större lugn hos eleverna. Alla saker som nämnts ovan var möjligheter som lärarna såg i utevistelsen. Det hinder som lärarna berättade om är personaltätheten i förhållande till stora elevgrupper. I praktiken betyder det att alla lärare

No description available.

<p>Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur lärare i grundskolans tidigare år använder sig av utomhuspedagogik samt hur derast inställining är att bedriva den. De frågeställingar vi hade var: Vilken syn har lärare på utomhuspedagogisk verksamhet? Vad anser lärare att utomhuspedagogiken bidrar med i undervisningen? Vilka fördelar och möjligheter kas ses utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt? Vilka nackdelar och svårigheter kan upplevas utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt?. Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ undersökning genom öppna brev som skickats och lämnats ut till lärare som är verksamma inom skolans yngre åldrar. Totalt svarade 16 lärare på brevet. Resultatet visade att de lärare som svarat på breven är positiva till användandet av utomhuspedagogik, de har alla kunskapen om hur viktigt det är att komplettera den traditionella undervisningen för att få alla barn och förstå. Genom utomhuspedagogiken får barnen vara med och prova och känna och på så sätt får de lättare att sätta in kunskapen de lär sig inne i ett klassrum i ett sammanhang. De får en helhetssyn av det aktuella ämnet. Fördelarna som nämndes är att utomhuspedagogik är ett sätt att lära med hela kroppen där alla sinnen kommer till användning, barn och lärare får frisk luft och de orkar mer. Svårigheterna som kom fram var att barnen inte har kläder efter väder, föräldrarnas oförståelse för utomhuspedagogik, svårt att få en överblick över gruppen.</p>

No description available.

Studien är baserad på intervjuer med sju förskollärare på tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan från födseln utforska sin omvärld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ”den tredje pedagogen”. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar främst upp inomhusmiljön. Vi har istället fokuserat på hur barnen utmanas i förskolornas ”uterum” – på förskolegården. Vad gör förskollärarna utifrån den förskolegård de har? Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt sju förskollärare på tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor uttrycker att de utmanar det rika, kompetenta och utforskande barnet på förskolegården. Resultatet visar att förskollärarna strävar efter att även under utevistelsen vara lyhörda, medforskande pedagoger som ställer nyfikna frågor, utmanar och lyfter barnens intressen. Däremot uttrycks i olika hög grad på vilka sätt denna lyhördhet omsätts i praktiken, vilka förändringar som faktiskt sker på förskolegården utifrån detta förhållningssätt och gårdarnas olika förutsättningar. Visioner saknas inte. Förskollärarna framhåller att det man kan göra inne också går att göra ute, men lyfter oftare fram begränsningar än möjligheter, vilket vi menar i praktiken leder till att de inte tar vara på de möjligheter som skulle kunna finnas. Undantaget i denna studie är förskolläraren med huvudansvar för utevistelsen och utemiljön på sin förskola, som ger en annan dimension till hur det går att tänka och utrusta förskolegården för att utmana det utforskande barnet. I diskussionen reflekterar vi över vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt kan innebära under utevistelsen och ger även förslag på enkla förändringar som på förskolegården kan möjliggöra ett kreativt utforskande för barnen.