Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur lärare i grundskolans tidigare år använder sig av utomhuspedagogik samt hur derast inställining är att bedriva den. De frågeställingar vi hade var: Vilken syn har lärare på utomhuspedagogisk verksamhet? Vad anser lärare att utomhuspedagogiken bidrar med i undervisningen? Vilka fördelar och möjligheter kas ses utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt? Vilka nackdelar och svårigheter kan upplevas utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt?. Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ undersökning genom öppna brev som skickats och lämnats ut till lärare som är verksamma inom skolans yngre åldrar. Totalt svarade 16 lärare på brevet. Resultatet visade att de lärare som svarat på breven är positiva till användandet av utomhuspedagogik, de har alla kunskapen om hur viktigt det är att komplettera den traditionella undervisningen för att få alla barn och förstå. Genom utomhuspedagogiken får barnen vara med och prova och känna och på så sätt får de lättare att sätta in kunskapen de lär sig inne i ett klassrum i ett sammanhang. De får en helhetssyn av det aktuella ämnet. Fördelarna som nämndes är att utomhuspedagogik är ett sätt att lära med hela kroppen där alla sinnen kommer till användning, barn och lärare får frisk luft och de orkar mer. Svårigheterna som kom fram var att barnen inte har kläder efter väder, föräldrarnas oförståelse för utomhuspedagogik, svårt att få en överblick över gruppen.

No description available.

<p>Studien är baserad på intervjuer med sju förskollärare på tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan från födseln utforska sin omvärld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ”den tredje pedagogen”. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar främst upp inomhusmiljön. Vi har istället fokuserat på hur barnen utmanas i förskolornas ”uterum” – på förskolegården. Vad gör förskollärarna utifrån den förskolegård de har?</p><p>Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt sju förskollärare på tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor uttrycker att de utmanar det rika, kompetenta och utforskande barnet på förskolegården.</p><p>Resultatet visar att förskollärarna strävar efter att även under utevistelsen vara lyhörda, medforskande pedagoger som ställer nyfikna frågor, utmanar och lyfter barnens intressen. Däremot uttrycks i olika hög grad på vilka sätt denna lyhördhet omsätts i praktiken, vilka förändringar som faktiskt sker på förskolegården utifrån detta förhållningssätt och gårdarnas olika förutsättningar. Visioner saknas inte. Förskollärarna framhåller att det man kan göra inne också går att göra ute, men lyfter oftare fram begränsningar än möjligheter, vilket vi menar i praktiken leder till att de inte tar vara på de möjligheter som skulle kunna finnas. Undantaget i denna studie är förskolläraren med huvudansvar för utevistelsen och utemiljön på sin förskola, som ger en annan dimension till hur det går att tänka och utrusta förskolegården för att utmana det utforskande barnet. I diskussionen reflekterar vi över vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt kan innebära under utevistelsen och ger även förslag på enkla förändringar som på förskolegården kan möjliggöra ett kreativt utforskande för barnen. </p>

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger ser på utevistelse och dess lärande samt hur de använder utevistelse i sitt pedagogiska arbete. Frågeställningarna som ställdes var: Hur ser pedagoger på utevistelse och lärande? Hur använder de utevistelse i sitt pedagogiska arbete? Begreppen arbetet utgick ifrån för att kunna svara på frågeställningarna var barns rörelseglädje och miljödidaktik. För att ta reda på detta användes enkätundersökning som metod. Enkätundersökningarna skickades ut till de förskolor i en viss kommun, som förskolecheferna godkände. Resultatet från enkäterna som skickades ut visade på att det var en blandning mellan de båda begreppen som användes i denna undersökning.  De flesta gångerna förskolorna gick till lekparken eller skogen var både planerade och oplanerade, då pedagogerna ansåg att barnen behöver båda. / The purpose with this study was to see how preschool-teachers see on the time outdoors and the learning it leads to, and also how they use the time outdoors in their educational work. The questions were as following: How do preschool-teachers look upon the time outdoors and learning? How do preschool-teachers use the time outdoors in their educational work? The concepts of children’s joy of movement and environmental didactics were assumed to answer the questions in this study. To answer these questions survey were used as a method. The survey was sent out to most of the preschools in a municipality. The results of the surveys that came back showed that it’s a mixture of the both concepts that were used in this study and that the most times at the playground or in the woods were both planned and unplanned, because the teacher’s assumes that the children needs both.

This is a study where the purpose was to investigate whether preschool teachers have a positive or negative attitude to outdoor education. Their view of outdoors education is also treated. The methods used were questionnaires and semi-structured interviews. The survey was sent to all preschool teachers in three municipalities and on a social network. The interviews were conducted at a preschool, which had a form of outdoor profile. The survey shows that preschool teachers mostly have a positive attitude towards outdoor education but that there are also negative connections to it. They use both the material found in nature and takes the finished materials outside. My conclusion is that many see outdoor education as something positive, but it is still not many who consider themselves to use it in the preschool. / Detta är en undersökning där syftet varit att undersöka huruvida pedagoger har en positiv eller negativ syn på utomhuspedagogik. Deras syn på utomhuspedagogik behandlas även. Metoderna som använts är enkät och semistrukturerade intervjuer. Enkäten skickades ut till samtliga pedagoger i tre kommuner samt på ett socialt nätverk. Intervjuerna genomfördes på en förskola som hade en form av utomhusprofil. Undersökningen visar att pedagoger mestadels har en positiv inställning till utomhuspedagogik men att det även finns negativ koppling till det. De använder både material som finns i naturen och tar med sig färdigt material inifrån. Min slutsats som jag kan dra av denna undersökning är att många ser utomhuspedagogik som någonting positivt, men att det ändå inte är många som anser sig använda det i verksamheten.

Syftet är att undersöka förskollärares uppfattningar om utevistelsens betydelse i den pedagogiska verksamheten, samt hur de uppfattar sin egen roll i detta arbete. Arbetet genomförs med fem förskollärare som intervjuas med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Denna studie grundar sig på John Deweys teori där lärande och kunskap skapas genom handling och erfarenheter. ”Learning by doing” är ett begrepp som Dewey myntade vilket menar på att människor lär sig genom just hela sin kropp och sinnen. Resultatet från denna studie visar att förskollärarna tycker att utevistelsens betydelse är så pass viktig att de inte kan tänka sig en verksamhet utan den. De såg nästan inga nackdelar med utevistelsen utan fördelarna dominerade. De pedagogiska aktiviteter som gjordes ute på gården var ytterst få, utan det var det fria leken som belystes mest och de pedagogiska fördelarna med den. Den perfekta rollen för en förskollärare i utevistelsen ansågs vara medforskande, närvarande och delaktig men ändå ha en mer observerande och efterhållsam roll för att låta barnen känna frihet och lärande i det. / The purpose of this essay is to study preschool teacher’s thoughts about the outdoor educational activities and their role as educators in the outdoor area. The study based on qualitative semi-structured interviews with five preschool teachers. John Dewey's theory where learning and knowledge are created through action and experience is used to analyze the collected data. "Learning by doing" is a concept that Dewey coined, to express that people learn with their entire body and mind. The result of this study shows that preschool teacher defined that outdoor activities is so important that they can´t imagine a day without them. They saw almost no negative things about being outdoors, the benefits undoubtedly winning. The educational activities that were done in the yard were extremely few, it was the free play that was most talked about and the educational benefits of it. The perfect role for a preschool teacher in the outdoor activities was considered to be exploratory, present and participative, but also to have a more attentive and persistent role. The intention is to let the children feel free and give them learning opportunities.

Vi har i denna studie granskat vetenskapligt publikationer rörande utomhuspedagogik. Syfte är att komma underfund med vilka effekter sådan undervisning har på elever, samt om utomhuspedagogik kan underlätta inlärningen av ämnesspecifikt innehåll. Våra frågeställningar har varit vilken inställning elever har till naturen, vilka effekter utomhuspedagogik har på elever, samt vad Sveriges befolkning vet om allemansrätten. Vi har i denna litteraturstudie granskat empiriskt utförda studier, inklusive forskning baserad på kvantitativa vetenskapliga enkäter. Resultatet av studien visar att utomhusvistelse uppskattas av både elever och pedagoger, men att den pragmatiska utomhuspedagogiken sällan bedrivs i skolor trots detta. Vi har även fått fram att det finns positiva aspekter av utomhuspedagogik, såsom fördjupad ämneskunskap, men även andra effekter såsom bättre samarbete och sammanhållning i klasserna. De hinder som framkommer i den granskade litteraturen är osäkerhet bland pedagoger och att utomhuspedagogik är tidskrävande. Vi har även kommit fram till att undervisning om miljön man befinner sig i kan få större genomslag om man befinner sig i själva miljön. I denna studie har allemansrätten använts som sådant exempel.

In this thesis, we investigate how preschool educators view the children’s outdoor activities in preschool, and for what purposes the educators bring the children outside. Outdoor activities are seen as an obvious part of the Swedish preschool, and the local environment is of great importance as a complement to preschool yards for the educators’ daily work. Extensive research indicates that there are a number of advantages having preschool activities outdoors, both from a health and a learning perspective. At the same time, there seems to be a discrepancy between theory and practice regarding the purpose and organization of outdoor activities in preschool. We affirm that this discrepancy exists, and investigate how it manifests itself. The study’s research approach is phenomenographic. We have gathered material by qualitative interviews, where we have let the informant explain, describe, and give their own view of the children’s outdoor activities and the outdoor environment. The concepts “silent knowledge” and “child perspective” are used as additional tools. The study shows that there is a difference in how outdoor activities in woods and similar environments are managed, versus outdoor activities in the preschool yard. During activities in wood like environments, there is a greater focus on creating situations promoting health and learning, compared to yard activities. The purpose of children’s yard activities is often to split large child groups, separate certain individuals, or to solve work schedule deficiencies. It could also be to give the educators time for administrative duties, such as planning, documentation, or operations development. In their statements, the educators show that they possess knowledge about outdoor activities and the benefits thereof, both from health and learning perspectives, but also that this knowledge is not put into practice for a number of reasons.

Friluftsliv och utevistelse är ett kulturarv i Sverige och har bevisats leda till en förbättrad hälsa. Därför finns det ett starkt stöd för friluftsliv och utevistelse i kursplanen för idrott och hälsa. Studier visar dock att det starka stödet inte återspeglas i tiden som lärare spenderar på detta kunskapsområde samt att skolans ramar och närmiljö beskrivs som begränsande i utövande av friluftsliv och utevistelse. Detta påverkar den redan existerande allmänna problematiken rörande bedömning i ämnet idrott och hälsa då den ofta är löst kopplad till kursplanen samt influeras av kvalitéer som det inte finns stöd för i kunskapskraven. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur en skolas närmiljö kan påverka undervisning och bedömning av kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse i idrott och hälsa på högstadiet. För att undersöka detta utfördes tolv kvalitativa intervjuer med sex lärare på högstadieskolor placerade i stadsmiljö och sex lärare på högstadieskolor placerade i fjällmiljö. Resultatet visade att närmiljön har både en direkt samt en indirekt påverkan på både undervisning och bedömning av kunskapsområdet. Närmiljön upplevdes som främjande för utövandet av friluftsliv och utevistelse på fjällskolorna men som ett hinder för stadsskolorna. Undervisning och bedömning av friluftsliv och utevistelse visade sig ske på ett liknande sett på skolor placerade i en fjällmiljö. Sättet som kunskapsområdet undervisas och bedöms på stadsskolor skiljde sig både mot fjällskolorna men även mot varandra då det visade sig finnas stora variationer hos stadsskolorna sinsemellan. Fjällskolorna visade sig även ha en tydligare koppling till kursplanen, vilket kunde förklaras med att lärarna på fjällskolorna beskrev en större allmän kunskap och personligt intresse rörande friluftsliv och utevistelse än lärarna på stadsskolorna. Det visade sig även finnas en syn på friluftsliv som ett äventyr vilken påverkar kunskapsområdet på så vis att det försvårar genomförandet. Det framkom även andra faktorer som ansågs påverka kunskapsområdet utöver närmiljön, dock verkade dessa ändå kunna indirekt kopplas till närmiljöns påverkan.

Syftet med studien är att, med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar, bidra med ökad kunskap om undervisning under förskolans utevistelse. Studiens frågeställningar lyder: Hur beskriver förskollärare undervisning som genomförs under utevistelsen? Samt Vilka undervisningsmöjligheter anger förskollärarna som betydelsefulla i undervisning under utevistelsen?  Datainsamlingsmetoden som användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar var en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med legitimerade förskollärare. Den insamlade empirin analyserades utifrån tematisk analys och den teoretiska utgångspunkten pragmatism i relation till begreppet kunskap i och genom handling.  Resultaten påvisar tre teman som förskollärarna lyfter i relation till undervisning under utevistelsen: planerad och oplanerad undervisning, förskollärarrollen samt förskollärares syn på barnens inflytande. Vidare framgår att förskollärares kunskapssyn samt barnsyn påverkar hur undervisningen under utevistelsen kommer till uttryck, samt betydelsen av närvarande förskollärare som aktivt och medvetet reflekterar kring undervisning under utevistelsen utifrån barnens intresse och meningsfyllda lärande.