<p>Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar. Resultatet visar att de medverkande pedagogernas huvudsyfte med utevistelsen är motorikträning för barnen. Det visar även att verksamheterna inte bara använder utevistelsen för att barnen ska få frisk luft utan för att barnen behöver röra på sin kropp och träna sin motorik på olika sätt. En slutsats som kan dras är att pedagogens förhållningssätt till utevistelse påverkar barnens attityd till att vistas ute då pedagogen är en förebild.</p>

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar. Resultatet visar att de medverkande pedagogernas huvudsyfte med utevistelsen är motorikträning för barnen. Det visar även att verksamheterna inte bara använder utevistelsen för att barnen ska få frisk luft utan för att barnen behöver röra på sin kropp och träna sin motorik på olika sätt. En slutsats som kan dras är att pedagogens förhållningssätt till utevistelse påverkar barnens attityd till att vistas ute då pedagogen är en förebild.

Sammanfattning: Syftet med denna undersökning är att ta reda på om förskolans läge till naturen har någon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollärare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet är även att se vad förskollärare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden är strukturerad intervju med tio förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att förskolans läge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthållighet, fantasi och lek. Deras roll är att vara medupptäckare, medforskare, vägvisare och observerare. Barnen leker på annat sätt i skogen än på gården enligt de flesta av förskollärarna. Min slutsats är att naturen är viktig för barnen på många olika sätt och att förskollärarens roll inte är att vara någon expert. Närhet till naturen har betydelse, men antalet utflykter är fortfarande densamma för alla oavsett läget.

Syftet med examensarbetet är att få reda på förskollärarens roll vid utevistelse. Har de någon planerad utevistelse? Vad anser de om sin egen roll vid utevistelse och varför har man utevistelse? Jag har gjort en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare har intervjuats och observationer på två förskolor har gjorts. Resultatet visar att man som förskollärare ska vara medforskare, inspiratörer, och aktiv med barnen. Det förekommer planerad utevistelse men i olika utsträckning. Den fria leken och styrda aktiviteter tas upp som positiva.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger har för uppfattning kring utevistelseni förskolan och vad de anser om utevistelsens betydelse, utomhusmiljöns erbjudande och deras egnaroll som pedagog. Detta har undersökts genom åtta intervjuer med pedagoger i en kommun i norraSverige där pedagogerna har fått uttryckt sina uppfattningar kring ämnet. Resultaten i studiensynliggör att utomhusvistelsen är högt prioriterad på de förskolor där pedagogerna i vår studiearbetar och att syftet med utevistelsen är att få frisk luft, röra på sig samt att träna motoriken och föratt få tid för den fria leken. Skolinspektionen (2012) menar att det är viktigt att få frisk luft, tränamotoriken och att den fria leken får plats men ser även brister i att detta ofta sker oreflekterat. Istudien framkom av pedagogerna att de inte hade någon planerad aktivitet ute om de inte lämnadegården, pedagogerna såg förskolegården som en plats där fri lek, motorik och social kompetens varlärande fokus. De upplevde också att engagemanget till utevistelsen kunde vara en bidragande orsaktill att man inte hade planerade aktiviteter på gården då de menar att det finns en tradition av attplanerat lärande sker inomhus. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Studiens syfte är att öka kunskapen om det utomhuspedagogiska arbetssättet i förskolan. För att uppnå syftet används frågeställningar som berör utomhuspedagogikens inverkan på barnen samt betydelsefulla faktorer som påverkar utomhuspedagogiken. Intervjuer har genomförts med sex förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna beskriver att utomhuspedagogiken har en viktig roll för barns lärande och utveckling. Majoriteten av förskollärarna i studien berättar dessutom att inomhus- och utomhuspedagogiken bör gå hand i hand, vilket även framkommer i tidigare forskning. Det framgår även att det formella lärandet inte har en lika framträdande roll utomhus som inomhus. Resultatet i denna studie synliggör också att utomhuspedagogiken anses ha stor potential, men att den påverkas mycket av förskollärarnas inställning och kompetens.

Inledning I förskolan anses utevistelsen vara betydelsefull och viktig för barns hälsa och välbefinnande och en självklar del av verksamheten. En stor del av verksamhetens tid spenderas ute på förskolans gård.  Vi har arbetat många år i förskolan och har upplevelsen att utevistelsen på gården ofta handlar om att barnen ska få komma ut i friska luften och få göra av med energi. Under vår studietid har vi fått ett större intresse om utevistelsen på förskolans gård, på vilket sätt den används och planeras samt hur miljön på gården formas. Syfte Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om utomhuspedagogik i förskolan. Vi villundersöka hur barn och förskollärare på förskolan resonerar kring utomhuspedagogik och barnens olika möjligheter till utveckling och lärande i förskolans utemiljö. Metod Till studien har vi valt att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta för att vi ville undersöka hur förskollärare resonerar kring barns möjligheter till lärande och utveckling på förskolans gård. Vi har även genomfört gruppsamtal med fem barn på två olika förskolor för att ta del av barnens tankar och funderingar kring sin utevistelse. För att specifikt kunna undersöka barnens aktiviteter så genomförde vi även två icke-deltagande observationer av barn och förskollärare under utevistelse. Resultat Studien visar att förskollärare tycker att det viktigt med utevistelse för barnen. De anser inte att är så stor skillnad på ute- och inomhuspedagogik men studien visar att det blir skillnader i vardagen. Samtliga förskollärare anser att det pedagogiska arbetet man gör med barnen inomhus kan man även göra utomhus. Förskollärarna tycker att utevistelsen bidrar till att barnen får möjlighet till rörelse och att leka lekar som miljön inne ofta sätter stopp för. På gården leker barnen i andra sociala konstellationer än inne, de lär sig samspela, öva samarbetsförmågan och konflikthantering säger förskollärarna. Barnen tycker att de lär sig att samarbeta. Det framgår också i resultatet att barnen får ta del av mycket matematik, matematiska begrepp, fysik och naturkunskap under utevistelsen.

Den här studien utgår ifrån förskollärares erfarenheter och syn på utevistelsen i förskolan. Undersökningen beskriver hur förskolor realiserar utevistelsen, och synliggör förskollärares tankar och resonemang kring syftet med utevistelsen. Studien visar även hur utevistelse planeras och genomförs, samt redogör för olika faktorer som kan påverka utevistelsen. Förutsättningarna för utevistelsen varierar på förskolor och påverkas av olika ramar och hur möjligheter och handlingsutrymme tas tillvara av pedagogerna.   Att förskolor använder mycket av sin tid till utevistelse är idag allmänt vedertaget, och därmed blir forskning inom området betydelsefull utifrån ett barnperspektiv. Metoden som används i studien är enligt den kvalitativa forskningsprincipen, där fem förskollärare från spridda förskolor i olika kommuner ingår som respondenter. Som forskningsverktyg har ljudinspelade semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer använts. Intervjuerna och observationerna har genomförts i direkt anslutning till varandra under samma dag på var och en av de fem förskolor som ingår i studien.     Resultatet i undersökningen visar ett mönster i att det finns en grundtanke om att utevistelse är någonting bra, och att utevistelsen upplevs som ett viktigt inslag i förskolans verksamhet, både för barnen och för organisationens struktur. I resultatet. redovisas också olika faktorer som påverkar verksamheten utifrån olika ramar. Studien visar också intressanta samband och skillnader mellan den pedagogiska verksamheten och förskolans olika miljöer, och pedagogers individuella synsätt på förskollärares förhållningssätt och roll under utevistelsen. Sammanfattningsvis redovisar resultatet olikheter och likheter kring utevistelse på förskolan som innebär att barnen erbjuds olika förutsättningar till utveckling och lärande beroende på vilken förskola barnet går.